Elevers kunskaper om hållbarhet syns inte i skolresultaten

Vilket av FN:s 17 globala hållbarhetsmål (se faktaruta) är viktigast? Eleverna på Johannesbergsskolan i Göteborg diskuterar i tre grupper. Alla är överens om att klimatförändringarna måste stoppas, annars finns ingen planet att rädda. Mål 13 blir därför prioriterat, liksom mål 4 om utbildning åt alla, och mål 16 om fred och säkerhet.

– Detta blir inte bara en lektion om hållbarhetsmålen, utan också en övning i demokratiska beslut, att gemensamt prioritera målen. Eleverna får vässa sina argument, säger Ingela Bursjöö, deras lärare i teknik och naturvetenskap.

Ingen av eleverna hade i början av vårterminen på årskurs åtta i fjol hört talas om FN:s globala utvecklingsmål eller utvecklingsagenda, Agenda 2030. Däremot hade de lite koll på klimatöverenskommelsen i Paris från 2015. Klimatet står också i fokus när eleverna jobbar med klassens stadsodlingar, på både skolans egen terrass och i Göteborgs Frihamn.

Läs mer: Agenda 2030 - globala mål för hållbar utveckling

Under både årskurs åtta och nio på Johannesbergsskolan blir det många lektioner om Agenda 2030. Till sin hjälp har eleverna en bok utgiven av FN:s utvecklingsorgan UNDP:s svenska sektion. För Ester Nielsen Gulis, som nu går i årskurs nio på skolan, är det självklart att alla unga i Sverige behöver lära sig om FN:s utvecklingsmål.

– Det är vi som i framtiden, när vi blivit vuxna, ska engagera oss i de här frågorna och se till att vi uppnår målen.

Ester Nielsen Gulis klasskompis Sofia Staiger förtydligar:

– Om inte vi lär oss något om det här kommer det inte finnas någon planet kvar att rädda när vi är vuxna. Och det är ju ändå vi som ska styra på jorden när de som är vuxna idag är gamla eller inte finns längre.

Det räcker egentligen med en person eftersom den personen drar med sig andra.

På Johannesbergsskolan ingår undervisning i hållbar utveckling i alla skolämnen.

– Det är nästan det ämne som vi jobbar mest med av alla eftersom de är en del av alla ämnen, som NO och SO, och även på svenskan. Det har också fått oss att inse att det inte är så svårt att bidra till en mer hållbar utveckling, bara alla hjälper till, säger Sofia Staiger.

– Ja, fast det räcker egentligen med en person eftersom den personen drar med sig andra som då bidrar till att uppnå de globala målen, men tyvärr är det många skolor som inte jobbar med detta, trots att det ingår i kursplanen, säger Ester Nielsen Gulis.

Enligt Sofia Staiger är just Johannesbergsskolan en skola som engagerat sig särskilt i hållbar utveckling, vilket inte alla skolor gör. Något hon tycker att fler borde göra.

Undervisning i hållbar utveckling är sedan 1994 obligatorisk i svensk skola, vilket gör att Sverige ligger bra till för att uppnå ett av delmålen i FN:s globala utvecklingsmål. Det menar Skolverket i ett remissyttrande till regeringen från förra året. Det handlar om delmål 4,7 - att säkerställa att alla skolbarn får kunskaper och färdigheter som behövs för att främja en global hållbar utveckling.

Samtidigt påpekar Skolverket att de ”saknar en generell bild av hur hållbar utveckling tillämpas inom skolor”, något som Lärarförbundet instämmer i.

– Det finns ett starkt stöd för att lärarna ska ägna sig åt undervisning i hållbar utveckling. Det finns också tydligt skrivet att eleverna själva ska kunna bilda sig en uppfattning och få de kunskaper som behövs för att kunna vara förändringsaktörer, men hur det ser ut ute i landet vet vi inte. Skolverket vet inte heller. Därför tycker vi att Skolverket skulle behöva kartlägga hur undervisningen verkligen fungerar, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet.

I sitt remissyttrande skriver Skolverket att de kan tänka sig att genomföra en kartläggning om regeringen ger myndigheten det uppdraget. Förslaget är inte nytt. Redan för tre år sedan föreslog Naturskyddsföreningen, i rapporten ”Hållbar utveckling i skolan – var god dröj”, att Skolverket borde få i uppdrag att i större utsträckning uppmuntra undervisning i hållbar utveckling.

Hållbar utveckling är ämnesövergripande och det finns idag inte former för att värdera elevernas kunskaper.

Naturskyddsföreningen föreslog också att undervisningen i hållbar utveckling borde följas upp, något som Johanna Jaara Åstrand håller med om.

– Den uppföljning som sker idag sker via mätning av specifika ämnesresultat, men hållbar utveckling är ämnesövergripande och det finns idag inte former för att värdera elevernas kunskaper, säger Johanna Jaara Åstrand.

Ingela Bursjöö, vid Johannebergsskolan i Göteborg, tycker att det läggs för stort fokus på PISA-resultat och faktabaserad kunskap utan sammanhang och konsekvens när skolresultat ska mätas.

– Hållbar utveckling är ämnesöverskridande och bredare. Det behövs fler bedömningskriterier för att kunna mäta resultat i den undervisningen. När Skolinspektionen kommer på besök frågar de inte om hållbar utveckling i sin helhet, utan om enstaka aspekter som om vi har ett bibliotek eller huruvida eleverna har något inflytande, säger Ingela Bursjöö.

I Norge görs just nu läroplanen om och undervisning i hållbar utveckling kommer att få större utrymme i undervisningen. Den norska utbildningsministern har också föreslagit att FN:s globala utvecklingsmål borde bli obligatorisk undervisning. Det tycker inte Ingela Bursjöö är nödvändigt i Sverige, särskilt som undervisning i hållbar utveckling i stort redan är obligatoriskt.

Däremot behövs det mer kompetensutveckling och läromedel kopplat till hållbar utveckling, menar Ingela Bursjöö. Hon vill också se större möjligheter att jobba mer ämnesövergripande och tillsammans med andra lärare. Hon ser inte att det finns tid för det idag.

Inte heller Johanna Jaara Åstrand på Lärarförbundet anser att undervisning av utvecklingsmålen borde bli obligatoriskt i skolan, men hon efterlyser kompetensutveckling för lärarna.

Behovet av kompetensutveckling såväl som mer resurser togs upp av Naturskyddsföreningen 2014. Det påtalades även av en statlig utredning kring utbildning i hållbar utveckling 2004. Redan då efterlystes dessutom mer ämnesövergripande och verklighetsbaserad undervisning i ämnet.

På Utbildningsdepartementet har det gjorts interna analyser där undervisning i hållbar utveckling identifierats som ett område där Sverige behöver bli bättre. Utbildningsminister Gustav Fridolin har sagt att han vill se fler statliga initiativ för hur lärare ska arbeta med FN:s globala utvecklingsmål i skolan.

Fridolins statssekreterare Helene Öberg vill inte föregripa regeringens arbete med att ta fram en handlingsplan för hur Sverige ska genomföra Agenda 2030. I det förslag till handlingsplan som regeringens särskilda Agenda 2030-delegation lade fram i somras ingår Skolverkets rekommendationer från remissyttrandet.

Helene Öberg säger sig dock kunna se utrymme för förbättringar.

– Det är min bild. Exakt vilka förbättringar och hur de ska gå till vet jag inte, men man skulle absolut kunna koppla det till genomförandet av hållbarhetsmålen. Man skulle också kunna koppla det till undervisning i entreprenörskap, som också är obligatoriskt.