Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Global Utveckling

Löfven utmanar företag att göra rätt

Sveriges statsminsiter Stefan Löfven tillsammans med Ban Ki-moon, generalsekreterare för FN.
Sveriges statsminsiter Stefan Löfven tillsammans med Ban Ki-moon, generalsekreterare för FN. Foto: Jonathan Alpeyrie/Allover

I dag presenterar statsminister Stefan Löfven (S) sin ”Global Deal” under ett möte i FN i New York. Det är tänkt att vara en internationell överenskommelse i sann Saltsjöbadsanda och ett steg närmare anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt i hela världen.

Trots att bara ett fåtal länder och företag ännu anslutit sig till ”Global deal” är det ändå en viktig pusselbit i Sveriges och Stefan Löfvens arbete med att genomföra de 17 nya FN-målen om hållbar global utveckling, som antogs för ett år sedan.

Det menar DN Global utvecklings reporter Erik Halkjaer, som i tio punkter reder ut vad ”Global Deal” egentligen handlar om.

Foto: DNVad är Global Deal egentligen?

En deklaration med åtaganden som ska leda till att alla världens länder uppnår två av FN:s globala utvecklingsmål, som antogs för ett år sedan: Mål 8 som handlar om anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt samt Mål 10 som handlar om minskad ojämlikhet.

Bakom deklarationen står Sverige och en rad andra länder tillsammans med Internationella arbetarorganisationen (ILO), Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och Världsbanken. Andra länder, företag och organisationer är välkomna att också ställa sig bakom initiativet.

Foto: Vad lovar den som skriver på Global Deal?

För länderna innebär det att de ska anta och respektera ILO:s konventioner och erkänna dialog och samverkan mellan arbetsmarknadens parter som en del av en demokratisk process.

För företagen innebär det att de ska leva upp till arbetstagarnas rättigheter i praktiken, ta socialt ansvar, förhandla fram rättvisa avtal med sina anställda och ta ansvar för att de mänskliga rättigheterna också följs i leverantörsleden.

För fackförbunden innebär det att de ska ta socialt ansvar, men också förstå, respektera och bidra till företagens intressen.

Det är upp till var och en att göra konkreta åtaganden som ligger i linje med Global Deal. Dessa åtaganden ska sedan följas upp, först vi ett möte hösten 2017 och sedan vid återkommande möten vartannat år fram till 2030.

Foto: Vems idé är Global Deal?

Idén är Stefan Löfvens och han bar med sig den från sin tid som ordförande på fackförbundet IF Metall till Socialdemokraterna när han blev partiledare 2012. Då var det en vision om att få världens arbetsgivare, fackförbund och regeringar att tillsammans samverka för bättre villkor på arbetsmarknaden, vilket i sin tur skulle leda till en mer stabil ekonomisk tillväxt.

När Stefan Löfven tillträdde som statsminister 2014 lyfte han in sina tankar om en Global Deal i regeringsförklaringen. Vid det laget hade redan LO och Socialdemokraterna inlett ett arbete med att ta fram underlag till hur en Global Deal skulle kunna se ut.

Foto: Hur har förslaget till Global Deal arbetats fram?

När framtidsminister Kristina Persson (S) våren 2015 tillsatte tre analysgrupper för att ta fram förslag till en framtida mer hållbar politik fick en av grupperna uppdraget att ta fram ett konkret förslag till en Global Deal. Gruppen, Global samverkan, leddes av bland andra LO:s internationella chef Loa Brynjulfsdottir, som då redan hade arbetat med Global Deal sedan en tid tillbaka.

I oktober 2015 kunde framtidsministerns analysgrupp presentera ett färdigt förslag för regeringen, efter att ha lyssnat på synpunkter från EU-kommissionen, internationella arbetsgivar- och fackföreningsrörelser och näringslivet. Vid det laget hade också världen antagit FN:s 17 globala utvecklingsmål, där det bland annat finns tydliga målsättningar om anständiga arbetsvillkor, ekonomisk tillväxt och minskad ojämlikhet. Förslaget förankrades i dessa mål.

Foto: Vilka står bakom Global Deal?

Förutom Sverige, som tagit fram förslaget ställer sig Kanada, Österrike, Bangladesh, Colombia, Kambodja, Tunisien, Angola och Chile bakom deklarationen. De har även med sig flera svenska fackförbund, Europafacket, Internationella fackliga samarbetsorganisationen ITUC, Tunisiens motsvarighet till LO, Världsbanken, OECD och ILO.

Flera svenska företag som Ica, SCA, H&M, Scania och Swedfund har också anslutit sig, liksom Unilever och det kenyanska telekombolaget Safaricom. Deklarationen stöds också av UN Global Compact, som arbetar med FN:s hållbarhetsriktlinjer för företag, och den brittiska entreprenören Richard Bransons nätverk för hållbart företagande, The B-team.

Foto: Varför ställer sig inte fler aktörer bakom Global Deal?

Enligt både Loa Brynjulfsdottir och Stefan Löfvens statssekreterare Hans Dahlgren står fler länder redo att anta deklarationen. Tanken var att kunna presentera en grupp länder från världens olika regioner vid lanseringen, länder med olika utvecklingsnivå och utmaningar vad det gäller arbetsvillkor och ekonomisk utveckling.

Förhoppningen var också att fler företag skulle ha medverkat, men många företag som varit med i arbetet med Global Deal under en längre tid valde att inte vara med från start, till exempel svenska Kappahl, Fritidsresor, SKF, Axel Johnson AB och Skanska samt internationella jättar som Siemens och Virgin. De vill avvakta och se vad det blir av initiativet.

Foto: Varför ställer sig Scania bakom Global Deal, men inte Electrolux?

Electrolux är ett av de svenska företag som tackat nej till att vara med i Global Deal. I ett mejl till Stefan Löfven, som DN Global Utveckling tagit del av skriver företagets vd Jonas Samuelsson att ”Global Deal är ett berömvärt initiativ. Tills vidare väljer vi dock att avstå från att delta, eftersom Electrolux med ovanstående åtaganden redan har en fullgod plattform för att bidra till uppfyllandet av FN:s mål för goda arbetsförhållanden och ekonomisk tillväxt (SDG8).”

De åtaganden som Electrolux vd syftar på är OECD:s riktlinjer för multinationella företag, ILO:s kärnkonventioner, UN Global Compact och flera internationella ramavtal med fackliga parter.

Scania, som ingått i stort sett samma åtaganden som Electrolux, har däremot valt att gå med i Global Deal. Företaget menar att Global Deal är en viktig plattform för att världen ska kunna uppnå FN:s globala utvecklingsmål. Deklarationen bildar ett ramverk för de olika åtaganden som företaget redan har gjort. På Scania tror ledningen att både fler svenska och internationella företag kommer att ställa sig bakom Global Deal i framtiden.

Foto: Vad är det för skillnad på Global Deal och de avtal och riktlinjer som redan finns?

I bakgrunden till Global Deal står det att ambitionen inte är att ersätta redan existerande avtal och överenskommelser. Enligt Loa Brynjulfsdottir handlar det om att knyta ihop dem och att se Global Deal som ett verktyg för att uppnå de mål och åtaganden som världens länder, företag och fackliga organisationer redan gjort.

Trots existerande avtal och internationella överenskommelser om arbetsrätt är utmaningarna stora om världen vill uppnå FN:s globala utvecklingsmål. Den svenska hållbarhetsexperten Parul Sharma sa till exempel i en intervju med DN Global Utveckling i somras att bara för att företag skrivit under UN Global Compact innebär det inte att de lever upp till vad de lovat.

Foto: Vad krävs för att Global Deal inte bara ska bli ytterligare en deklaration utan konkreta resultat?

Att de länder, företag och organisationer som ställer sig bakom deklarationen också gör konkreta åtaganden för att leva upp till deklarationen. Dessa åtaganden måste sedan följas upp. Svenska LO skulle helst vilja se en oberoende aktör som gjorde detta på regelbunden basis. Loa Brynjulfsdottir menar att uppföljning är nyckeln till om Global Deal ska bli en framgång.

Under FN-mötet i New York pågår en dialog mellan Sverige, ett par av de andra länderna som ställer sig bakom Global Deal och ILO och OECD om att skapa en uppföljningsmekanism. Det är än så länge oklart hur den ska se ut och fungera.

Foto: Är Global Deal en framgång för Stefan Löfven?

Ja, så till vida att Global Deal är hans skötebarn som han burit med sig sedan sin tid som fackbas. Stefan Löfvens regering har också lagt ner stor prestige i att vara en förebild i genomförandet av FN:s globala utvecklingsmål. Ett år efter att målen antogs har dock de konkreta resultaten av Sveriges arbete med de nya målen varit få. Global Deal är ett av de första exemplen där arbetet burit frukt, även om mycket fortfarande återstår för att initiativet ska kunna bidra med mervärde i arbetet med att uppnå FN:s globala utvecklingsmål.


Erik Halkjaer är reporter för DN Global utveckling och har mångårig bakgrund inom journalistik kring biståndsfrågor och global utveckling. Han har bland annat varit redaktör för tidningarna Omvärlden och Latinamerika.

Om. DN Global utveckling
  • Denna artikel publiceras på DN Global utveckling, en temasajt om FN:s nya globala utvecklingsmål som syftar till att skapa en hållbar utveckling på jorden.
  • Fler artiklar från DN Global utveckling hittar du på här.
  • Du kan också läsa mer om satsningen här.
  • Redaktionen för DN Global utveckling nås på globalutveckling@dn.se om du vill skicka nyhetstips eller inbjudningar till seminarier.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.