Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-18 08:45

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/global-utveckling/forpackningarna-har-fatt-ofortjant-daligt-rykte/

Global Utveckling

”Förpackningarna har fått oförtjänt dåligt rykte”

Åsa Stenmarck, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet, önskar att det var en mer nyanserad diskussion kring livsmedelsförpackningarnas påverkan på miljö och klimat.
Åsa Stenmarck, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet, önskar att det var en mer nyanserad diskussion kring livsmedelsförpackningarnas påverkan på miljö och klimat. Foto: Jenny Leyman

Om inte sopberget minskar kommer vi inte att kunna leva vidare.

Men att skälla på livsmedelsförpackningar är inte rätt väg att gå. Det menar Åsa Stenmarck, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Rätta artikel

– Livsmedelsförpackningarna har fått oförtjänt dålig rykte. Jag önskar att det var en mer nyanserad diskussion kring dem, säger Åsa Stenmarck, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Att livsmedelsförpackningarna ändå fått så mycket fokus handlar till stor del om att de är så tydliga för oss varje gång vi har handlat.

– Men faktum är att de flesta förpackningarna hindrar annat avfall, framförallt livsmedelssvinn. Att istället fokusera på att äta upp maten vi bär hem i förpackningarna kommer göra större skillnad för sopberget och miljön, säger Åsa Stenmarck.

Sopberget växer för varje år. Det är endast i svåra lågkonjunkturer som ökningen stannar av.

– Det sopberget visar är vårt slöseri med resurser. Avfallsmängderna speglar vår BNP och konsumtion. Grundproblemet är vårt ekonomiska system där vi skapar välfärd för oss själva genom att konsumera.

 

Ett väldigt tydligt exempel på hur det har förändrats är hur vi ser på saker som kök. På 30-talet byggde vi ett kök för att det skulle hålla. Åsa Stenmarck

 

Istället för att minska de förpackningar vi har kring livsmedel anser Åsa Stenmarck att vi ska titta mer på hur vi konsumerar i övrigt.

– Ett väldigt tydligt exempel på hur det har förändrats är hur vi ser på saker som kök. På 30-talet byggde vi ett kök för att det skulle hålla. Idag tänker vi redan från början att kök blir gamla och måste bytas, ibland så ofta som var femte år.

Men hon avfärdar inte de personliga initiativen i vardagslivet.

– Det är klart att man ska välja bort plastpåsen om man till exempel bara ska köpa ett äpple. Alla små förändringar är ju bra.

Om jag verkligen vill göra nytta, vad ska jag göra då?

– Det handlar om att tänka efter varje gång du handlar - behöver du det här? Och om du behöver det, kan du köpa begagnat? Också när du vill göra dig av med saker så kolla om det finns en andrahandsmarknad någonstans. I hemmet handlar det om att äta allt du bär hem. Där ska man lägga sitt krut.

Vad händer om det inte sker någon förändring?

– Jordens resurser kommer att ta slut, klimatförändringarna kommer att bli värre och vi kommer inte att kunna leva vidare som art.

Tror du att den framtidsutsikten kommer att förändras?

– Det tror jag absolut. Min optimistiska prognos är att vi kommer se ett minskande sopberg från 2022. Den lite mer pessimistiska är att vi får vänta till 2030.

 

Detta är en av flera artiklar i en serie på DN Global utveckling om hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion.  Läs övriga artiklar här:

•  Därför kan plasten runt gurkan vara rena klimatvinsten (2 nov)

•  Gamla tiders lösviktshandel på väg tillbaka (3 nov)

•  Hon ska sälja mat utan en enda förpackning i butiken (4 nov)

•  Framtidens plastflaskor kan göras av bark och rötter (5 nov)

•  Naturskyddsföreningen: Gifter finns även i pappersförpackningar (5 nov)

Läs även fler artiklar från tidigare i år inom samma tema:

•  Mat mer än hälsofråga på toppmöte i Stockholm (13 juni)

•  Rockström vill ha lika tuffa regler för mat som för utsläpp (14 juni)

•  Dela maten via mobilen i stället för att slänga (19 juni)

•  Stordalen ändrade strategi efter ”bacon gate” (28 juni)