Saasha Celestial-One, en av grundarna till bolaget som utvecklat mobil-appen Olio som ska minska matsvinnet.Foto: Jenny Leyman
Du har en massa spenat i kylen som snart blir gammal, men vill inte äta den just nu. Du borde laga till något och frysa in, men hinner inte. Du stänger kylen.
Grundarna av en ny mobil-app vill att du i stället ger bort spenaten. I dagarna lanseras tjänsten i Sverige.
Det går emot hela vår natur att kasta mat – ändå gör vi det. Svenska hushåll slänger i genomsnitt 35 procent av den mat vi har köpt hem. Dessutom häller vi ut nästan lika mycket mat och dryck i avloppet. En genomsnittlig tvåbarnsfamilj kastar mat till ett värde av 6.000 kronor varje år.
Värst i Europa är det i Storbritannien där motsvarande siffra ligger på 8.000 kronor.
Därför har FN i sina globala utvecklingsmål tagit fasta på matsvinnet. Till 2030 ska det halveras i butiks- och konsumentled. Men när du har bakat den där banankakan med dina bruna bananer och inte vill äta en enda bit till – vad ska du ta sig till?
En lösning kan vara mobilappen Olio, som nyligen lanserats i Sverige och där överbliven mat kan hitta en mottagare. Idén är enkel: Du tar en bild på kakan, lägger upp den i appen och sen kan en sötsugen granne komma förbi och hämta kakan.
– Vi vill starta en matrevolution. Vårt mål är att frigöra värdet på all den mat som kastas i våra hem och butiker, säger Saasha Celestial-One, en av grundarna till Olio när vi träffar henne på ett kafé i östra London.
Olio lanserades i London i slutet av förra året av Saasha Celestial-One och Tessa Cook. Sedan dess har mer än 20.000 matöverlämningar ägt rum.
– Vi har betydligt större efterfrågan än utbud. I de områden där vi har funnits länge och har många användare hämtas mellan 85 och 90 procent av allt som läggs ut. Och det är ofta mer än en person som ber om varje vara.
Idén till appen kom när Tessa Cook skulle lämna sitt arbete som vd på Storbritanniens största bolag för snabblån.
– Hon skulle flytta från Genève där hon bodde då och hade så mycket mat som hon inte skulle hinna äta upp. Hon tog med sig maten ut för att leta upp en kvinna hon sett tigga, men hon kunde inte hitta henne, berättar Saasha Celestial-One.
Det blev uppenbart att det bara handlade om bristande kommunikation.
– Någonstans i Genève fanns det såklart någon som kunde ta hand om maten, men det kändes inte ok att börja knacka på hos grannar, säger Saasha Celestial-One.
Både Sascha Celestial-One och Tessa Cook hade jobbat länge inom bank- och finanssektorn. De hade pratat om att starta något eget.
– Vi ville starta något som kunde leda till ett bättre samhälle.
Mina föräldrar var riktiga hippies. Under hela min uppväxt fick jag lära mig att ingenting av värde fick gå till spillo.
Så de tog sina sparpengar och satte igång. Att lämna banksektorn för att få grannar att dela med sig av sina rester kan låta som ett stort steg.
– Mina föräldrar var riktiga hippies. Under hela min uppväxt fick jag lära mig att ingenting av värde fick gå till spillo. Och min partner Tessa växte upp på en gård med mjölkkor. Hon fick lära sig värdet av mat tidigt. Så det fanns i oss hela tiden.
Och ambitionerna är att göra skillnad på riktigt.
– Det är lätt att avfärda detta och tänka att det inte gör någon skillnad. Men om vi kan anpassa produktionen till den mängd som vi faktiskt behöver så kommer det att göra skillnad. Om alla delar med sig av sin mat så kommer vårt behov att minska. Då frigör vi resurser. Det finns bara en viss mängd land, vatten och arbetskraft.
Enligt FN tillverkar vi i dag globalt tillräckligt med mat för att mätta nio miljarder människor. Trots att vi bara är drygt sju miljarder på jorden är en miljard människor ändå hungriga.
Befolkningsprognoserna pekar på att vi kommer vara ytterligare drygt två miljarder människor på jorden år 2050.
– Antingen kan vi öka vår matproduktion med 60 procent eller så kan vi helt enkelt sluta kasta mat, säger Saascha Celestial-One.
Tanken är fortfarande att vara ett vinstdrivande företag. I nuläget finansieras projektet genom externa investeringar.
– Målet är att få företaget att gå runt av sig själv. Vi är inte en ideell organisation. Det är så uppenbart att det finns ett finansiellt värde i all den här maten som kastas bort. Jag är övertygad om att det går att tjäna pengar på det, säger Saascha Celestial-One.
Hur då?
– Vi ser att många vill ge något tillbaka när de hämtar mat och vi har en idé om att man ska kunna skänka pengar till välgörenhet i appen. Där skulle vi ta en viss procent för att hålla igång företaget.
För att en sådan modell ska fungera så behövs många transaktioner.
– Om två år tror jag att vi har två miljoner användare.
Antingen kan vi öka vår matproduktion med 60 procent eller så kan vi helt enkelt sluta kasta mat.
Att mycket kommer att förändras i våra konsumtionsmönster är Saascha Celestial-One övertygad om.
– Vi kan inte fortsätta att kasta mat på det här sättet för då kommer den inte räcka. Det måste ju lösa sig i vår livstid – och det är väldigt spännande att arbeta med något som man vet med säkerhet kommer att bli bättre.
Fakta.Andra vägar till överbliven mat via sociala medier
ResQ
I slutet av maj lanserade den finska maträddningstjänsten ResQ sin app i Stockholm, Göteborg och Malmö.
Där kan du till billigare pris köpa färdiga takeaway-måltider i slutet av dagen när restauranger, bagerier och kaféer ser att de inte kommer kunna sälja allt.
I Finland har tjänsten funnits sedan i januari i år och där säljer 150 leverantörer 300-400 måltider dagligen via tjänsten.
Den nordiska acceleratorn Cleantech invest, som fokuserar på energi och resurseffektivitet har investerat i ResQ
Matsmart
Startade i december 2013 och köper upp mat med korta datum, som har blivit felmärkt eller som på något annat sätt inte håller butiksstandard. De säljer vidare produkterna till konsument via sin hemsida till betydligt lägre priser. I december förra året gick Northzone in med kapital i Matsmart.
”Mat bortskänkes”
Började som ett initiativ på Facebook i Malmö, Stockholm och Göteborg. Det spred sig snabbt till hela Sverige och finns idag i nästan 40 kommuner.
Medlemmarna i gruppen lägger upp bilder på den mat de vill bli av med som kan hämtas av andra medlemmar.
Om.DN Global utveckling
Denna artikel publiceras på DN Global utveckling, en temasajt om FN:s nya globala utvecklingsmål som syftar till att skapa en hållbar utveckling på jorden. Fler artiklar från DN Global utveckling hittar du på här. Du kan också läsa mer om satsningen här. Redaktionen för DN Global utveckling nås på globalutveckling@dn.se om du vill skicka nyhetstips eller inbjudningar till seminarier.
Logga in på Dagens Nyheter
För att använda den här funktionen behöver du vara inloggad.