Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Global Utveckling

Malmö kopplar rena hav till stadens sociala hållbarhet

Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunstyrelsens ordförande i Malmö stad.
Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunstyrelsens ordförande i Malmö stad. Foto: Jenny Leyman

I dag inviger kronprinsessan Victoria havskonferensen Life below water i Malmö. Det är en uppföljning på FN:s havskonferens i New York i somras.

Samtidigt öppnar Malmös nya Marinpedagogiska center, men hållbarhetsarbetet i Sveriges tredje största stad handlar om långt mer än havet. De största utmaningarna återfinns bland miljonprogrammens innergårdar i betong.

Det är en kylig dag i slutet av september. På Marinpedagogiskt center vid södra Ribersborg putsas fönster, akvarier sätts på plats och byggnadsställningar monteras ner inför invigningen av centret.

Kommer man längs med uppfarten från cykelvägen bildar den lilla byggnaden en port mot havet. Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunstyrelsens ordförande i Malmö stad, är imponerad.

– Det här är en viktig del av att lära våra barn och unga om vår natur och vad vi har, och även att synliggöra, förklara hur allt hänger ihop och hur vi som Malmöbor påverkar allt. Läget är ypperligt vid stranden och havet. Man vill få hit unga som kanske inte alltid har naturen tätt inpå. Det handlar om undervisning, men även om att väcka engagemang och intresse, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh.

Det har tagit tio år att få det Marinpedagogiska centret på plats. Den första utredningen gjordes av Malmös gatukontor 2007. Sen tog kulturförvaltningen över 2009. I många år drev föreningen Marint kunskapscentrum verksamhet i provisoriska lokaler vid Ribersborg.

Att centret invigs samma dag som Malmö stad håller en stor havskonferens, Life below water, är mer eller mindre en slump. Konferensen kom till i anslutning till den FN-konferens som Sveriges regering arrangerade tillsammans med Fijis regering i New York i juni i år.

Konferensen Life below water handlar om hur lokala aktörer – städer, kommuner, företag och föreningar – kan arbeta för att uppnå FN:s globala utvecklingsmål nummer 14 om rena hav. Förutom kronprinsessan Victoria och Katrin Stjernfeldt Jammeh invigningstalar även miljöminister Karolina Skog.

Som en del av konferensprogrammet, som pågår i tre dagar (11-13 oktober), har deltagarna möjlighet att besöka Marinpedagogiskt center. De kan även besöka Köpenhamns hamn eller FN-universitetet World Maritime University, åka båt, äta hållbart och lokalt producerad fisk och ta del av Malmös återvinningsarbete.

– Vi har som stad både en historia och en utveckling som är kopplad till vatten, från sillafisket till en hamn som vi satsar mycket på idag och ett FN-universitet kopplat till sjöfartsfrågor. Havet är viktigt för staden. Sen har vi under lång tid jobbat med hållbarhet, med mycket fokus just på ekologisk hållbarhet. Och vattnet är en resurs som vi behöver göra något åt för att rädda. 2050 kommer det finnas mer plast än fiskar i haven, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh.

Enligt kommunstyrelsens ordförande var Malmö en av det första städerna i Sverige att anta FN:s globala utvecklingsmål, eller Agenda 2030, efter att de beslutats i FN-skrapan i New York i september 2015. Hon tycker att målen är strukturerade på ett sätt som ur ett svenskt perspektiv passar bra för hur en kommuns arbete ser ut.

– Malmö är en liten global stad med folk från i stort sett hela världen. Händer det något i världen så påverkar det alltid någon här. Samtidigt önskar jag att alla vi som bor och jobbar i Malmö också ser hur vi själva är en del av världen. Det är faktiskt så att det som vi gör i vår vardag avgör om vi går i rätt riktning för att uppnå målen, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh.

Läs intervju med hållbarhetsexperten Parul Sharma: ”Alla måste ändra sina beteenden”

Malmö stad har skapat ett hållbarhetskansli direkt under kommunstyrelsen. Fokus för hållbarhetskansliet är Agenda 2030 och hur staden arbetar för att leva upp till FN:s 17 globala utvecklingsmål.

En utgångspunkt i Malmös hållbarhetsarbete är Malmökommissionens rapport från 2014. När kommissionen tillsattes 2008 skedde det utifrån Världshälsoorganisationen WHO:s rapport om hälsovård ur ett socialt perspektiv, Closing the gap in a generation. WHO satte ett tydligt likhetstecken mellan människors hälsa och deras sociala och ekonomiska status.

Läs mer: ”Så ska den ojämlika sociala utvecklingen i Malmö brytas”

– När vi började jobba med Malmökommissionen 2008 sa vi att vi måste jobba lika mycket med social hållbarhet som vi gör med ekologisk. De olika hållbarhetsbegreppen går hand i hand. Det tycker jag är bra med Agenda 2030, att man tar ett helhetsgrepp. Man kan inte bara jobba med ekologisk hållbarhet, utan den hänger även ihop med utbildning, människors förutsättningar och makt och inflytande, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh.

De olika hållbarhetsbegreppen går hand i hand. Det tycker jag är bra med Agenda 2030, att man tar ett helhetsgrepp.

Längre söderut, inte långt Quality Hotel View i Hyllie där havskonferensen går av stapeln, blåser det hårt kring miljonprogrammens betongklossar i Lindängen. Solen skiner på fruktstånd och de små butikerna i Lindängens centrum, liksom på sönderslagna fönster och årtionden av slitage som få förvaltare brytt sig om.

Läs mer: Lindängen ett av områdena med hög kriminalitet 

Om inte alltför länge ska hela centrum rivas och göra plats för nya bostäder och en skola. Projektet ingår i Malmö stads satsning på att minska segregation och sociala och ekonomiska klyftor. Strax intill parkeringsplatsen huserar Framtidens hus i en tegelbyggnad från 1970-talet. Här hjälps kommunen, ideella organisationer, föreningar och företag åt att ge stöd åt invånarna.

Medierapporteringen från Lindängen handlar ofta om kriminalitet och skjutningar. I våras klassades området som ett av Sveriges 23 särskilt utsatta områden med problem som narkotikahandel, gängkriminalitet, social oro och upplevd otrygghet.

Läs mer: Sverige har fått fler problemområden – ”krisstämning inom polisledningen” 

– Det krävs arbete och utbildning. Många här känner att de står långt ifrån samhället, som om man vänt dem ryggen. Det skapar hopplöshet, men samtidigt vill de vara med. De vill bli sedda och att någon lyssnar på dem, säger Mina Sharifiyan, boende i Lindängen och med i nätverket Gatukraft, när DN Global Utveckling träffar henne i Framtidens hus.

Mina Sharifiyan i Lindängen är med i nätverket Gatukraft.
Mina Sharifiyan i Lindängen är med i nätverket Gatukraft. Foto: Jenny Leyman

Gatukraft kom till för fyra-fem år sedan, som en reaktion på att ingen i kommunen lyssnade när Lindängens invånare klagade. Medlemmarna vill vara med och påverka och få inflytande över beslut som miljön runt omkring dem.

– Alla vi som bor här, föreningar, kommunen och företag behöver samarbeta för att lyfta området. Vi är alla en del av samma samhälle och det som vi skapat här de senaste åren är rätt unikt. Jag har inte sett det någon annanstans. Det är otroligt att se att Malmö stad gått bortom sina egna ramar för att stödja nätverk som Gatukraft, men också Kvinnors nätverk, säger Mina Sharifiyan.

Strax intill Framtidens hus ligger Lindgården med mötesplats och återvinningsprojektet Returen. Huset ska snart rivas för att göra plats för en ny skola. Idag har ett tiotal kvinnor i åldrarna 25-65 år samlats i ett av rummen för gemensam frukost.

Hoda Abbas kom till Sverige från Irak för tio år sedan. Hon har levt länge i Lindängen nu och kan ibland känna en viss otrygghet och oro, men hon känner också starkt för området där hon hittar mycket gemenskap. Bland annat har hon engagerat sig i Kvinnors nätverk.

– Det är många, framför allt kvinnor som sitter hemma här, utan att ha något att göra. Det gör att de blir oroliga och tänker mycket på hemlandet. Nu har jag i två år jobbat med nätverket för att ge kvinnorna något att göra, säger Hoda Abbas.

Det är viktigt att de får göra något. Det skapar också självförtroende.

Iftikhar Ali kommer också ursprungligen från Irak, men är äldre än Hoda Abbas. Hon har under flera år försökt skapa aktiviteter åt invånarna i Lindängen. Först genom Folkuniversitetet, men sedan ett år driver hon föreningen Kvinnors nätverk.

– Vi är ungefär 150 personer, mest kvinnor, som träffas för att träna, sy, laga mat, lära svenska och arabiska tillsammans. Ibland gör vi också utflykter. Det blir ofta så att kvinnorna sitter hemma med barnen eller sina föräldrar. Det är viktigt att de får göra något. Det skapar också självförtroende, säger Iftikhar Ali.

En grupp kvinnor på Lindängen har samlats i Framtidens hus. Från vänster Sheda Burhani, Iffikhar Ali, Amal Hussein och Soad Kamel.
En grupp kvinnor på Lindängen har samlats i Framtidens hus. Från vänster Sheda Burhani, Iffikhar Ali, Amal Hussein och Soad Kamel. Foto: Jenny Leyman

Bara Ifikhar Ali har ett arbete. De andra kvinnorna är arbetslösa. Malmö kommun har landets högsta arbetslöshet. Visserligen har andelen förvärvsarbetande ökat från 60 till 66 procent 1997-2015, enligt SCB, men i Sverige totalt förvärvsarbetade 78 procent av befolkningen i gruppen 20-64 år 2015.

I stadsdelen Fosie, där Lindängen ligger, förvärvsarbetade knappt hälften av befolkningen 2015. Arbetslösheten låg på 16 procent mot 20 procent 1997. Även om en positiv utveckling kan skönjas är skillnaderna fortfarande stora. Eleverna i Malmö presterar också sämre än eleverna i landet. Medan var femte elev hoppade av grundskolan i Malmö gjorde var sjunde elev det i hela landet 2015.

– Människors ohälsa hänger ihop med sysselsättning och utbildning. Det handlar inte bara om sjukvård. Att bara gå hemma och inte göra någonting är inte bra. Alla vill ha ett arbete. Därför är det viktigt att samhället stödjer lokala initiativ. På så sätt ökar tilliten bland invånarna. Projekt som Gatukraft och Kvinnors nätverk ökar välbefinnandet och människor känner sig delaktiga. Det vittnar också flera av de familjer vi talat med om här, säger Margareta Rämgård, projektledare för Malmö högskolas Vinnova-finansierade forskningsprojekt Hälsofrämjande innovation i bland annat Lindängen.

På andra sidan Munkhättegatan i Lindängen reser sig fyra nya sexvåningshus och ett niovåningshus. Här i området Vårsången bredde tidigare en stor parkeringsplats ut sig, framför de äldre 1970-talshusen.

Två år efter det första spadtaget stod de 140 nya lägenheterna i Vårsången klara i somras. Förvaltare är fastighetsbolaget Trianon som också har hand om de 400 lägenheterna i miljonprogramshusen bakom de nya husen.

– Ingen har byggt här på mer än 30 år. När vi tog över förvaltningen av området 2008 hade vi bilbränder, skadegörelse och ett lågt förtroende bland de boende. Idag har vi ingen skadegörelse. Vi har anställt boende i området som fastighetsskötare och lokalvårdare. De blir som ambassadörer för området och skapar även stolthet, säger Olof Andersson, vd på Trianon.

Det är inte första gången Olof Andersson tar emot media på det lokala kafét Mama´s, som också fungerar som tvättotek. Det ligger i gatuplan i ett av de nybyggda husen. Bakom disken står Lena Andersson och Heidi Eriksen, som båda bor i området.

Lena Andersson jobbar på Tvättoteket i Trianons nya fastigheter på Lindängen.
Lena Andersson jobbar på Tvättoteket i Trianons nya fastigheter på Lindängen. Foto: Jenny Leyman

För ett par år sedan fick Lena Andersson och Heidi Eriksen arbete hos Trianon som lokalvårdare. Idag jobbar de kvar i bolaget, men som kafé- och tvättotekpersonal. Tvättoteket fungerar både som tvättstuga åt de boende och allmänheten, men de senare måste betala.

Olof Andersson säger att Trianon fokuserar mycket på social hållbarhet. De vill engagera de boende i de områden de förvaltar och bygger i. Idag är 13 av bolagets 39 anställda boende i Vårsången. De har också ställt krav på underleverantörerna att anställda lokalt.

– Sysselsättningen här i området har ökat med fem procent sedan 2010. Det är långt mer än Malmö generellt under samma period, säger Olof Andersson.

De är för att hålla hyresnivåerna nere och undvika utflyttning.

Medan Olof Andersson och fastighetsskötare Patrik Krell visar runt i de äldre husen förklarar de att 1970-talslägenheterna renoveras allt eftersom som de byter ägare. För att hålla nere hyreshöjningarna renoverar de med vad det kallar en ”begränsad standardhöjning”.

– De är för att hålla hyresnivåerna nere och undvika utflyttning. Vi vill att våra hyresgäster ska kunna bo här i tio år till, eller längre, säger Olof Andersson.

Enligt fastighetsbolaget Trianons vd Olof Andersson fokuserar bolaget mycket på social hållbarhet.
Enligt fastighetsbolaget Trianons vd Olof Andersson fokuserar bolaget mycket på social hållbarhet. Foto: Jenny Leyman

Ytterligare ett uppdrag som Trianon tagit på sig är att minska energiförbrukningen i sina bostäder. Miljonprogrammens bostäder byggdes innan oljekrisen på 1970-talet utan tanke på att snåla på jordens resurser. Genom att sätta upp solceller på taken, byta ut fönster, fasad, belysning och annan teknik har energiförbrukningen i Vårsången halverats, enligt Olof Andersson.

Läs mer om Malmös mål: Att bli landets grönaste stad 

På bryggan nedanför Marinpedagogiskt center tittar Katrin Stjernfeldt Jammeh på ett par män som trotsar blåst och höstvindar för ett dopp i Öresund. Hon för ett resonemang om att inte bara Malmö står inför svåra sociala utmaningar. Klyftorna i hela Sverige har vuxit, vilket också identifierats som ett av de största hindren för att Sverige ska kunna leva upp till FN:s globala utvecklingsmål.

Läs mer: Ökade inkomstklyftor gör att Sverige kan missa FN-målen

– Det vi ser i Malmö idag är en väldigt dubbel utveckling där vi aldrig haft så många arbetstillfällen och företag som flyttar hit. Samtidigt är vi ingången till Sverige och med en ung befolkning med många människor som inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden. Folk upplever att de inte har makt över sina egna liv och att deras barn har tuffare förutsättningar än andra. Vi måste jobba mer med att få folk i arbete och på att minska skolsegregationen. På sikt handlar det om att var man än bor i Malmö ska man ha samma möjlighet att lyckas som alla andra, få gå i skolan, få arbete och klara sin egen försörjning. Det i sin tur öppnar upp för makt, inflytande och god hälsa. Där lägger vi vårt fokus, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh.

Läs även: Växjö leder kampen för grönare städer

Om. DN Global utveckling
  • Denna artikel publiceras på DN Global utveckling, en temasajt om FN:s nya hållbara utvecklingsmål som syftar till att skynda på den den globala utvecklingen i världen.
  • Fler artiklar från DN Global utveckling hittar du här.
  • Du kan också läsa mer om satsningen här.
  • Redaktionen för DN Global utveckling nås på globalutveckling@dn.se om du vill skicka nyhetstips eller inbjudningar till seminarier.
  • Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.