Eon ställer om för att bidra till hållbar energiförsörjning i världen - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Global Utveckling

Eon-chefen: Ändra energisystem är som att byta hjärta

Eon koncernchef Johannes Teyssen menar att företaget skulle ha slutat investera i koleldade kraftverk mycket tidigare.
Eon koncernchef Johannes Teyssen menar att företaget skulle ha slutat investera i koleldade kraftverk mycket tidigare. Other: Jenny Leyman

Till år 2050 ska all energi vara hållbar, enligt de 17 globala utvecklingsmålen. Det går att nå, menar koncernchefen för en av världens största energiaktörer - Eon.

– Eon är en del av problemet, men vi kan också vara en avgörande del i en förändring. Vi måste bara lyckas göra det rätt, säger Johannes Teyssen när DN Global utveckling träffar honom inför Nordic Clean Energy Week.

 

Vi har bokat tid med energijätten Eons koncernchef Johannes Teyssen för en exklusiv intervju om hat-kärleken kring bolagets eget hållbarhetsarbete, miljardförlusterna och övertygelsen om att dagens affärsmodell helt enkelt inte håller.

Solen lyser vårvarmt in i kongress- och konsertanläggningen Malmö Live – en intressant plats för mötet med ett bolag som under årtionden har levt på att sälja el till lokaler just som denna.

Malmö Live har varit ett grönt projekt sedan start, med starkt reducerad energianvändning och utnyttjande av bergvärme, solenergi och vindkraft. De är del av framtidens stora utmaning för Eon.

– Det är sällsynt att det finns en exakt tidpunkt för när någon bör göra en omställning, men under det här årtiondet har det blivit tydligt att vid något tillfälle är tiden för alla inom energi-industrin, säger Johannes Teyssen, koncernchef för Eon.

Han har spenderat dagen i Malmö för att prata energiförsörjning med skånska företagare. Mest har de pratat om solenergi, trots att han själv i ett hektiskt schema inte har hunnit vara ute i solen på hela dagen.

Någonting behövde hända. I västvärlden har vi byggt upp samhällen med hjälp av olja, kol och gas. Samtidigt har vår energianvändning stått för sextio procent av de totala globala växthusgasutsläppen.

Vid FN:s klimatkonferens i Paris 2015 enades världens ledare därför om målet att få den globala uppvärmningen att stanna under två graders ökning, allra helst under 1,5 grader. För att klara det måste vi ha ett helt förnybart energisystem senast år 2050.

– Jag var inte övertygad av Parisavtalet, säger Teyssen. Att sträva efter 1,5 grader är så onödigt. För höga ambitioner är inte svaret, hjälp världen att nå målen i stället – det är mycket viktigare.

Ett år efter klimatkonventionen redovisar Eon en förlust efter skatt på motsvarande 156 miljarder svenska kronor – den största i företagets historia.

Den utlöstes främst av stora nedskrivningar på kraftverk. Johannes Teyssen kallade utfallet "smärtsamt", eftersom det avslöjade hur mycket den globala energiomställningen hade reducerat värdet på tidigare investeringar.

Samma år delar Eon koncernen i två delar.

Den nya enheten Uniper rymmer koncernens verksamhet inom fossila bränslen. Kvar i Eon blir de verksamheter som fokuserar på omställningen mot morgondagens energisystem. Framtidens affärsmodell ska fokusera helt på energinät, kundlösningar och förnybara energikällor.

Borde Eon ha gjort omställningen tidigare?

– Ja, men ett företag är inte något som startar från noll varje dag. Du sitter på en portfölj, på ett arv och du är bunden till dina egna framtidsanalyser. Men jag sörjer det inte, det är i morgon som är viktigt nu.

Johannes Teyssen började på Eon 1989, en tid när hållbarhet inte fanns i närheten av bolagets agenda.

– Jag tvivlar på att jag ens kände till ordet. Jag kan inte minnas att något sådant överhuvudtaget diskuterades.

Fram till 2009 var vi på Eon så otroligt ekonomiskt framgångsrika att vi inte såg att marken under oss redan gled iväg.

Tjugo år senare var det för omvärlden tydligt att en global förändring hade skett på energiområdet. Från att i över hundra år ha producerat energi centralt som sedan fördelats till kunderna hade en annan energivärld börjat växa fram, driven av ny digital teknik som möjliggör småskaliga alternativ och av människor som kräver klimatsmarta lösningar.

– Fram till 2009 var vi på Eon så otroligt ekonomiskt framgångsrika att vi inte såg att marken under oss redan gled iväg. Om allt går din väg har du tendensen att resonera att ”allt jag gjorde i går måste vara rätt, annars skulle jag inte vara rik – så låt oss fortsätta”. Till och med i mitten av förra årtiondet beställde vi fortfarande koleldade kraftverk, men blickar man tillbaka nu så skulle vi ha hoppat av tåget tidigare.

Johannes Teyssen, koncernchef Eon.
Johannes Teyssen, koncernchef Eon. Foto: Jenny Leyman

I maj 2011 meddelade Tyskland att landet skulle stänga ned sina kärnkraftverk senast 2022 och att nästan all användning av kol skulle möta samma öde.

Eon reste världen runt för att förstå förändringen som satt igång. De pratade med ”alla”, enligt Teyssen – från gröna idealister och digitala strateger till kärnkraftförespråkare.

– Vi var tvungna att övervinna en evig fördom inom bolaget om att detta bara handlade om tysk politik. Om det bara är politik behöver du inte anpassa dig, du kan byta land. Men om en förändring grundar sig i teknologi och kunder kan ingenting stoppa den. Vi insåg att vi måste göra en helomvändning för att inte försvinna.

Morgondagens energiaktörer behöver kunna utveckla nya kundnära lösningar inom elproduktion, distribution och lagring. Det kan handla om att ta hand om överskottet från mikroproducenter eller att bygga upp lokala, förnybara och självförsörjande energisystem med hjälp av smart teknik.

Men framför allt, tror Teyssen, krävs en djup tro på hållbarhet i ledarskapet.

– Utgå från det, få med ditt folk och tillämpa det sedan på era strategiska val. Om du börjar med implementering utan att ha ritat ut en karta över vart du vill så hjälper det inte. Som min tidigare norska kollega alltid säger: ”Om du inte vet vart du vill segla är alla vindar fel”.

Om vi gör fel kan det bli en katastrof, att ändra energisystemet i ett land är som att byta hjärta i kroppen.

Men utesluter tvånget att förändra att man också vill göra gott?

– Jag tycker inte att de är motsatser till varandra. Enbart ekonomiskt fokus är fel, men jag tror inte heller att du bara kan göra gott för världen och inte bry dig om dina egna intressen, då kommer du inte att ha pengar att investera i framtiden.

Det är en utmaning att implementera förnybara källor och samtidigt kunna erbjuda kostnadseffektiv och säker el. Mörkläggningar där de gröna energiformerna inte har kunnat leverera i sol- och vindkraftverkstäta södra Australien de senaste åren är exempel på det, menar Teyssen som säger att vägen från fossilt till förnybart är allt utom riskfri.

– Vi kommer att göra misstag. Det är skitsnack när folk säljer den nya gröna världen som ”bara trevlig”. Om vi gör fel kan det bli en katastrof, att ändra energisystemet i ett land är som att byta hjärta i kroppen.

Läs även en artikel om Ikeas satsning på hållbar energi: Möbeljätten satsar på solpaneler

Om.DN Global utveckling

  • Denna artikel publiceras på DN Global utveckling, en temasajt om FN:s nya hållbara utvecklingsmål som syftar till att skynda på den den globala utvecklingen i världen.
  • Fler artiklar från DN Global utveckling hittar du här.
  • Du kan också läsa mer om satsningen här.
  • Redaktionen för DN Global utveckling nås på globalutveckling@dn.se om du vill skicka nyhetstips eller inbjudningar till seminarier.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.