Framtidens plastflaskor kan göras av bark och rötter

– Förpackningen behövs, säger Erik Lindroth, miljöansvarig för Tetra Pak Norden.

Enligt honom handlar det om att genom förpackningsteknik kunna garantera tillgång på säker mat, till exempel att kunna transportera livsmedel utan kylning och konserveringsmedel.

– Förpackningen är egentligen mer av en service, en möjlighet att flytta produkten från produktionsplats till konsumtionsplats.

Det svenska företaget Tetra Pak har i dag majoriteten av världsmarknaden för kartongförpackningar, med nästan 190 miljarder sålda förpackningar 2015. Det motsvarar 26 förpackningar per person utslaget på hela jordens befolkning.

Med den positionen vilar ansvaret tungt på företaget att också lösa frågan om framtidens sopberg. Svaret stavas: Återvinning och förnybar råvara.

– Tekniskt kan man återvinna en pappersfiber sex, sju gånger. Men varje gång kortas fibern, så i slutet är den så kort att den inte längre kan erbjuda någon styrka. Först då bör man bränna pappersfibrerna och göra energi av materialet, säger Erik Lindroth.

Det finns många myter kring återvinning i dag.

Forskning visar att pappersförpackningen generellt är bäst ur klimathänseende, i jämförelse med till exempel plast och glas. I ekvationen finns många variabler, till exempel vilken råvara som används, hur effektivt tomma och fyllda kartonger kan fraktas och hur energieffektivt de kan återvinnas.

– Det finns många myter kring återvinning i dag. Att transporten av de förbrukade förpackningarna äter upp hela miljövinsten, till exempel, vilket inte stämmer, säger Erik Lindroth.

Förra året slängde vi svenskar en miljon ton förpackningar. Av dem återvanns drygt 70 procent till nya produkter. Det gör oss till ett av de duktigare länderna inom förpackningsåtervinning. Men än har vi inte nått hela vägen.

Av plastförpackningar återvanns till exempel bara fyra av tio. Det är visserligen mer än regeringens uppsatta mål, men det betyder samtidigt att sex av tio plastförpackningar hamnade rakt i soporna.

Plastanvändandet är ett allvarligt globalt problem som hotar de marina ekosystemen. Bekymret är inte bara att plast inte kan brytas ner av naturen. Avfallet kan också samlas i så kallade jätteplastområden i världshaven och djur kan fastna i plasten eller äta upp den och bli sjuka. Vid förbränning bidrar plast dessutom till ökade koncentrationer av växthusgaser i atmosfären.

Frågan om plast är något som står högt på Tetra Paks agenda, förklarar Erik Lindroth. Även om de gör kartongförpackningar så innehåller de plast. Konsumenter vill inte ha en plastkork på en i övrigt återvinningsbar pappkartong med ekologisk mjölk. En av företagets norska kunder blev först ut med korkar i bioplast på sina mjölkkartonger. Arlas eko-mjölk följde snart efter.

Korkarna tillverkas av bio-etanol, som utvinns ur sockerrör istället för ur fossil råvara. Det betyder att när de återvunnits klart och förbränns bidrar de inte med några nya utsläpp av växthusgaser. Bio-plast kan även användas för plastfilmen inuti kartongerna. I Finland gör Tetra Pak nu sin första helt biobaserade mjölkkartong.

Men vägen är lång. Av allt material som Tetra Pak använder är nästan en fjärdedel plast i dag. Av det är än så länge bara en procent förnybar plast. Som det mesta är det förstås delvis en ekonomisk fråga. Så länge oljepriset är så lågt som det är i dag blir priset på de förnybara plasterna förhållandevis högt.

– Vi använder det på de marknader där det finns ett intresse. I Sverige är 48 procent av våra skruvkorkar bioplast, säger Erik Lindroth.

Men dagens bioplast får också kritik. Sockerrören som den framställs av odlas framförallt i Brasilien och därifrån kommer rapporter om att odlingen bidrar till skövling av regnskog.

– En annan kritik som ofta lyfts upp är att odla mat, men sen använda det till material. Alltså att odla socker för att göra plast och inte livsmedel, säger Ellen Palm, doktorand i miljö- och energisystem vid Lunds Tekniska Högskola och expert på fossilfri plast.

– Som det ser ut nu är den brasilianska plasten det enda bioplast-alternativet som finns i så stor skala.

Tekniskt är det inga stora problem att framställa plast av skogsråvara, men utmaningen ligger i att göra det på ett lönsamt sätt.

Ett svenskt projekt har studerat möjligheterna att göra plast av bark och rötter och annat som blir över från det svenska skogsbruket, istället för av sockerrör.

– Tekniskt är det inga stora problem att framställa plast av skogsråvara, men utmaningen ligger i att göra det på ett lönsamt sätt, säger Jonas Joelsson, forskningschef Processum, knutet till SP Sveriges tekniska forskningsinstitut.

Det blir helt enkelt kostsamt för det företag som bygger den första anläggningen och testar den nya tekniken storskaligt för första gången.

– Men om samhället går in och skapar rätt förutsättningar kan det bli verklighet om fem till tio år, tror jag, säger han.

Även Tetra Pak deltog i det svenska projektet.

När kommer ni att ha ”slutit kretsloppet”, som så många företag pratar om i dag?

– Jag tror att hundra procent återvinning är svårt att nå rent praktiskt, men man måste sätta ambitionen där, säger Erik Lindroth.

Vad är realistiskt att hamna på då?

– De länder som är bäst i världen - Belgien, Luxemburg och Tyskland - återvinner mellan 70 och 80 procent av våra förpackningar. Där börjar man nå max. Efter det blir det svårt att motivera ytterligare ansträngningar. Snittet i Europa är 44 procent.

Detta är den fjärde delen i en serie artiklar på DN Global utveckling om hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion. Läs övriga artiklar här:

• Därför kan plasten runt gurkan vara rena klimatvinsten (2 nov)

• Gamla tiders lösviktshandel på väg tillbaka (3 nov)

• Hon ska sälja mat utan en enda förpackning i butiken (4 nov)

• ”Förpackningarna har fått oförtjänt dåligt rykte” (5 nov)

• Naturskyddsföreningen: Gifter finns även i pappersförpackningar (5 nov)

Läs även fler artiklar från tidigare i år inom samma tema:

• Mat mer än hälsofråga på toppmöte i Stockholm (13 juni)

• Rockström vill ha lika tuffa regler för mat som för utsläpp (14 juni)

• Dela maten via mobilen i stället för att slänga (19 juni)

• Stordalen ändrade strategi efter ”bacon gate” (28 juni)