En utskrift från Dagens Nyheter, 2023-09-26 19:00
Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/global-utveckling/kvinnors-ratt-i-centrum-for-ministerns-besok-i-flyktinglager/
Jämställdhetsminister Åsa Regnér (S) besökte under onsdagen flyktinglägret Zaatari i norra Jordanien. Det var hennes första besök i ett flyktingläger i rollen som statsråd.
– Att möta människor på flykt på plats och prata med dem ökar både min och andras förståelse för barn och kvinnors situation, säger Åsa Regnér.
Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.
En viktig del av FN:s nya utvecklingsagenda, Agenda 2030, är att få hela FN-systemet att jobba mer integrerat och mot samma mål. Det är också ett önskemål från Sverige, men jämställdhetsminister Åsa Regnér vet från sin tid som chef för FN:s kvinnoorgan UN Women i Bolivia att det är lättare sagt än gjort.
Ett exempel på de utmaningar som FN står inför är att hantera jämställdhetsfrågan, som genomsyrar nästan alla de 17 utvecklingsmål som ingår i Agenda 2030. När Åsa Regnér besöker flyktinglägret Zaatari i Jordanien står frågor om kvinnors rättigheter och våld mot kvinnor högt på dagordningen. Representanter för de olika FN-organen på plats är dock inte helt eniga om hur dessa frågor ska hanteras.
– Ju längre konflikten i Syrien får pågå desto mer fäste får de problem vi ser i lägret idag, som ökat våld mot kvinnor, allt fler barnäktenskap och barnarbete. Så länge det inte finns någon möjlighet till att återvända hem minskar hoppet. Och vi lyckas sällan nå grundorsakerna till problemen, säger Hovig Etyemezian, från FN:s flyktingorgan UNHCR och chef för lägret Zaatari.
Att en av grundorsakerna är traditionella könsroller, där män ska stå för försörjningen och sätta mat på bordet, är FN-personalen i Zaatri överens om. I ett läger med 80.000 invånare som lever i tätt packade provisoriska bostäder av plywood, plåt och presenning är utrymmet för privatliv litet. Lägergatorna är belysta, men kvinnorna stannar hellre hemma än går ut av rädsla för konsekvenserna om de syns eller pratar med personer som andra anser att de inte ska umgås med.
En stor majoritet av invånarna i flyktinglägret saknar sysselsättning. Dagarna blir ofta ändlös väntan. Männen ofta utan några aktiviteter medan kvinnorna tar sig an hemmets obetalda sysslor och rutiner. En situation fylld av frustration och stress.
– Om männen fortsätter att likställa sin roll som män med att ha ett arbete och sätta mat på bordet kommer vi få problem. De behöver hitta andra sätt att känna sig viktiga och behövda på, säger Hovig Etyemezian.
Lägerchefen förklarar också att de syriska kvinnornas syn på sig själva har försämrats dramatiskt. Före konflikten och livet på flykt var deras möjligheter att påverka sina egna liv och sin egen situation långt större, vilket gör att även de upplever stor stress.
– När vi utannonserade 200 arbetsplatser för kvinnor i lägret sökte 3 700 kvinnor de jobben inom en vecka, vilket visar på hur stor viljan att sysselsätta sig och bidra till lägrets ekonomi är bland kvinnorna, säger Rachel Dore-Weeks, på UN Women i Zaatari.
UN Women delar UNHCR:s analys av situationen för jämställdhet och kvinnor i lägret, men medan Hovig Etyemezian anser att familjerna behöver få mer värdiga liv innan man kan börja prata jämställdhet och strukturella förändringar av traditionella könsroller, menar Rachel Dore-Weeks att det arbetet behöver påbörjas nu.
Inom kort inleder UN Women en ettårig kurs för 80 av Zaataris manliga ledare, ledd av en jordansk man, för att tala om jämställdhet och vikten av att även män behöver ta ansvar för att ge kvinnor mer utrymme och större möjligheter att delta i både ekonomiska och politiska beslut på egna villkor.
Åsa Regnér förklarar för Hovig Etyemezian att omständigheterna visserligen var annorlunda, men när Sverige drev igenom sina stora jämställdhetsreformer väntade man inte på att omständigheterna var de rätta, utan reformerna sågs som en del av lösningen för att skapa ett välfärdssamhälle.
Så länge inget görs i Zaatari ökar problemen. Redan idag varnar såväl UNHCR, UN Women och även FN:s barnfond Unicef för att antalet barnäktenskap i lägret växer. Allt fler tonåringar, både flickor och pojkar hoppar av skolan. Pojkarna ser ingen mening med att utbilda sig och tar informella jobb. Flickorna gifts bort för att kunna skyddas och försörjas.
Barnäktenskap har ökat i och med de stora flyktingströmmarna. Man tror att man skyddar barnen, vilket man inte alls alltid gör.
Barnäktenskap är bland de saker Åsa Regnér kommer att ta upp när hon under det fortsatta besöket idag torsdag talar inför en global konferens för kvinnors delaktighet i politiken.
– FN:s särskilda rapportör för våld mot kvinnor, Zainab Bangura, berättade för mig redan när vi sågs senast att antalet barnäktenskap har ökat i och med de stora flyktingströmmarna. Barnens familjer ser äktenskapen som en strategi för att hantera en svår situation. Man tror att man skyddar barnen, vilket man inte alls alltid gör, säger Åsa Regnér.
Genom fritidscenter för barnen och att ge möjligheter för barn som hoppat av skolan att återvända med specialundervisning försöker FN-organisationerna i Zaatari hantera situationen. De ger även arbeten åt kvinnor och män i lägret, i utbyte mot en lön strax över jordansk minimilön. Detta för att skapa sysselsättning och ge flyktingarna en möjlighet att bidra till både lägrets och Jordaniens ekonomi. Men det saknas ett gemensamt synsätt på hur jämställdheten i flyktinglägret ska förbättras.
Denna artikel är en del i ett kommande, längre reportage på DN Global utveckling om jämställdhet och humanitära frågor samt om jämställdhetsministerns besök i Jordanien.