Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-04-02 02:20

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/global-utveckling/fn-chef-sverige-behover-en-plan-for-att-na-fn-malen/

Ekonomi

FN-chef: Sverige behöver en plan för att nå FN-målen

Enligt Achim Steiner, chef för FN:s utvecklingsorgan UNDP, är en nationell handlingsplan ett verktyg för väljare och riksdagsledamöter när de ska granska vad regeringen gör för att genomföra de 17 FN-målen i Agenda 2030.
Enligt Achim Steiner, chef för FN:s utvecklingsorgan UNDP, är en nationell handlingsplan ett verktyg för väljare och riksdagsledamöter när de ska granska vad regeringen gör för att genomföra de 17 FN-målen i Agenda 2030. Bild: Jenny Leyman

Med mindre än fyra månader kvar till valet har regeringen fortfarande inte levererat sin utlovade handlingsplan för hur Sverige ska genomföra FN:s 17 hållbarhetsmål i Agenda 2030. Förankringen i riksdagen lyser också med sin frånvaro.

– En handlingsplan för Agenda 2030 är ett verktyg som lägger ansvaret på dem som har makt att utföra förändringar, att följa upp vad de verkligen gör, säger Achim Steiner, chef för FN:s utvecklingsorgan UNDP, när han möter DN Global utveckling under ett Sverigebesök.

Sveriges nationella handlingsplan för arbetet med de 17 målen i Agenda 2030 är viktig för att väljare och riksdagsledamöter ska kunna ställa regeringen till svars, enligt Achim Steiner.

– Parlamentet spelar en viktig roll för att regelbundet fråga regeringen vad den gör för att genomföra FN-ländernas 17 globala utvecklingsmål. En handlingsplan blir då ett verktyg för detta, säger Achim Steiner till DN Global utveckling.

Det är i efterdyningarna av den stora FN-konferensen om jämställdhet som nyligen hölls i Stockholm. Lokalerna i Folkets hus, intill Norra Bantorget, ekar tomma. Chefen för FN:s utvecklingsorgan UNDP Achim Steiner ska snart iväg till sitt hotell, men fotograf Jenny Leyman fångar honom i fint eftermiddagsljus.

Läs mer: "Fullständig jämställdhet kräver radikala förändringar"

Som den största av FN:s många organisationer har UNDP fått den svåra uppgiften att hjälpa världens länder med att uppnå FN:s 17 globala utvecklingsmål, eller Agenda 2030. Enligt Achim Steiner har hittills 120 länder bett dem om hjälp. Dock inte Sverige, som enligt flera mätningar ligger bäst till att uppnå målen.

Att bara knappt fyra av tio svenskar känner till de globala utvecklingsmålen bekymrar dock inte Achim Steiner.

– Låt mig säga så här. Alla i hela världen borde känna till de globala utvecklingsmålen så att de vet hur de kan använda dem, men de behöver inte lära sig alla mål utantill. Man kan se dem som ett operativsystem, som man inte vet vem som utvecklat, men som man ändå vet hur det fungerar. Nästan alla svenskar vet varför fattigdom behöver utrotas, vad effekten blir om människor tvingas fly på grund av krig och katastrofer eller att en ebola-epidemi i Afrika bara är en flygresa bort. Pratar vi om det på det sättet vet de flesta svenskar vad Agenda 2030 handlar om, säger Achim Steiner.

Samtidigt tycker UNDP-chefen att politiker, företagsledare och företrädare för det civila samhället måste bli ännu bättre på att tala om de globala utvecklingsmålen. Han skulle gärna se att svenska politiker i valrörelsen talade om de utmaningar Sverige står inför i termer av en global hållbar utveckling för alla, inte bara för svenska väljare.

Hittills har knappt någon politiker nämnt Agenda 2030 eller de globala utvecklingsmålen i den svenska valrörelsen, men flera av de utmaningar som tas upp under någon av de 17 målen diskuteras i princip dagligen.

Det handlar till exempel om att minska ekonomiska och sociala klyftor (mål 10), om flygskatt och fossilfria transporter (mål 11), om cirkulär ekonomi (mål 12), om bättre hälsa (mål 3), om #metoo (mål 5) och om att minska våld och konflikt i förorterna (mål 16).

När DN Global Utveckling intervjuade civilminister Ardalan Shekarabi (S) i samband med att regeringen presenterade sin budgetproposition i oktober talade han också om hur Agenda 2030 genomsyrade hela budgeten. Han talade dessutom om vikten av att förankra en kommande svensk handlingsplan för Agenda 2030 i riksdagen.

Läs mer: Sverige satsar fyra miljarder på FN:s hållbarhetsmål – utomlands

– För vår del är det viktigt att vi har en stark parlamentarisk förankring. Handlingsplanen kan bli en gemensam plattform i svensk politik, något som vi alla kan komma överens om, sa civilministern då.

Ardalan Shekarabi är tillsammans med ministern för internationellt utvecklingssamarbete och klimat, Isabella Lövin (MP), ansvarig för genomförandet av Agenda 2030 i Sverige.

Trots löften om att en handlingsplan ska presenteras före sommaren har så ännu inte skett. Vid ett Agenda 2030-seminarium i riksdagen under onsdagen lovade Shekarabi att planen kommer före midsommar. Vid det laget är det dock för sent att förankra den i riksdagen före valet, något som också kritiserades av moderaternas Sofia Arkelsten under seminariets frågestund. 

– Det handlar till syvende och sist om ansvarsutkrävande, att väljarna ska kunna ställa politikerna till svars vart fjärde år. Vilka löften levde de upp till? En handlingsplan för genomförandet av Agenda 2030 är ett verktyg som lägger ansvaret på dem som har makt att utföra förändringar, att följa upp vad de verkligen gör, säger Achim Steiner.

Sveriges arbete med FN:s globala utvecklingsmål har ännu inte debatterats i riksdagens kammare, trots att det gått mer än två och ett halvt år sedan statsminister Stefan Löfven undertecknade målen i FN-skrapan i New York.

När regeringens delegation för genomförande av Agenda 2030 presenterade sitt förslag till svensk handlingsplan i juni förra året framförde delegationen också kritik mot den bristfälliga parlamentariska förankringen.

Läs mer: Ökade inkomstklyftor gör att Sverige kan missa FN-målen

Achim Steiner, chef för FN:s utvecklingsorgan UNDP.
Achim Steiner, chef för FN:s utvecklingsorgan UNDP. Foto: Jenny Leyman

– Parlamentet spelar en viktig roll för att regelbundet fråga regeringen vad den gör för att genomföra FN-ländernas 17 globala utvecklingsmål. En handlingsplan blir då ett verktyg för detta. Sverige redovisade förra året sitt arbete med Agenda 2030 inför FN i New York.  Den rapporten är ett bra exempel på något som det går att utkräva ansvar ifrån. För vissa kanske den inte var vad de förväntat sig, men då vet vi åtminstone vad som görs och kan följa upp det, säger Achim Steiner.

På ett seminarium på Utrikesdepartementet den 16 maj försökte Isabella Lövins statssekreterare Ulrika Modéer tona ner förväntningarna på regeringens kommande handlingsplan. Hon beskrev den snarare som en exempelsamling än en heltäckande plan för hela Sveriges Agenda 2030-arbete.

– Ett dilemma är att man tittar lite för snävt på vad man kan göra inom Agenda 2030-arbetet. Vi behöver titta på helheten. Bidrar regeringens politik i sin helhet till genomförandet av Agenda 2030? Det blir framöver väldigt viktigt att titta på politiken i sin helhet och att den uppföljning som kommer att redovisas också blir en del av de centrala processerna, till exempel budgetprocessen, sa Ulrika Modéer.

Budgeten antas visserligen av riksdagen, men har sällan ett brett stöd över parti- och blockgränser. Därför uppfyller den inte löftet om bred förankring av handlingsplanen i riksdagen, menar kritikerna. Samtidigt leder det till osäkerhet om hur kommande regeringar vill arbeta med de globala utvecklingsmålen.

Läs även: Regeringen satsar för lite på att nå FN-målen

Achim Steiner förstår att det inför varje val inte går att ställa upp FN:s alla 17 globala utvecklingsmål och 169 delmål och bocka av vad regeringen gjort eller inte. Istället föreslår han ett enkelt betygssystem där regeringens Agenda 2030-arbete kan få betyget: underkänt, mycket dåligt, dåligt, godkänt, väl godkänt eller mycket väl godkänt.

– Det tror jag väljarna skulle kunna ta till sig, säger Achim Steiner.