En utskrift från Dagens Nyheter, 2023-10-01 17:46
Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/global-utveckling/damberg-satsar-150-miljoner-pa-socialt-entreprenorskap/
Regeringen beslutar idag om att investera 150 miljoner kronor i bättre stöd till det allt mer uppmärksammade området socialt entreprenörskap och sociala innovationer.
– Vi står inför stora utmaningar i samhället där de stora systemen kan bli för långsamma och inte tillräckligt nytänkande. Sociala företag har en unik förmåga, till exempel när det gäller integrationen eller klimatfrågan, säger näringsminister Mikael Damberg i en intervju med DN Global utveckling.
Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.
Socialt entreprenörskap är ett begrepp som väckt allt mer uppmärksamhet på senare tid, inte minst sedan Klarna-grundaren Niklas Adalberth satsat över en halv miljard kronor i stiftelsen Norrsken för att utveckla området.
I korthet går det ut på att använda samma modeller som entreprenörer använder för att bygga kommersiellt inriktade bolag till att även lösa olika samhällsutmaningar. Istället för kronor och ören mäts vinsten i samhällsnytta.
– Folk vill göra mer, också entreprenörer, och intresset har växt jättemycket. Då behöver vi som samhälle koppla upp oss mot detta, säger Mikael Damberg.
Han menar att de stora systemen fortfarande fyller en viktig funktion för att skapa stabilitet och långsiktighet.
– Men när det offentliga inte når ut till alla grupper, då behöver vi sociala entreprenörer.
Han pekar på att det i gränslandet mellan den offentliga och privata sektorn finns möjlighet att hitta nya lösningar på både gamla och nya samhällsproblem.
Mikael Damberg kallar det en nygammal svensk modell.
– Den svenska modellen är starkt präglad av folkrörelserna, med socialt engagemang under en tid av förändringar i samhället och de löste saker som det offentliga inte gjorde, säger han.
Läs mer: Mötesplats försöker lösa samhällets stora utmaningar
Sociala entreprenörer känner att ingen förstår dem.
Enligt Mikael Damberg upplever samtidigt många sociala entreprenörer att de har svårt att kroka arm med samhället, även om det finns enighet kring vilka problem som måste lösas.
– Sociala entreprenörer känner att ingen förstår dem, att de inte passar in när de kommer till företagsrådgivare eller banken. Här finns det glapp, säger han.
Det andra stora problemet är hur samhällseffekten, som är målet med det sociala entreprenörskapet, ska mätas.
– Hur värderar du effekten av deras arbete?
I dag prövas olika modeller, men bristen på enhetliga system för att mäta och utvärdera värdet av sociala entreprenörers insatser leder enligt Damberg till att de har svårt att få finansiering - oavsett om det handlar om banklån, riskkapital eller uppdrag från den offentliga sektorn som de förväntas samarbeta med.
Totalt 150 miljoner ska därför investeras under tre års tid för att utveckla så väl stödsystemet för sociala entreprenörer som mätmetoder som ska minska avståndet till det offentliga som uppdragsgivare eller partner.
Bland annat handlar det om att få det så kallade innovationsstödjande systemet, som normalt arbetar med att hjälpa teknikinriktade uppstartsföretag, att förstå och kunna ge affärsrådgivning även till sociala entreprenörer.
– En del av detta handlar om att utveckla inkubatorsystemet, som behöver mer specifik kunskap om dessa frågor. Det kan antingen handla om att skapa något nytt eller bygga på de inkubatorer som redan finns.
Dessutom vill näringsministern höja kunskapen om socialt entreprenörskap inom civilsamhället, som redan arbetar med de sociala frågorna men kan behöva hjälp att stärka entreprenörskapet.
Läs även: Klarna-grundaren satsar halv miljard på sociala entreprenörer
Samtidigt är 150 miljoner från staten betydligt mindre än den dryga halva miljard kronor som Klarna-grundaren Niklas Adalberth har satsat ur egen ficka för att investera i sociala entreprenörer.
– Det handlar inte om att vi ska finansiera verksamheterna, utan de 150 miljonerna ska skapa förändringar i de stora systemen. Då handlar det om många miljarder. Vi har pratat om detta under lång tid, men inte tagit itu med strukturfrågorna, säger Mikael Damberg.
Konkret blir det nu Tillväxtverket och innovationsmyndigheten Vinnova som får i uppdrag att arbeta med att förbättra stödet till sociala entreprenörer. Utgångspunkten är ett fempunktsprogram, som regeringen ska besluta om i dag inom ramen för en nationell strategi för sociala företag.
Läs även krönika av DN Global utvecklings redaktör Thomas Frostberg: Det bästa från två världar – socialt entreprenörskap
Den nationella strategin för socialt företagande och social innovation, som regeringen antog den 1 febuari 2018, har som mål att möta samhällsutmaningar som integration, hälsa, utbildning, klimat, miljö, jämställdhet och vägar ur arbetslöshet.
Sociala företag definieras i strategin som verksamheter (oavsett bolagsform) där affärsmässiga arbetssätt är ett verktyg för att uppnå samhällsnytta, som är det resultat som företaget utvärderas utifrån - snarare än kronor och ören.
Dessutom skriver regeringen i strategin att det ekonomiska överskottet i huvudsak ska återinvesteras i verksamheten eller i andra samhällsnyttiga projekt, istället för att delas ut som vinst till ägarna - vilket dock är en fråga som återkommande debatterats.
Strategins mål är att stärka utvecklingen av sociala företag i Sverige, för att dessa i högre grad ska kunna medverka till att lösa samhällsutmaningar genom nya arbetssätt och innovativa lösningar på existerande problem. Det lyfts särskilt fram att den offentliga sektorn behöver bli bättre på att uppmärksamma och samarbeta med sociala företag för att utveckla ett mer hållbart samhälle.
Arbetet med att nå målet med den nationella strategin för socialt företagande är uppdelat i fem områden.
1. Behov och efterfrågan: Affärsrelationer och partnerskap mellan offentliga aktörer och sociala företag måste förtydligas. Kunskaperna om socialt företagande måste höjas inom den offentliga sektorn för att fler sociala företag ska startas och växa.
2. Stärkt företags- och rådgivningskompetens: Sociala företagare behöver bättre stöd och rådgivning inom affärsutveckling och företagande i stort. Det ska bland annat ske genom att det existerande innovationsstödjande systemet vässar sin egen kunskap och blir bättre på att möta och stötta sociala företag.
3. Finansiering: Kartläggningar visar att sociala företag ofta har svårt att få finansiering, bland annat på grund av att de verkar i gränslandet mellan den offentliga, privata och ideella sektorn och därför inte passar in i existerande mallar och ramverk. Dels behöver befintliga möjligheter till finansiering göras mer kända, dels behöver finansieringssystemet ses över.
4. Tydliggör och mät effekterna: Hela grundidén med sociala företag är att de levererar resultat i form av samhällsnytta, men i dag saknas enhetliga och allmänt accepterade modeller för hur sådan effektmätning ska gå till. Det försvårar både möjligheten till finansiering och samarbete jämförelser mellan olika sociala företag samt även samarbete med den offentliga sektorn genom till exempel offentliga upphandlingar.
5. Utveckla kunskap och mötesplatser: Utvecklingen av socialt företagande hämmas i Sverige av bristen på effektiv spridning av kunskaper om området och framgångsexempel. Det saknas också naturliga mötesplatser där sociala företagare och deras partner kan mötas och utbyta erfarenheter. Andra länder har varit starkare på det här området, skriver regeringen i strategin och menar att lärdomar kan hämtas därifrån. Regeringen vill därför skapa en nationell struktur för kunskapsspridning om social innovation och socialt företagande och skapa mötesplatser för sociala företag och deras kunder och finansiärer.
Rent konkret blir det Tillväxtverket och innovationsmyndigheten Vinnova som genom regeringsbeslutet får i uppdrag att arbeta med de frågor som lyfts i strategin. För detta får myndigheterna årligen 20 miljoner kronor vardera under åren 2018-2020.
Ladda hem regeringens strategi för socialt företagande här (pdf).
