Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-08-12 20:39

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/global-utveckling/han-letar-efter-framtidens-hallbara-mode/

EKONOMI

Han letar efter framtidens hållbara mode

Erik Bang från H&M Foundation är ansvarig för hållbarhetstävlingen Global Change Award.
Erik Bang från H&M Foundation är ansvarig för hållbarhetstävlingen Global Change Award. Foto: Thomas Frostberg

En miljon euro står på spel, när det ikväll avgörs hur prispengarna fördelas mellan de fem finalisterna i hållbarhetstävlingen Global Change Award.

Vi träffade hjärnan bakom tävlingen, Erik Bang på H&M Foundation. Han utsågs nyligen till årets svenska supertalang av Veckans affärer.

– Till årets omgång fick vi in 2.600 bidrag från 151 länder. Det är långt över våra vildaste förhoppningar och gör att Global Change Award har blivit en av världens största tävlingar för tidig innovation. Tävlingen ligger rätt i tiden, löser ett problem som är känt och som påverkar oss i vardagen, förklarar Erik Bang när vi träffas i skuggan på Four Season Hotels stora gräsmatta i Austin, Texas, där termometern just krupit över 30-gradersstrecket.

Han har nyss pratat i en panel på den globala innovationskonferensen South by Southwest (SXSW) om nya sätt att skapa textil och läder på ett mer hållbart sätt.

I centrum står begreppet cirkulär ekonomi, som blivit allt mer populärt på senare år. Det handlar om att ta till vara restprodukter som normalt ses som avfall från en produktion och använda det som råvaror i en annan.

Just nya typer av material är ett återkommande tema, både i årets final och tidigare. Bland föregående års vinnare finns exempel på innovationsbolag som utvecklat teknik för att göra textil från citrusskal och kobajs samt läder från druvskal.

Det är inte bara futuristiska idéer, utan de lösningarna testas just nu i produktion i liten skala. Under panelsamtalet i Austin skickade Erik Bang till exempel runt en handväska i läder gjord av just resterna från vinproduktion.

Andra heta områden i tävlingen rör återvinning, där textilindustrin fortfarande brottas med svårigheterna att hantera blandat material som inte låter sig återvinnas så lätt.

– Vi tittar på innovation i sitt tidigaste skede, där vi kan gå in och stötta med ett anslag och ett år i en accelerator där finalisterna får coachning av Accenture och KTH. Det ger bolagen exponering mot branschen och vi öppnar alla dörrar vi kan samtidigt som pengarna ger en grundtrygghet att kunna fortsätta investera och utveckla, svarar Erik Bang på frågan vad han ser som unikt för tävlingen och som gör att den lockar så många bidrag från hela världen efter att bara ha varit igång i tre år.

En publik omröstning avgör hur den miljon euro som står på spel ska delas ut, men den som hoppas på ett större finansiellt engagemang i form av direkt delägarskap eller kontrakt med H&M-kedjan är fel ute.

– Vi tar inget ägarskap, utan ger både finansiellt och kompetensmässigt stöd utan att bolagen behöver ge upp rättigheterna till sin teknik. Det är väldigt viktigt för oss som stiftelse att vinnarna får träffa alla typer av aktörer, varumärken och leverantörer och kan utveckla de partnerskap de tror är bäst för dem, säger han.

Hela industrin har varit ifrågasatt och utmaningarna är ju kvar. Erik Bang

H&M Foundation är grundad av H&M-familjen Persson, men som stiftelse fristående från det börsnoterade klädföretaget. Erik Bang är samtidigt fullt medveten om den kritik som riktats mot både H&M och branschen i stort för bristande hållbarhetsarbete.

– Hela industrin har varit ifrågasatt och utmaningarna är ju kvar, branschen har inte hunnit ha någon impact på dem än. Men förändringstakten är hög, liksom graden av samarbete mellan konkurrerande aktörer. Industrin samlar fart, kraft och riktning så nu går det ganska snabbt. En av utmaningarna är fortfarande skalbarheten, säger han.

Ett område där H&M och andra klädföretag särskilt ifrågasatts gäller programmen för klädåtervinning, som kritiserats för att dölja det faktum att det i dag fortfarande saknas teknik för att återvinna de flesta typer av klädesplagg eftersom de består av flera olika typer av material.

Dessutom är lockbetet för att lämna in sina gamla kläder ofta rabattkuponger som ska användas till att köpa nya kläder, vilket driver konsumtion istället för att uppmuntra till förlängd användning av befintliga plagg – vilket skulle ha större klimatmässig effekt än återvinning.

Läs mer: Klimatsmartare att inte återvinna kläderna

– Klädåtervinning består av tre utmaningar, där den första är logistisk och handlar om att textilavfallet finns hos konsumenterna. Vi måste skapa beteenden och en infrastruktur där textilerna kommer tillbaka till systemet. Det är som att panta en burk, det behövs ett incitament för att få tillbaka resurser till systemet.

– Det H&M och andra har gjort med inlämning i butik är att lära kunderna att kläderna är en resurs. Sen behöver vi göra återvinning mer lönsamt än att använda nya resurser. Det handlar dels om ekonomiska styrmedel och politik. Idag definieras återlämnade kläder som avfall och faller därmed under rätt betungande lagstiftning, säger Erik Bang.

Den tredje utmaningen handlar om bättre teknik för att kunna återvinna en större andel av de plagg som lämnas tillbaka. Det handlar bland annat om att kunna separera olika typer av fibrer för att kunna återvinna material av tillräckligt bra kvalitet för att kunna göra nya kläder. Dessutom måste det kunna ske till en kostnad som kan konkurrera med nyproduktion.

Just nu investerar H&M Foundation därför i att utveckla ny teknik för separation och återvinning tillsammans med Hong Kong Research Institute of Textiles and Apparel. Målet är att ha hittat en fungerande lösning till år 2020.

– Vi annonserade ett teknologiskt genombrott i september och det ser superlovande ut. Just nu håller vi på och skalar upp i olika anläggningar i Japan och kommer sedan installera dem i Hong Kong, som historiskt är en textilhub som är intresserad av att kunna vara det även för nästa generations produktion, säger Erik Bang.

Ämnen i artikeln

Agenda 2030
H&M
Hållbarhet
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt