Hon hoppas fredspriset ska minska fattigdomen i Colombia

Mábel Lara är en av Colombias mest kända journalister, prisbelönad och med hundratusentals följare på sociala medier. Uppvuxen i ett fattigt hem vid den colombianska stillahavskusten, med en stor svart befolkning, utgör hon också ett undantag i en företrädesvis vit yrkeskår av colombianska tv-journalister.

– Det är svårt att vara kvinna i det här landet, att vara fattig ännu svårare och likaså svart. Jag har varit trefaldigt diskriminerad, men har lyckats ta mig ur den onda cirkeln och svåra situation som många andra kvinnor och barn fortfarande befinner sig i. De behöver vårt stöd.

Med milsvid utsikt över Colombias tredje största stad, Cali, sitter Mábel Lara på 39:e våningen i stadens högsta byggnad. Härifrån jobbar hon inte bara som nyhetsankare för TV-kanalen Caracol utan även som programledare på Blu Radio i samma byggnad.

Vid sidan av journalistjobbet driver hon en egen stiftelse för att hjälpa fattiga barn i den region av landet som hon själv växte upp i, Cauca. Regionen är den näst fattigaste i landet. Fler än hälften av invånarna lever i fattigdom. Motsvarande andel i huvudstaden Bogota är en av tio. På nationell nivå är den en av fyra.

Jag tror att fredspriset är ett bevis på att vi är på rätt väg.

I oktober var Mábel Lara i Stockholm. Hon var, som en av 20 personer från olika delar av världen, inbjuden av Sveriges regering för att fungera som ambassadörer för FN:s utvecklingsmål i sina hemländer. För Mábel Lara kom inbjudan som en överraskning.

– När jag fick inbjudan från Sveriges ambassadör i Colombia undrade jag först ”varför jag?”, men jag tror mina många följare i sociala medier var viktiga. Det handlade också om mitt engagemang i olika frågor och aktiviteter som bidrar till hållbar utveckling, säger Mábel Lara.

Mábel Lara menar att det var ett misstag att inte inkludera de politiker, som hon kallar för Colombias extremhöger, i fredssamtalet. Foto: Jesper Klemedsson.

Ett inte helt känt faktum är att de 17 nya utvecklingsmål, som antogs av världens länder i FN:s generalförsamling förra året, ursprungligen kom till i Colombia. Det var i januari 2011, fyra månader efter att den tidigare försvarsministern Juan Manuel Santos tillträtt som president.

På det colombianska utrikesdepartementets enhet för hållbarhetsfrågor arbetade man då med uppföljningen av FN:s miljöagenda, Agenda 21, från en FN-konferens i Rio de Janeiro 1992. En uppföljningskonferens skulle hållas i Rio 2012.

Det var då bara fyra år kvar till FN:s dåvarande utvecklingsmål, millenniemålen, skulle vara uppnådda. Colombia presterade bra nationellt, men regionalt var det värre. Landet var ett av de mest ojämlika på hela den amerikanska kontinenten. I de delar av landet där det mer än 50 år långa inbördeskriget var vardag, som Caucaregionen, skulle inget av millenniemålen uppnås.

På det colombianska utrikesdepartementets enhet för hållbarhetsfrågor ritade man upp nya mål, som skulle gå längre än millenniemålen och även inkludera fler orsaker till fattigdomen, som till exempel krig och konflikt. Idén presenterades i FN-huset i New York. För att kunna presenteras på Rio-konferensen införlivades även miljö i de nya målen. Resten är historia.

När de nya målen, eller Agenda 2030 som de också kallas, antogs förra året spelade Colombias president Juan Manuel Santos en av huvudrollerna. Tillsammans med bland annat Sveriges statsminister Stefan Löfven bildade han en högnivågrupp för genomförandet av Agenda 2030. Gruppen ska driva arbetet med Agenda 2030 framåt och vara goda förebilder.

Den colombianska regeringen var det första land i världen som inkluderade Agenda 2030 i sin nationella handlings- och utvecklingsplan för landet. Under året har även landets alla regioner och städer tagit fram planer som inkluderar utvecklingsmålen. Men för att uppnå agendan måste fred skapas med vänstergerillorna Farc och ELN.

– Om vi når ett fredsavtal kan vi koncentrera våra resurser på att uppnå bättre sociala indikatorer och mer framgång även på de områdena, sade Juan Manuel Santos när han höll ett tal för den nationella pressklubben i USA, i december 2013. Där lyfte han bland annat Colombias utmaningar med hög arbetslöshet, stora inkomstklyftor och fattigdom.

Länge såg det ut som att han skulle uppnå detta, men med folkomröstningen om fredsavtalet med Farc, den 2 oktober i år tog det stopp. Väljarna förkastade avtalet och utan ett fredsavtal blir det svårt att skapa en mer hållbar och jämlik utveckling för alla.

Under 50 år av krig lämnade vi en stor del av befolkningen utanför utvecklingsarbetet. Nu har det internationella samfundet gett presidenten en knuff för att fortsätta fredsarbetet.

Mábel Lara menar att det var ett misstag att inte inkludera de politiker, som hon kallar för Colombias extremhöger, i fredssamtalet. De leds av den tidigare presidenten Álvaro Uribe, som är emot strafflindring och politiskt engagemang för Farc-gerillans medlemmar.

Trots misslyckandet belönades president Juan Manuel Santos, kort tid efter folkomröstningen, med Nobels fredspris. Något som gör att han gått stärkt in i de nya förhandlingar som nu pågår i Havanna på Kuba.

– Jag tror att fredspriset är ett bevis på att vi är på rätt väg. En av de viktigaste delarna av utvecklingsmålen är fred och det är den drivande kraften i vårt land nu. Under 50 år av krig lämnade vi en stor del av befolkningen utanför utvecklingsarbetet. Nu har det internationella samfundet gett presidenten en knuff för att fortsätta fredsarbetet. Man säger till honom att han måste skapa fred så att vi kan ta oss an de andra utvecklingsmålen, säger Mábel Lara.

När regeringen idag inleder fredssamtal även med den andra gerillagruppen, ELN, i Quito i Ecuador är Mábel Lara på plats. Medan regeringen och Farc ingick vapenvila i augusti i år, utkämpade armén och ELN så sent som för ett par dagar sedan strider i Mábel Laras hemtrakter, i Cauca.

Läs mer: Barnsoldaten Ingrid, 15, fritogs från gerillan i Colombia

Samtidigt står inte det övriga arbetet med Agenda 2030 i Colombia still. Till årsskiftet ska den colombianska regeringens kansli för planeringen av genomförandet av FN:s utvecklingsmål presentera två strategier för hur näringslivet och det civila samhället kan bidra till att målen uppnås. Kansliet ingår i Colombias myndighet för planering av regeringens arbete, Departemento Nacional de Planeación.

I dagarna lanserar också ett colombianskt spelföretag ett brädspel om Agenda 2030. Bakom spelet står en lokal organisation och FN:s organisation för hållbart företagande, UN Global Compact. Det ska till att börja med tillverkas i tusen exemplar och delas ut på skolor. Planer finns även på en digital version.

Det svenska företaget Data Act Lab bistår även Colombias regering med ett digitalt verktyg för att öppet och transparent redovisa hur arbetet med att genomföra Agenda 2030 går. Genom att samla tillgänglig data för alla de 230 indikatorer som ska mäta de 17 målen, ska alla kunna följa Colombias arbete på en öppen sajt. Arbetet finansieras av Sverige, genom biståndsmyndigheten Sida.