Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Global Utveckling

Även små gärningar kan lindra ”klimatångest”

"För de allra flesta som jag träffat så handlar det om att leva sitt liv så som man tycker att man borde leva, oavsett hur alla andra lever. Man mår bra av att göra något i det lilla", berättar Amandine Alexandre, som driver bloggen Zero Waste London och en podcast, där hon pratar med människor som har förändrat sin livsstil till följd av klimatångest.
"För de allra flesta som jag träffat så handlar det om att leva sitt liv så som man tycker att man borde leva, oavsett hur alla andra lever. Man mår bra av att göra något i det lilla", berättar Amandine Alexandre, som driver bloggen Zero Waste London och en podcast, där hon pratar med människor som har förändrat sin livsstil till följd av klimatångest. Foto: Jenny Leyman

I morgon måndag inleds FN:s toppmöte om klimatet, COP22 i Marocko. Då ska överenskommelserna som gjordes förra året i Paris följas upp för att säkra att världens länder lever upp till sina löften. 

Men knyter det sig i magen på dig när du hör om klimatförändringar, sopberg och matsvinn? I så fall är du inte ensam. Det är många som drabbas av ”klimatångest”.

Forskningen visar samtidigt att vi mår bäst om vi gör något konkret för att motverka klimatförändringarna, även i det lilla.

Det brukar kallas för klimatångest, det vi känner när vi hör och läser rapporter om utarmningen av jordens resurser.

– Jag tycker att uttrycket klimatångest är överdrivet. Det är ofta mer en oro än ångest, säger Maria Ojala, docent i psykologi vid Örebro universitet. Hon forskar just om känslomässiga reaktioner på klimatet.

Vad forskningen visar är i alla fall att väldigt många faktiskt känner den här oron, framförallt bland unga.

– I samband med att frågan tas upp mycket i media är det många som blir påverkade. Det är ofta en passiv oro, vi tänker inte på det hela tiden. Och den ligger inte så nära som oron över att något ska hända dem vi älskar. Men den finns där och alla har olika sätt att hantera den, berättar Maria Ojala.

– Beroende på vilka värderingar vi har så känner vi olika mycket oro inför det som håller på att hända med vår jord. Om man till exempel värderar saker som social rättvisa, jämlikhet och fred, då tenderar man också att värdera miljö och klimatfrågor, säger hon.

Det är många som kallar det naivt. Men för de allra flesta som jag träffat så handlar det om att leva sitt liv så som man tycker att man borde leva.

Amandine Alexandre är en fransk journalist som bor i London och under flera år har följt framväxten av en rörelse för att minimera mängden avfall, den så kallade Zero Waste-rörelsen. Idag driver hon bloggen Zero Waste London och i sin podcast med samma namn pratar hon med människor som drastiskt har förändrat sin livsstil till följd av klimatångest.

– Det är många som kallar det naivt. Men för de allra flesta som jag träffat så handlar det om att leva sitt liv så som man tycker att man borde leva, oavsett hur alla andra lever. Man mår bra av att göra något i det lilla och känner tillfredsställelse av att lära sig nya saker och sätta upp utmaningar, berättar Amandine Alexandre.

Vetenskapen instämmer på den här punkten.

– De som agerar på sin klimatoro och engagera sig eller gör förändringar i sina liv mår bättre och känner hopp, även om oron hela tiden finns kvar. De känner samhörighet med andra som gör samma val. De som är hoppfulla har också större tilltro till andra aktörer som politiker, miljöorganisationer och företag, berättar Maria Ojala.

Inom forskningen kallas detta för prefigurative politics. I stället för att vänta på förändring och slåss mot systemet så lever man i enlighet med den förändring man önskar.

– Genom praktiska handlingar visar man att ett annat liv är möjligt, man blir en förebild. Med internet och sociala medier har det här blivit viktigare. Det är lätt att hitta förebilder och känna en tillhörighet, berättar Maria Ojala.

Det är precis det som Amandine Alexander ser hända genom sin blogg och alla andra som hon följer på internet.

– Jag tror verkligen att det vi gör i det lilla har en påverkan. Vi har otroliga kommunikationsverktyg idag. Det en kvinna gör i sitt i hem i Kalifornien kan inspirera över hela världen. Det är många som letar efter ett sätt att leva ett enklare liv och det finns många människor att lära sig av.

De här förebilderna förändrar de sociala normerna och de påverkar oss mer än vad vi tror.

– Vi tror att vi sopsorterar och väljer grön energi för att vi ska spara pengar eller rädda miljön. Men det har gjorts undersökningar som visar att den största bidragande faktorn till om vi gör de här förändringarna eller inte, är om vi tror att våra grannar gör det, berättar Maria Ojala.

Amandine Alexandre har själv förändrat hela sin livsstil för att tära på jorden så lite som möjligt.

Känner du dig aldrig pressad, otillräcklig och får en massa dåligt samvete?

– Nej, tvärtom. Jag känner mig oftast nöjd och fylld av energi. Jag har tagit sylektioner för att lära mig ta hand om mina kläder och nu har jag lagat mina jeans. Det känns så coolt att kunna det. Jag känner mig kraftfull.

Och alla hon pratar med är överens om en sak.

– Oavsett om man förändrat mycket eller lite så säger alla att de inte kommer gå tillbaka.

 

Detta är en av flera artiklar i en serie på DN Global utveckling om hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion. Läs övriga artiklar här:

• Därför kan plasten runt gurkan vara rena klimatvinsten (2 nov)

• Gamla tiders lösviktshandel på väg tillbaka (3 nov)

• Hon ska sälja mat utan en enda förpackning i butiken (4 nov)

• Framtidens plastflaskor kan göras av bark och rötter (5 nov)

• ”Förpackningarna har fått oförtjänt dåligt rykte” (5 nov)

• Naturskyddsföreningen: Gifter finns även i pappersförpackningar (5 nov)

Läs även fler artiklar från tidigare i år inom samma tema:

• Mat mer än hälsofråga på toppmöte i Stockholm (13 juni)

• Rockström vill ha lika tuffa regler för mat som för utsläpp (14 juni)

• Dela maten via mobilen i stället för att slänga (19 juni)

• Stordalen ändrade strategi efter ”bacon gate” (28 juni)

Test. Hur hanterar du din klimatångest?

Skeptikern: Larmen är överdrivna

Du är skeptisk mot rapporteringen kring klimatförändringar. Mediebilden är överdriven och det kanske inte ens är säkert att det är människan som orsakar den globala uppvärmningen. Om det nu ens stämmer att det finns en global uppvärmning – det kan ju vara naturliga variationer.

Periodaren: Lite är bättre än inget

Du hör om alla hemskheter och blir orolig. Du gör något för att känna dig bättre: byter till grön el eller bokar en tågresa istället för ett flyg. Efter ett tag släpper oron. Vid nästa klimatlarm bli du påmind och gör ett par förändringar till. 

Förnekaren: ”Det är bara skönt om det blir lite varmare i Sverige”

Du hanterar oron genom att skjuta problemen ifrån dig. Tankar som ”det påverkar inte oss här i Sverige” eller ”det är ju bara skönt om det blir lite varmare” och ”det kommer inte bli något effekt förrän om lång tid” snurrar i ditt huvud och mildrar oron.

Den uppgivne: Leva för dagen

Du tänker att det är fruktansvärt och hemskt det som håller på att hända. Men vad kan man göra, så länge inte alla stora företag och alla människor förändrar sig så spelar det ingen roll om du gör något? Du slipper ansvar och det är rätt skönt. 

Pessimisten: Allt går åt pipsvängen

Du tänker att det är hemskt hur vi beter oss. Vi människor är onda. Allt kommer gå åt pipsvängen och vi förtjänar om jorden går under. Du grottar ner dig i oron tills du känner total hopplöshet och då är det för sent att göra något – du slipper ansvar.

Idealisten: Kämpa på

Du går med i en miljöorganisation, slutar äta kött, flyger inte och tar hand om allt ditt avfall. Du träffar andra med samma prioriteringar och arbetar ideellt för att förändra situationen. Oron finns kvar men hoppet inför framtiden ökar. 

Om. DN Global utveckling
  • Denna artikel publiceras på DN Global utveckling, en temasajt om FN:s nya globala utvecklingsmål som syftar till att skapa en hållbar utveckling på jorden.
  • Fler artiklar från DN Global utveckling hittar du på här.
  • Du kan också läsa mer om satsningen här.
  • Redaktionen för DN Global utveckling nås på globalutveckling@dn.se om du vill skicka nyhetstips eller inbjudningar till seminarier.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.