Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Global Utveckling

Fler sålda menskoppar ska minska sopberget

En menskopp förs upp i underlivet precis som en tampong, samlar upp blod och töms sedan. Men till skillnad från tamponger och bindor har den en beräknad livslängd på mellan tio och femton år.
En menskopp förs upp i underlivet precis som en tampong, samlar upp blod och töms sedan. Men till skillnad från tamponger och bindor har den en beräknad livslängd på mellan tio och femton år. Foto: Jenny Leyman

Behovet av mer hållbara mensskydd än traditionella engångsprodukter har skapat en potentiell tillväxtmarknad för menskoppen.

Nu ökar försäljningen hos några av de svenska företag som tillverkar menskoppar, en produkt som de menar kan minska sopbergen med flera ton.

Men bristande intresse från större bolag riskerar att bromsa utvecklingen.

En menskopp förs upp i underlivet precis som en tampong, samlar upp blod och töms sedan. Men till skillnad från tamponger och bindor har den en beräknad livslängd på mellan tio och femton år.

– Vi har redan sparat drygt 10.000 kilo sopor och vi har bara funnits i 1,5 år, säger Lisa Perby, menskoppspionjär.

Hon började importera och sälja menskoppar över nätet 2013. Två år senare lanserade hon den första koppen som tillverkats i Sverige. I dag finns den hos över femtio återförsäljare, däribland hos ett antal Ica Maxi och nätapoteket Apotea. Utöver Sverige finns koppen i 34 länder och fler är på gång i år.

Intresset för det återanvändningsbara alternativet till engångsprodukterna bindor och tamponger ökar. Under januari i år ökade Lisa Perbys företag Monthlycup sin försäljning med 850 procent jämfört med januari i fjol. Förra räkenskapsåret omsatte bolaget 1,1 miljon. I år är målet det tredubbla.

– För oss går det jättebra och jag tror att vi är i början av menskoppens storhetstid här, säger Lisa Perby.

Hon är inte ensam.

– Konkurrensen har ökat mycket de senaste åren och nu finns det många aktörer på marknaden. Trots det ligger försäljningen på en jämn nivå för mig, säger Anna Mattsson från Göteborg, som har drivit m-koppen.se sedan 2009.

Kännedomen om menskoppen ökar hela tiden och tillväxtpotentialen är jättestor.

Likadant är det för Annelie Svensson som har sålt menskoppar på nätet sedan 2008 och omsatte 1,2 miljoner 2015. Året innan utvecklade företaget sin egen menskopp, som tillverkas i Sverige i det återvinningsbara och gummiliknande materialet TPE, termoplastisk elastomer.

– Kännedomen om menskoppen ökar hela tiden och tillväxtpotentialen är jättestor. Jag tror att det fortfarande är färre än fem procent av landets menstruerande kvinnor som har upptäckt den.

Läs även: "Mensaktivismen har aldrig varit så stark som nu"

I Sverige finns ingen heltäckande kartläggning kring hur kvinnors val av mensskydd förändras över tid. Det gör det däremot i Storbritannien.

De brittiska kvinnorna köpte 23,3 miljoner paket tamponger under de första tio månaderna förra året – en minskning med fem miljoner jämfört med samma period 2012, visar mätningar från konsumentundersökningsföretaget Kantar Worldwide. Kvinnorna köpte dessutom en miljon färre paket bindor.

Foto: Jenny Leyman

Foto: Jenny Leyman.

Halva minskningen kan förklaras av att en del britter har slutat använda tamponger helt, enligt undersökningen. En orsak antas vara att brittiska kvinnor väljer preventivmedel som minskar mensen. Och en del av raset kan förklaras av alternativa mensskydd, som menskoppar.

Att alternativa mensskydd är på uppgång märks även hos Apoteket AB, som i maj 2015 tog in menskoppen i sitt sortiment.

– När vi tog in menskoppar ökade försäljningen initialt snabbt till den nivån som den ligger på nu. Försäljningen av menskoppar går också upp något över sommarmånaderna, vilket tyder på en säsongseffekt, säger Freja Annamatz, pressansvarig.

Även hos Apoteksgruppen i Sverige AB tar menskoppen mark.

– Vi ser att försäljningen ökar både hos oss och på marknaden i stort, säger Maria Mårfält, kommunikationschef.

Det handlar om att sälja en förhållandevis dyr produkt till kunder som du bara vill ska återkomma vart tionde år.

Men det blev nej i januari i år till förslaget om subventionerade menskoppar i Stockholms län, efter att sjukvårdsförvaltningen där kommit fram till att det finns över en halv miljon menstruerande kvinnor i länet. Om 50 procent skulle använda menskopp hamnar kostnaden under 2018 på 41,2 miljoner kronor, om man väljer svensktillverkade menskoppar.

Och priset är en utmaning, det håller menskoppstillverkaren Annelie Svensson med om.

– Samtidigt är de ju ”sällanköp”. Det handlar om att sälja en förhållandevis dyr produkt till kunder som du bara vill ska återkomma vart tionde år. Det skrämmer nog bort storbolagen från att pröva. Billiga tamponger som du behöver många av är en mer lukrativ produkt.

Men för att menskoppen verkligen ska slå igenom krävs att storbolagen vill ha en del av kakan, tror Anna Mattsson från m-koppen.se.

– I dag sprids menskoppen fortfarande på gräsrotsnivå. En större aktör skulle behöva komma in på marknaden.

Annelie Svensson håller med.

– Det som bromsar nu är att få känner till menskoppen. De stora bolagen lägger ofantliga pengar på att marknadsföra mindre hållbara alternativ som bindor och tamponger.

Trots att stora företag är ointresserade av att satsa på koppen har det nu börjat dyka upp billiga kopior från Asien. Lisa Perby tror att dessa är det största hotet mot tillväxten för svenska menskoppsaktörer. Men det kan också bli ett problem för användarna, då det är svårare att veta att de importerade menskopparna håller tillräckligt hög standard och är fria från gifter.

– Detta är en produkt som ska in i kroppen, det är inget armband vi pratar om, säger hon och får medhåll av Anna Mattsson:

– Jag har blivit kontaktad av många kinesiska aktörer som vill sälja genom mig. Menskoppen skulle behöva vara medicintekniskt klassad. Nu är det helt upp till konsumenten att hålla koll.

En övergång från engångs-mensskydd till exempelvis menskopp skulle medföra att färre ändliga resurser går åt, eftersom bindor och tamponger tillverkas av bomull och cellulosa.

Lösningar som menskoppen kan också minska avfallet som mensen bidrar till. En kvinna som menstruerar fem dagar i månaden mellan 12 och 51 år ålder och dagligen använder fem tamponger kommer att använda 11.700 tamponger under sin livstid.

Foto: Jenny Leyman

Foto: Jenny Leyman.

Bara i Sverige slänger vi omkring 530 miljoner mensskydd varje år och i USA är siffran 12 miljarder. Enligt Monthlycups beräkningar har deras sålda koppar hittills bidragit till en minskning av sopberget med 2,5 miljoner mensskydd.

– Och det gäller bara våra egna koppar. Tänk siffrorna om menskoppen var det dominerande mensskyddet.

DN Global utveckling har kontaktat Sveriges ledande mensskyddstillverkare, börsnoterade SCA som äger Libresse, vid flera tillfällen för att få företagets syn på menskoppens möjligheter. Men företrädare för bolaget har tackat nej till att låta sig intervjuas.

Fakta. Menskoppar

Hela 6,25 år – eller ungefär 456 gånger – blöder en kvinna under en livstid.

Som framgår av namnet är menskoppen en kopp. Den förs upp i slidan där den samlar upp blodet i stället för att suga upp det, som tamponger och bindor gör. Koppen tillverkas i dag oftast av polymer, alltså plaster som TPE och silikon. Sköter man koppen rätt kan den användas i tio till femton år.

Menskoppen har funnits sedan 1800-talet. Då hölls den upp av ett bälte kring magen. Under 1930-talet ansökte flera aktörer om patent på liknande menskoppar, bland annat Lester J. Goddard och Arthur F. Hagedorn.

På grund av bristen på gummi under andra världskriget bromsades produktionen. Menskoppen var samtidigt hård och svår att använda.

Ett uppsving noterades på 1980-talet, även om koppen inte fick särskilt stort genomslag. Först i början av 2000-talet blev menskoppen något vanligare i Sverige och nu finns det ett 40-tal olika menskoppsmärken i världen.

I fattiga länder i Afrika råder brist på bindor och tamponger. Det bidrar till att många flickor stannar hemma från skolan när de har mens, av rädsla för att få blodfläckar på sina kläder. Här kan menskoppen göra stor skillnad. Det tror exempelvis RFSU i Halland som skickar menskoppar till Senegal. Ett annat exempel är en grupp studenter på Copenhagen Business School som startade företaget bakom menskoppen Ruby Cup och för varje såld menskopp skänker en kopp till en flicka i Afrika. 

Källa: Menskopp.se, menskoppen.se, RFSU.

Om. DN Global utveckling
  • Denna artikel publiceras på DN Global utveckling, en temasajt om FN:s nya hållbara utvecklingsmål som syftar till att skynda på den den globala utvecklingen i världen.
  • Fler artiklar från DN Global utveckling hittar du här.
  • Du kan också läsa mer om satsningen här.
  • Redaktionen för DN Global utveckling nås på globalutveckling@dn.se om du vill skicka nyhetstips eller inbjudningar till seminarier.
  • Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.