Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Global Utveckling

Mötesplats försöker lösa samhällets stora utmaningar

Deltagare nätverkar under Social Innovation Summit i Malmö.
Deltagare nätverkar under Social Innovation Summit i Malmö. Foto: Jenny Leyman

Under veckan arrangeras årets upplaga av Social Innovation Summit i Malmö, en av Nordens största mötesplatser för social innovation. Målet: att hitta nya lösningar till de stora samhällsutmaningarna.

Men vad döljer sig egentligen bakom det hajpade begreppet social innovation? Vem ska betala för innovationerna? Hur skiljer sig social innovation från välgörenhet? Och går det verkligen att mäta framgång i form av samhällsnytta i stället för pengar?

DN Global utveckling har tagit pulsen på Social Innovation Summit och reder ut begreppen.

En av de största utmaningarna för dem som jobbar med sociala innovationer tycks i sig vara – att definiera vad begreppet egentligen innebär. Och framför allt hur idéerna ska omsättas i praktiken.

Under två dagar samlas därför drygt 600 personer i Slagthuset i Malmö för att skapa nätverk mellan entreprenörer, förändringsagenter, investerare, innovatörer, politiker och beslutsfattare.

Arrangören bakom Social Innovation Summit, Mötesplats Social Innovation, startade veckans konferens med att lansera boken ”100 sociala innovationer” – ett försök att med konkreta exempel räta ut frågetecknen.

De hundra exempel som har kvalat in tar sikte på ett samhällsproblem, är nyskapande och kan redogöra för vilken effekt deras insats förväntas få, enligt Erika Augustinsson, som har projektlett arbetet.

– Många vill stötta i det här glappet som finns i dag i samhället, där de traditionella aktörerna inte mäktar med, säger hon.

Erika Augustinsson på Mötesplats Social Innovation har projektlett arbetet med boken ”100 sociala innovationer” som släpptes under Social Innovation Summit.
Erika Augustinsson på Mötesplats Social Innovation har projektlett arbetet med boken ”100 sociala innovationer” som släpptes under Social Innovation Summit. Foto: Jenny Leyman

Men vad handlar då social innovation egentligen om?

Kärt barn har många namn. Vanliga varianter på samma tema är social innovation, socialt entreprenörskap, samhällsentreprenörskap och sociala företag.

Enkelt uttryckt handlar social innovation om att skapa nya lösningar på samhällsutmaningar.

I en rapport, skriven av den danska kommittén för sociala företag, beskrivs sociala företag som aktörer som rör sig mellan den privata, offentliga och ideella sektorn och kombinerar metoder från de olika. De skiljer sig från privata företag genom att de sätter samhällsnytta som primärt mål, och de skiljer sig från den ideella sektorn genom att använda sig av affärsmässiga metoder för att uppnå sina mål.

Är detta något nytt?

Sociala innovationer har existerat i alla tider i form av allt från daghem och bibliotek till fair trade. Med globala utmaningar som arbetslöshet, fattigdom, demografiska obalanser, klimatförändringar och socialt utanförskap har behovet av ännu fler sociala innovationer ökat.

Forskningsmässigt har social innovation utvecklats från 1990-talet och de senaste åren har begreppet vuxit sig stort, främst i USA och England, samtidigt som flera nya finansieringsformer har tagit form.

Vad lovar den som utger sig för att vara social entreprenör?

”Att kombinera den brittiske entreprenören och äventyraren Richard Bransons karaktärsdrag med Moder Teresas”. Ja, så beskriver i alla fall den schweiziska ideella organisationen The Schwab Foundation for Social Entrepreneurship den sociala entreprenörens uppdrag.

Lite mer konkret innebär det att individer använder entreprenöriella metoder och åstadkommer hållbara förändringar genom en ny infallsvinkel, en ny uppfinning eller effektivisering av existerande system. En social entreprenör kännetecknas ofta av användandet av marknadsprinciper och marknadskrafter för att förändra, samtidigt tar de risker som man med gamla metoder inte har vågat ta.

Socialt entreprenörskap skiljer sig från andra typer av entreprenörskap främst genom att huvudsyftet och drivkraften bakom ligger i att skapa en samhällsförändring, snarare än affärsmässiga värden.

Vad skiljer sociala företag från välgörenhetsorganisationer?

Social innovation kan ses som en naturlig förlängning.

“Till skillnad från traditionella välgörenhetsorganisationer kan vi ta stora kalkylerade ekonomiska risker, likt riskkapitalister. Men där de bara tittar på finansiell avkastning så är vårt avkastningskrav i stället att göra så stor samhällsnytta som möjligt.”, har Klarna-grundaren Niklas Adalberth förklarat bildandet av stiftelsen Norrsken Foundation som ska hjälpa sociala entreprenörer.

Även finansieringsmodellen skiljer sig. Icke-vinstdrivande organisationer finansieras vanligen av statliga bidrag och filantropi.

Hur kan sociala innovationer finansieras?

I en förstudie från KK-stiftelsen konstateras att de sociala entreprenörerna inte passar in i marknadens vanliga struktur med bankfinansiering, riskkapital och ekonomisk redovisning.

Däremot är finansieringslösningar som crowdfunding och mikrofinansiering vanliga.

Finansieringslösningar specifikt utvecklade för social innovation har under flera år funnits i bland annat USA och England. Över hela världen etableras nu sociala investeringsfonder vars främsta syfte är att investera i sociala företag. Bakom den första europeiska sociala investeringsfonden, The Social Venture Fund, står privata investerare som privatpersoner, banker, stiftelser och kapitalförvaltare. I Sverige har också flera kommuner inrättat sociala investeringsfonder.

Intresset för Social Impact Bonds (SIB), sociala utfallskontrakt som bygger på belöning i förhållande till kvalitet i utförda uppdrag, har också börjat växa sig större.

De går ut på att det offentliga investerar i förebyggande åtgärder, i stället för att i efterhand betala för kostnader när olika samhällsinsatser har misslyckats. Enligt modellen får den som utför insatserna betalt baserat på resultatet i stället för antal nedlagda timmar. Kvalitets- och framgångskriterier är alltså en central del i kontraktet mellan det offentliga och utförande företag.

I Storbritannien gjordes de första försöken 2010 på ett fängelse där sociala entreprenörer och organisationer arbetade med att försöka minska återfallsfrekvensen i brott för tre tusen interner. Privata investerare gick in med kapital och om de lyckades uppnå målet att minska frekvensen med minst 7,5 procent skulle investerarna få tillbaka sina pengar. Procentsatsen beräknades utifrån vad det skulle kosta staten om de återföll i brott.

I Sverige skrevs det första sociala utfallskontraktet i Norrköping 2015, mellan Norrköpings kommun och investeringsbolaget Leksell Social Ventures. Målet är att förbättra situationen för barn och unga i Norrköpings kommun som är placerade i HVB-hem.

Flera av dessa finansieringslösningar är kopplade till vad man kallar för impact investments. Det handlar om investeringar i företag med det primära målet att göra en samhällsinsats, men som även vill göra en ekonomisk vinst. Jämfört med traditionell filantropi kan man genom impact investments ställa krav på avkastning i form av påverkan på samhället.

Ett svenskt exempel är Klarna-grundaren Niklas Adalberth som har lagt 170 miljoner på sin stiftelse Norrsken Foundation. Norrsken Foundation har bland annat öppnat Norrsken House i Stockholm och investerar i socialt entreprenörskap med fokus på tech-bolag.

Läs mer: Klarna-grundaren ska göra Sverige ledande på socialt entreprenörskap

Finns det ett politiskt intresse för sociala innovationer?

Ja, sociala innovationer blir att allt viktigare som politiskt verktyg, både internationellt och i Sverige. President Barack Obama och hans administration grundade Vita husets kontor för social innovation. I Nederländerna, Österrike, Nya Zeeland och Australien har det öppnats center för social innovation.

Hösten 2015 presenterade EU-kommissionen en kartläggning av sociala företag. Studien består bland annat av rapporter från 29 länder där man valt att titta på om det finns en nationell policy, legala ramverk, stöd för affärsutveckling, inkubatorer, en marknad för impact investment, certifieringssystem eller mätmetoder för resultat. Rapporten visar bland annat att 19 av 29 länder har eller håller på att ta fram en specifik legal form för sociala företag och att 8 av 29 länder har en handlingsplan för hur man ska arbeta med sociala företag.

På uppdrag av Nordiska ministerrådet har en rapport tagits fram med förslag på vad man i Norden skulle kunna göra gemensamt för att stärka utvecklingen av socialt entreprenörskap.

I Danmark avsatte man redan 2013 25 miljoner danska kronor i budgeten för att stötta utvecklingen av området. Samtidigt tillsattes en kommitté som 2014 presenterade sin rapport med råd och rekommendationer till den danska regeringen om vad som behöver göras för att främja sociala företag och entreprenörskap.

I Sverige har myndigheter som Tillväxtverket och Vinnova fått i uppdrag av regeringen att förstärka sitt arbete för socialt entreprenörskap och social innovation. En effekt av detta är att Tillväxtverket i mars lanserade ett nytt så kallat boot camp för digitala uppstartsföretag som har hållbarhet som affärsidé. Vinnova har nyligen stängt sin utlysning om 15 miljoner kronor för sociala innovationer för minskad segregation.

Redan 2010 gav KK-stiftelsen Malmö högskola och Mittuniversitetet i uppdrag att skapa en mötesplats för social innovation i Sverige. Två år senare fick Mötesplats Social Innovation i uppdrag av den dåvarande regeringen att vara den nationella plattformen för social innovation och samhällsentreprenörskap.

Vilken är den största utmaningen?

Många samhällsentreprenörer saknar verktyg för att mäta vilken samhällsekonomisk effekt deras företag har. Europakommissionen publicerade 2009 rapporten ”Bortom BNP – att mäta framsteg i en föränderlig värld”. Där understryks behovet att ta fram verktyg för att mäta samhällsnytta i förhållande till ekonomiskt värdeskapande.

Effektmätning är ett område som fått ökat fokus runt om i världen. I England finns exempelvis tankesmedjan New Philanthropy Capital som hjälper välgörenhetsorganisationer demonstrera effekten av deras verksamhet.

Men det finns än så länge ingen global överenskommelse om en gemensam standard. Två internationella gränsöverskridande initiativ har hittills gjorts:

• Europakommissionen har drivit ett initiativ i sin Expert Group on Social Entrepreneurship och lanserade i juni 2014 en effektmätningsstandard.

• G8-gruppens Social Impact Investment Taskforce publicerade 2014 rapporten ”Measuring Impact, Subject paper of the Impact Measurement Working Group”.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.