Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Global Utveckling

Gamla tiders lösviktshandel på väg tillbaka

Den förpackningsfria butiken Unpackaged öppnade i London 2006 med hundratals varor som såldes på bulk, men är i dag en del av butikskedjan Planet Organic. Grundaren Catherine Conway hoppas det ska leda till snabbare framgång.
Den förpackningsfria butiken Unpackaged öppnade i London 2006 med hundratals varor som såldes på bulk, men är i dag en del av butikskedjan Planet Organic. Grundaren Catherine Conway hoppas det ska leda till snabbare framgång. Foto: Jenny Leyman

Butiker där du handlar allt på bulk i din egen medtagna behållare låter som något från svunna tider.

Men precis som yvig skäggväxt och platåskor är denna företeelse på väg tillbaka.

Nu sprider sig trenden med lösviktsshopping i Europa.

I Berlin och London finns de sedan länge – butikerna där man kan handla allt i lösvikt. Tidigare i höst öppnade Løs market i Köpenhamn och nästa vecka slår Gram upp portarna i Malmös nya saluhall.

I Frankrike har ekolivskedjan Biocoop slagit upp sin första helt förpackningsfria butik. Prag, Anger, Sion, Kiel, ja i många städer hakar man på trenden.

Shoppingsättet är en del av rörelsen ”Zero Waste”, som på svenska kan översättas till inget skräp.

I den avfallstrappa som alla EU-länder har antagit har man bestämt att det viktigaste steget för att komma till rätta med det växande sopberget är att minska mängden avfall. Steg två är att återanvända. Att återvinna kommer först på tredje plats.

Foto: Björn Hellström

 

I Sverige är vi duktiga på att återvinna vårt avfall och det vi inte återvinner bränner vi upp för att skapa värme. Så lite som en knapp procent hamnar på soptipp eller grävs ner i marken.

I resten av Europa och världen är siffrorna annorlunda. I snitt läggs runt 146 kilo sopor per person och år på en soptipp. Om vi tittar på hela världen så är det bara fem procent av alla förpackningar som återvinns.

Ambitionen med ”Zero Waste”-livsstilen är att helt sluta bidra till sopberget. Att leva sitt liv utan förpackningar är en del av det.

I London öppnade Unpackaged 2006 med hundratals varor som såldes på bulk.

– Vi hade vin, schampo, gin och yogurt, berättar Catherine Conway som grundade Unpackaged.

Undersökningar som Unpackaged har gjort visar att konsumenterna i snitt nästan halverar sina koldioxidutsläpp om de väljer att köpa sina produkter från Unpackaged och ta hem dem i gamla förpackningar, jämfört med om de hade köpt dem i nya förpackningar i en vanlig dagligvaruhandel.

Foto: Jenny Leyman

I dag är Unpackaged en del i butikskedjan Planet Organic.

– Jag tror att det är framtiden att vara en del i en större kedja. Nyckeln till framgång är att få igång försäljningen i större skala, säger hon.

Catherine Conway fungerar också som konsult åt andra som vill starta liknande butiker runt om i Europa. Hon ser att det som är svårt för de små butikerna är att få lönsamhet i försäljningen utan att hålla skyhöga priser.

– Det var ju så här man handlade förr i tiden och det var ett billigare sätt att handla. Idag är det mycket billigare att köpa allt inpackat i en massa plast. Att handla på bulk har ompaketerats och säljs som en lyxig livsstil till en hälso- och miljömedveten medelklass, säger hon.

Att nå andra kundgrupper är svårt.

– Lösningen för att få ner priserna är att komma upp i större volymer, och det är svårt när man driver en liten butik.

Catherine Conway poängterar att vissa produkter är mer lämpade för att säljas i lösvikt än andra.

– Majoriteten av de produkter som bör säljas opaketerade är torra varor med lång hållbarhet.

Hon påpekar också att sättet att sälja varorna påverkar vad och hur vi sedan äter.

– De allra flesta varor vi säljer på bulk är oprocessade. Det innebär att man måste laga något med dem för att man ska kunna äta dem. På det sättet bidrar konsumtionsmönstret till att vi äter bättre.

Catherine Conway möts ofta av människor som ifrågasätter hennes livsstil.

– Många tycker att zero waste är naivt, men jag håller inte med. Det hjälper oss att förändra sättet vi tänker kring produktion. Vi måste sluta tänka att det vi producerar har livscykel som börjar i vaggan och slutar i graven. Vi måste ha en cirkulär ekonomi som går från vagga till vagga.

Men det är omöjligt att helt komma förbi förpackningarna. Butikerna själva måste ju köpa in råvarorna.

– Ett utav de viktigaste leden när man har en butik är att kunna återanvända paketeringen du får av dina leverantörer. Om vi får 20 kg ris i en tunna så vill vi lämna tillbaka tunnan vid nästa leverans. Det är något som leverantörerna ofta uppskattar. Förpackning är dyrt för dem.

Foto: Jenny Leyman

Att hantera mat som säljs i lösvikt kräver mycket extraarbete.

– Man måste ha väldigt bra hygien i hanteringen av mat och behållare. Allt måste diskas och framförallt torkas väldigt noga så att det inte kommer fukt i torrvarorna.

Kraven på kontroll av ursprung är de samma som när man säljer förpackade produkter.

– Man måste vara noggrann med märkning och att varje behållare töms och diskas innan de återfylls så att produkter från olika leveranser inte blandas. Om någon produkt visar sig vara dålig så måste vi kunna spåra den till rätt tillfälle i producentens produktion.

Förpackningar skyddar ju också mat och minskar matsvinnet. Kan du inte se några fördelar med det?

 – Jag har bara problem med det som är onödiga förpackningar. Allt som kan säljas utan förpackningar borde säljas utan. Men många av de produkter som lyfts upp just i det argumentet är produkter som transporteras långt innan det säljs. Därför förpackas de väl så att de inte ska bli dåliga. Ja, det kanske bidrar till att minska matsvinnet, men framförallt hjälper det till att bibehålla ett ohållbart konsumtionsmönster. Vi borde ändå inte köpa de produkterna.

 

Detta är den andra delen i en serie artiklar på DN Global utveckling om hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion. I kommande avsnitt berättar vi om Sveriges första förpackningsfria butik och tittar närmare på hur förpackningsindustrin arbetar med hållbarhet. Läs mer här:

• Därför kan plasten runt gurkan vara rena klimatvinsten (2 nov)

• Hon ska sälja mat utan en enda förpackning i butiken (4 nov)

• Framtidens plastflaskor kan göras av bark och rötter (5 nov)

• ”Förpackningarna har fått oförtjänt dåligt rykte” (5 nov)

• Naturskyddsföreningen: Gifter finns även i pappersförpackningar (5 nov)

Läs även fler artiklar från tidigare i år inom samma tema:

• Mat mer än hälsofråga på toppmöte i Stockholm (13 juni)

• Rockström vill ha lika tuffa regler för mat som för utsläpp (14 juni)

• Dela maten via mobilen i stället för att slänga (19 juni)

• Stordalen ändrade strategi efter ”bacon gate” (28 juni)

Tips. Så minskar du ditt bidrag till sopberget

Catherine Conway, som grundade Unpackaged-butiken i London, tipsar om några enkla steg för att minska mängden förpackningar och annat som blir till avfall:

1. Köp färre saker.

2. Handla det du behöver från second hand och lämna eller sälj vidare dina egna saker.

3. Köp saker som håller längre.

4. Reparera det som gått sönder.

5. Använd plastkassar flera gånger eller ta med tygpåsar till butiken.

6. Drick kranvatten.

7. Ta med din egen återanvändningsbara kaffekopp.

8. Ta med vattenflaska.

9. Använd menskopp istället för bindor och tamponger.

10. Köp oförpackad hård tvål, inte flytande som säljs i plastflaskor.

11. Handla oförpackad frukt och grönt på marknaden och bär hem den i medhavda påsar.

Fakta. Miljarder plastpåsar och engångsmuggar i soporna

I Sverige använder vi varje år 1,3 miljarder plastpåsar, enligt Naturvårdsverket.

Det tillverkas runt 500 miljarder engångsmuggar i papper varje år. Det är ungefär 75 muggar per person, världen över, enligt Keep Cup.

Det här händer med det svenska avfallet:

15,5 procent går till komposten.

35,1 procent återvinns till samma eller annat material.

48,6 procent förbränns och ger energi.

0,8 procent deponeras.

Källor: sopor.nu, Avfall Sverige, Naturvårdsverket, klimatsmart.se

Om. DN Global utveckling
  • Denna artikel publiceras på DN Global utveckling, en temasajt om FN:s nya globala utvecklingsmål som syftar till att skapa en hållbar utveckling på jorden.
  • Fler artiklar från DN Global utveckling hittar du på här.
  • Du kan också läsa mer om satsningen här.
  • Redaktionen för DN Global utveckling nås på globalutveckling@dn.se om du vill skicka nyhetstips eller inbjudningar till seminarier.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.