En utskrift från Dagens Nyheter, 2023-09-28 16:41
Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/global-utveckling/ericsson-bygger-digital-planbok-for-katastrofomraden/
Svårigheter att göra betalningar i katastrofdrabbade områden kan förvärra situationen eller försena räddningsarbetet, enligt Ericssons hållbarhetschef Elaine Weidman-Grunewald.
Därför ska telekomjätten ta fram en lösning åt bland andra FN för mobila betalningar vid katastrofer. Löftet gavs under toppmötet World Humanitarian Summit i Istanbul.
Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.
Sedan drygt 15 år har Ericsson ett särskilt insatsteam med specialtränade anställda som kan flygas in i katastrofområden med kort varsel för att sätta upp kommunikationsutrustning som kan underlätta räddningsarbetet.
– På samma sätt som vi kunnat installera telenät vill vi nu kunna leverera mobila betalningstjänster. Vi har sett en stor lucka här, när människor behöver göra transaktioner direkt efter att en katastrof inträffat. Det kan handla om små summor inom den drabbade befolkningen eller utbetalningar till hjälparbetare, men de vanliga systemen fungerar inte. Om vi hade haft en sådan lösning på plats under ebola-krisen hade vi kunnat rädda många fler liv, säger Elaine Weidman-Grunewald, chef för Ericssons hållbarhetsarbete och samhällsansvar.
Hon är på plats på World Humanitarian Summit i Istanbul, där bolaget presenterat planen för sin nya "katastrofplånbok". Ett av syftena med det humanitära toppmötet har varit att få den privata sektorn att utlova insatser och stöd till arbetet med katastrofhantering och global utveckling. De insatser som Ericsson gör inom sitt program för "humanitär respons" är enligt bolaget icke-kommersiella och därmed utan kostnad för de hjälporganisationer som använder sig av tekniken.
Om vi hade haft en sådan lösning på plats under ebola-krisen hade vi kunnat rädda många fler liv.
Rent tekniskt kommer den digitala plånboken att bygga på de lösningar Ericsson redan utvecklat för mobila betalningar. En viktig del av utvecklingsarbetet handlar också om att få till stånd samarbeten med banker och mobiloperatörer i de aktuella länderna redan innan en katastrof inträffar.
– Av de länder som drabbas värst av katastrofer är det bara 30 procent som har en digital finansiell infrastruktur sedan tidigare. Därför kommer vi också att undersöka möjligheten att låta lösningen finnas kvar även efter att den mest akuta fasen av katastrofen är över, säger Elaine Weidman-Grunewald.
Hon vill inte uppge exakt hur mycket Ericsson investerar i att utveckla den mobila plånboken för katastrofsituationer, men säger att det är en "signifikant satsning". Bidrag kommer också från Bill & Melinda Gates Foundation. Den första prototypen väntas vara klar mot slutet av året.
Läs även: Uppgörelse klar om bättre bistånd till nödställda
I dagsläget finns 150 Ericssonanställda i det särskilda insatsteam som genomgått specialträningen för att kunna arbeta i katastrofområden. Hittills har ett 40-tal uppdrag utförts i mer än 30 länder. Några av de senaste större insatserna har gjorts efter den kraftiga jordbävningen i Nepal och i västra Afrika under ebola-epidemin. I Nepal använde hjälparbetare från cirka 250 frivilligorganisationer och FN-organ Ericssons tele- och datanätverk, uppger bolaget.
