Efter toppmötet – så kan du själv påverka klimatet

Snittsvensken är ansvarig för elva ton koldioxidutsläpp per år, eller 30 kilo per dag, enligt Naturvårdsverkets beräkningar.

Klimatpåverkan en vanlig vardag börjar redan när vi kliver in i duschen på morgonen. Trots att vi gör av med uppemot 140 liter vatten på tio minuters duschande är det inte själva vattenanvändningen som är problemet.

– Klimatpåverkan av en dusch varierar mycket beroende på hur varmvattnet värms upp, säger Jonatan Wranne, livscykelanalytiker hos IVL Svenska miljöinstitutet, som jobbar med att ta fram koldioxidkalkylatorn Klimatkontot.

För att värma upp vatten till en tio minuter lång dusch går det åt ungefär lika mycket el som när du tittar på TV i 50 timmar.

– Duschen påverkar mer om ditt varmvatten är uppvärmt med fossila bränslen, alltså olja.

Mixen i vårt svenska elnät är inte speciellt koldioxidintensiv, eftersom stora delar utgörs av kärn-, vatten- och vindkraft. Det innebär att varje använd kilowatt-timme i ett land som Sverige ger en lägre klimatpåverkan än i länder som använder till exempel många kolkraftverk.

För den som väljer miljömärkt el blir de koldioxidutsläpp man personligen ger upphov till ännu lägre. Men där vill Fredrik Hedenus, docent i energi och miljö vid Chalmers i Göteborg, höja ett varningens finger. Även då det gäller miljömärkt el bör vi vara restriktiva med vårt användande.

– Vi har en ganska begränsad mängd förnybar el, trots allt, och om man låter bli att utnyttja för mycket av den kan mer istället användas som ersättning för fossila bränslen någon annanstans, säger han.

Det är ett exempel på hur den som vill klimatbanta måste tänka bredare än bara kring sitt eget liv och konsumtion.

Efter mat och resor, som står för ungefär två tredjedelar av en svensks utsläpp av växthusgas, är uppvärmningen av våra hem och hur mycket energi vi förbrukar de viktigaste frågorna i vardagens klimatpåverkan.

– Den som använder olja för att värma upp sitt hem av någon anledning har ett ganska stort klimatfotavtryck genom sin värmeproduktion, säger Jonatan Wranne på IVL.

De allra flesta har i dag valt bort oljeeldning och el vid uppvärmning av bostaden, till fördel för fjärrvärme eller värmepumpar. Det har gjort att utsläppen från uppvärmning av bostäder och lokaler har kunnat minska med över 80 procent sedan 1990.

En värmepump behöver dock el för att kunna utföra sitt jobb och metoden har mött klimatkritik på grund av det. Samtidigt har studier visat att eldning i panna med biobränslen, som ved och pellets, är relativt klimatsmart. Men de farliga ämnen som blir till måste tas omhand under kontrollerade former.

Bioenergi riskerar i framtiden att bli en knapp resurs. Att på sikt få fram mycket bioenergi riskerar att leda till avskogning.

Fjärrvärme är ett i sammanhanget bra val, menar Chalmersforskaren Fredrik Hedenus, som är en av de experter som räknade ut modellerna för SVT-serien Zero Impact i våras.

– Men för fjärrvärme som baseras på bioenergi gäller samma sak som för den miljömärkta elen: Tänk på att hushålla. Bioenergi riskerar i framtiden att bli en knapp resurs. Att på sikt få fram mycket bioenergi riskerar att leda till avskogning, säger han.

Försök med mer klimatvänlig uppvärmning av flerfamiljshus, som byggts för att vara klimatsmarta, har visat att boende kan minska sina utsläpp rejält. Men inte alla som bor i lägenhet har möjlighet att påverka hur hemmet värms upp. Då kan man åtminstone försöka att välja miljömärkt el för sin övriga konsumtion.

Halten koldioxid i atmosfären ökade rekordsnabbt förra året till en nivå som världen inte sett på tre miljoner år, visade en FN-rapport som publicerades i slutet av oktober. Även om utsläppen från mänsklig aktivitet har saktat ner de senaste åren är våra transporter fortfarande en av bovarna bakom den höga koncentrationen av koldioxid i atmosfären.

För svensken utgör transporterna en högre andel av utsläppen än för snittpersonen på jorden, eftersom vår klimatpåverkan från elproduktion är låg. Inrikes transporter står för en tredjedel av Sveriges totala utsläpp, enligt Naturvårdsverket. Sveriges utsläpp från inrikes transporter minskade under flera år, men har stått still de senaste tre åren. Orsaken tros vara att minskningen av utsläppen från bland annat personbilar har avstannat.

I snitt pendlar svensken mellan två och tre mil enkel resa till jobbet varje dag. En vanlig bil släpper ut ungefär 150 gram koldioxid per kilometer. Det innebär upp till nio kilo koldioxidutsläpp per dag och person för den som reser ensam.

Majoriteten av arbetspendlingen sker fortfarande med just bil, förklarar Lena Winslott Hiselius, som forskar om hållbara resor vid Lunds Tekniska Högskola, LTH.

– Så som vår stadsplanering ser ut i dag är tillgängligheten till bil mycket bättre än till busstrafik, säger hon.

Genom att ta kollektivtrafik till jobbet går det att komma ner rejält i klimatpåverkan. Hur stor minskningen blir beror främst på vad till exempel bussen drivs av – diesel, naturgas, biogas eller etanol. Det gör det svårt att göra en snittberäkning, men enligt Trafikverkets uppskattning blir klimatpåverkan per person i en buss mindre än hälften av bilens. För tunnelbana och tåg ännu lägre.

En miljöbil ligger någonstans mellan vanlig bil och buss. Är man två som reser i en snål miljöbil går det att komma ner i klimatfotavtryck i nivå med busspendlande.

Men med cykel blir utsläppen – och bilköerna – noll. Elcykel märks också försvinnande lite på klimaträkningen i förhållande till bil och kollektivtrafik.

Efter en förmiddag på jobbet är det dags att äta lunch. Flera variabler spelar in i lunchens klimatekvation, men den främsta är: Vad ligger på tallriken?

– Det viktigaste är att välja bort nötkött. Ju mer vegetabilisk måltiden är, desto bättre är det klimatmässigt, säger Chalmersforskaren Fredrik Hedenus.

Strax över 20 procent av våra koldioxidutsläpp härrör från det vi stoppar i oss, visar Fredrik Hedenus forskning, och det utgör således en rejäl bit av vårt sammanlagda klimatavtryck.

Fredrik Hedenus och hans kollegor har räknat ut att en lakto/ovo-kost, alltså vegetarisk med inslag av ägg och mjölkprodukter, gör att avtrycket per person och år minskar från en vanlig diet, som ger upphov till 1,8 ton utsläpp, till ett ton. Vegansk kost minskar det ytterligare till ett halvt ton per år.

– Men det gäller om du konsekvent äter den kosten, inte bara till lunch.

Något annat att hålla utkik efter på tallriken är flygtransporterade grönsaker. Sparris och sockerärtor när dessa inte är i säsong, till exempel. Att äta närproducerat gör däremot inte så stor skillnad i klimathänseende om alternativet har fraktats till Sverige i till exempel båt, där frakten ger ett väldigt litet klimatfotavtryck utslaget per grönsak.

Men vad är då bäst – att ta med rester eller äta lunchen ute? Det rapporteras mycket om hur vi slänger mat, så rimligen borde vi göra en klimattjänst när vi tar med rester.

Givetvis är det bättre att äta upp den mat man har, men den det spelar en marginell roll när det handlar om klimatpåverkan, menar Fredrik Hedenus.

– Halverar vi svinnet i hushåll och restauranger så minskar utsläppen med ungefär fem procent. Vi kastar nämligen främst saker med låga utsläpp, säger han.

Samtidigt har restauranger fördelen av stordrift och det skulle kunna bidra till att elen används mer effektivt där än i vårt kök hemma.

Den som köper sin lunch i hämtlådor av till exempel plast eller frigolit får lägga till mer på sitt klimatavtryck. De är oftast gjorda av fossil råvara och tar energi att tillverka. Genom förbränning eller energiåtervinning ger de dessutom ett nettotillskott av koldioxid i atmosfären. Det gäller förstås även plastförpackningar vi använder i hemmet. Tillverkningen av den vanligaste formen av plastförpackning ger upphov till flera kilo koldioxidutsläpp per kilo plast.

Läs mer: Framtidens plast kan tillverkas av bark och rötter

På väg hem från arbetet handlar vi mat. I livsmedelsbutiken finns många fällor för den som vill värna om miljö och klimat, det har DN Global utveckling skrivit om tidigare i artikeln ”Därför kan plasten runt gurkan vara rena klimatvinsten”.

Ur ett klimatperspektiv handlar det framförallt om två saker:

• Hur mycket kött och mejerivaror man köper.

• Men också hur du gör inköpen påverkar vilken klimatpåverkan mathandlingen har.

Den mest ineffektiva delen av en varas transport hem till oss är delen när vi sitter i vår bil och kör hem ett enda mjölkpaket.

– Den mest ineffektiva delen av en varas transport hem till oss är delen när vi sitter i vår bil och kör hem ett enda mjölkpaket, säger LTH-forskaren Lena Winslott Hiselius.

Hon studerar om e-handel, som i dag är tillgängligt också för matvaror, leder till minskade koldioxidutsläpp.

– Den springande punkten där är: Åker vi till butiken i alla fall?

Om vi både beställer hem en matkasse, som ska transporteras med lastbil och ibland kanske endast till oss och ingen annan kund i området, så blir det ju dubbla transportutsläpp om vi ändå åker och kompletteringshandlar.

– Vi kan se att de absolut flesta som handlar mat på nätet i dag även handlar mat i butik, säger Lena Winslott Hiselius.

– Den stora effekten får man om man som komplettering till e-handeln kan byta butik till en som ligger närmare hemmet och som man kan gå eller ta cykeln till.

Och om man kan tänka sig att vara flexibel i när man kan ta emot leverans, för att flera matkassar ska kunna köras ut samtidigt.

När middagen ska lagas är det klimat-sämsta tillagningsalternativet ugnen. Den måste först startas och värmas upp innan man kan laga något i den.

– Vill man vara energisnål ska man koka sin mat. Det är bäst, sedan kommer stekning och sedan ugn, säger Jonatan Wranne på IVL.

Vid diskning är en energisnål – och välfylld – diskmaskin ett betydligt bättre alternativ än att diska för hand. Diskmaskinen kan minska energiåtgången med en tredjedel, jämfört med att handdiska. Men i studier har forskare sett att vi är ganska dåliga på att fylla våra diskmaskiner och alltså utnyttja dem till max och då försvinner förstås en del av fördelen.

Kvällens bestyr är över. Dags att sätta sig vid datorn, ta fram surfplattan eller slå på sin smart-TV. Att elektronikprylar har en kraftig klimatprislapp beror främst på hur de tillverkas. Liksom kläder produceras de ofta i länder där el-mixen till stor del kommer från fossila bränslen, som Kinas kolkraftverk. Ipads och datorer kräver en hel del el för att tillverka. I och med det är det viktigt att använda sina apparater så länge det går och sedan se till att de kommer ut på andrahandsmarknaden. Men det är faktiskt så att även själva användandet av internet ökar klimatavtrycket. När vi använder internet motiverar vi nämligen utbyggnaden av hårdvaran i internet och driften av den.

– Man kan absolut säga att det går att minska sin klimatpåverkan genom att låta bli att hela tiden använda internetbaserade tjänster, säger Jonatan Wranne på IVL.