Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Global Utveckling

Folkets nej till gruvor stoppar inte Lundin Gold i Ecuador

En kvinna röstar i Quito, Ecuadors huvudstad, i söndagens folkomröstning.
En kvinna röstar i Quito, Ecuadors huvudstad, i söndagens folkomröstning. Other: Dolores Ochoa

I en folkomröstning har ecuadorianerna röstat för att stoppa gruvdrift. Valresultatet innebär att Ecuador ska förbjuda brytning av metaller i anslutning till städer, i naturskyddsområden och i områden som traditionellt tillhör landets ursprungsfolk.

Lokala miljöorganisationer menar att det drabbar det svensk-kanadensiska gruvbolaget Lundin Gold, som nyligen invigde arbetstunnlarna i sin gruva Fruta del Norte, i de naturrika delarna av Anderna i landets södra delar. Men Lundin Golds vd Ron Hochstein gör en annan tolkning av utslaget i folkomröstningen.

 

När de ecuadorianska väljarna i söndags gick till folkomröstningens blev det inte bara en förlust för den tidigare presidenten Rafael Correa, som hoppats på en möjlighet att återfå makten.

Landets miljö- och ursprungsfolksrörelser kunde samtidigt glädjas åt att valresultatet innebär att nationalparken Yasuní, som ligger i Eucadors Amazonas, utvidgas och att oljebolagen får mindre utrymme för att utvinna olja i parken.

Segern innebär också att Ecuador kommer att förbjuda gruvbrytning av metaller i landets alla naturskyddsområden, i urbana miljöer och även i områden som av staten anses vara av särskilt intresse för landets ursprungsfolk.

Med ursprungsfolkens intresse menas att marken historiskt kan ha tillhört ett ursprungsfolk eller att naturen i området är viktig, inte bara för miljön utan också för ursprungsfolkens traditionella sätt att leva.

Redan förra året införde Ecuadors president Lenín Moreno ett stopp för nya tillstånd till gruvbrytning i hela landet. Detta efter att bland annat landets miljö- och ursprungsfolksrörelser kraftigt kritiserat gruvbolagen för att deras verksamhet hotar miljön och bidrar till övergrepp på de mänskliga rättigheterna.

Den Internationella federationen för mänskliga rättigheter (FIDH), med säte i Paris, publicerade i december förra året en rapport om gruvbolagens hot mot miljö och mänskliga rättigheter i Ecuadors södra delar av bergskedjan Anderna. I rapporten rekommenderar FIDH, tillsammans med två ecuadorianska miljöorganisationer och en människorättsorganisation, att Ecuadors regering helt stoppar all gruvdrift i området, Cordillera de Cóndor:

”… för att få stopp på övergreppen på de mänskliga rättigheter och böndernas och ursprungsfolkens rättigheter, såväl som på de skador på miljön som gruvdriften i Codrillera de Cóndor innebär.”

I Cordillera de Cóndor möter Amazonas regnskogar Anderna. Få andra platser på jorden anses kunna mäta sig med den biologiska mångfald som finns i området.

En av organisationerna bakom FIDH-rapporten, ecuadorianska Acción Ecológica, hävdar att resultatet av folkomröstningen innebär att även pågående gruvdrift i Cordillera de Cóndor kan stoppas - en tolkning som det svensk-kanadensiska gruvbolaget Lundin Gold dock inte delar.

– För tydlighetens skull, varken vårt Fruta del Norte guldprojekt eller de 70.000 hektar som vi har rätt att leta på faller inom de kategorier som folkomröstningen gällde. När nu folkomröstningen hållits tror vi att det blir tydligare för ecuadorianerna var det går att leta efter metaller och var gruvbolagen kan verka. Ecuadors regering har nyligen sagt att den stödjer utvecklingen av gruvindustrin i landet, säger Ron Hochstein, vd för Lundin Gold till DN Global Utveckling.

Lundin Gold, som är börsnoterat i Stockholm och Toronto, meddelade i januari att fem investerare gått in med 300 miljoner dollar i gruvprojektet i Ecuador (motsvarande nära 2,5 miljard kronor). Investerarna är ING Capital, Société Générale, Caterpillar Financial Services, Novia Scotia och KfW IPEX-Bank.

Med det nya kapitalet i ryggen har Lundin betalat 45 miljoner dollar i rättighetskostnader till den ecuadorianska staten. Senare i år ska bolaget betala ytterligare 20 miljoner dollar.

I januari invigde Lundin Gold också gruvans två första arbetstunnlar. De är uppkallade efter de lokala ursprungsfolkens ord för guld och frukt. Kuri är Shuarfolkets ord för guld. K´isa är quechua för frukt.

Båda quechua och shuar talas av de människor som lever intill Lundin Golds gruva i Cordillera de Cóndor. I FIDH:s rapport från förra året vittnar lokalinvånarna om hur gruvbolagen kört bort dem från byar, förstört hus, vägar och naturen.

Dessutom varnar miljöorganisationer för att brytning av guld och silver ofta leder till förgiftning av grundvatten och vattendrag kring gruvorna.

Lundin Gold köpte 2014 rättigheterna till gruvan av det kanadensiska gruvbolaget Kinross för 240 miljoner dollar. Kinross hade då haft rättigheterna sedan 2008, men hindrats från prospektering och brytning på grund av att Ecuadors dåvarande regering tillfälligt stoppat all gruvbrytning i landet tills en ny gruvlag tagits fram.

När den nya gruvlagen väl var på plats 2013 valde Kinross att sälja.

Genom att nu begränsa gruvbrytning sällar sig Ecuador till länder som Filippinerna, El Salvador och Colombia. Efter att El Salvador i mars förra året totalförbjudit all form av gruvbrytning införde Filippinerna ett tillfälligt stopp för all gruvbrytning i öppna dagbrott.

I Ecuadors grannland Colombia stoppades förra året två större guldgruvor efter att lokalinvånarna kring gruvorna röstat nej till gruvbrytning. Liksom i Ecuador, men även i El Salvador och Filippinerna anser många människor som lever intill gruvorna att de inte fått göra sina röster hörda när beslut fattats om att tillåta gruvbrytning.

Läs mer: Bröderna Lundin vill gjuta olja på vågorna

Om.DN Global utveckling

  • Denna artikel publiceras på DN Global utveckling, en temasajt om FN:s nya hållbara utvecklingsmål som syftar till att skynda på den den globala utvecklingen i världen.
  • Fler artiklar från DN Global utveckling hittar du här.
  • Du kan också läsa mer om satsningen här.
  • Redaktionen för DN Global utveckling nås på globalutveckling@dn.se om du vill skicka nyhetstips eller inbjudningar till seminarier.
  • Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.