Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-02-27 23:33

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/global-utveckling/kulmen-for-kolet-kan-nas-om-nagra-ar/

Ekonomi

Kulmen för kolet kan nås om några år

Bild 1 av 4 50.000 speglar omringar ett soltorn i Negevöknen i Israel, en av många storsatsningar på solkraft runtom i världen. Bilden är från i december.
Foto: Oded Balilty/AP
Bild 2 av 4 Lagrat kol i Gallatin, Tennessee, USA. Arkivbild.
Foto: Mark Humphrey/AP
Bild 3 av 4 Kolkraft och avgaser från oljeprodukter ligger bakom smoggen i Kina. Här en bild från Himmelska fridens torg i Peking i början av året. Arkivbild.
Foto: Andy Wong/AP/TT
Bild 4 av 4 Elbilarnas genombrott innebär nya stordriftsfördelar för batteritekniken, som redan tagit stora steg i mobiltelefonerna. Här en Tesla Model X.
Foto: Lasse Swärd

Sveriges nya klimatlag kan få oväntad skjuts. En färsk rapport från brittiska forskare förutspår att oljan och kolet börjar kulminera redan kring 2020, många år tidigare än oljebolagens prognoser.

Den så kallade ”peak oil”, och ”peak coal”, alltså kulmen för efterfrågan på de stora fossila bränslena, är ett ämne för ständig debatt. Och nu hävdar en rapport från Grantham Institute och Carbon Tracker i London att solkraften och nollutsläppsbilarna nu blir bättre och billigare så fort att prognoserna inte hänger med.

Enligt rapporten kan det räcka att fossila bränslen förlorar en tiondel av en marknad för att revolutionerande effekter uppstår. ”Ett tioprocentigt tapp i energimarknadsandel ledde till kollaps för USA:s kolgruveindustri”, nämner pressmeddelandet till studien som exempel.

Det finns inte längre någon ”business as usual” i energisektorn – så det är dags att skrota det scenariot.

En prognos lyder att allt fler elbilar leder till en efterfrågeminskning på två miljoner oljefat varje dag senast 2025 – ”en likartad volym överutbud som ledde till oljepriskollapsen 2014–15”.

Läs mer: Dansk energijätte säger farväl till kolet

Denna prognos kan jämföras med bilden från Internationella energiorganet (IEA), som nyligen förutspådde att så mycket olja slås ut av elbilarna först kring 2040. Och oljebjässen BP sade häromdagen att efterfrågan på olja väntas fortsätta öka in på 2040-talet, om inte annat på grund av ökad plastkonsumtion.

Men redan nu kommer talrika rapporter om att planerad kolkraft i Indien, Japan och Kina stoppas. Enligt Carbon Tracker kan kulmen för kolet komma redan 2020, medan oljan planar ut ungefär samtidigt och sedan stadigt minskar från 2030.

Hur kan prognoserna skilja sig så? Enligt James Leaton på Carbon Tracker är en förklaring element av önsketänkande i fossilbranschens prognoser.

– Det finns inte längre någon ”business as usual” i energisektorn – så det är dags att skrota det scenariot. Vi har ett antal tekniker med låga koldioxidutsläpp som når kritisk massa decennier tidigare än en del bolag väntar sig, säger han enligt pressmeddelandet.

Läs mer: Rockström vill ha lika tuffa regler för mat som för utsläpp

Ämnen i artikeln

USA
Kina
London
Israel
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt