Norge och Finland steget före Sverige med nya FN-målen

Just nu möts världens länder hos FN i New York för att diskutera hur de ligger till i arbetet med att genomföra Agenda 2030 med de 17 nya globala utvecklingsmål, som ska genomföras under 15 års tid. Det är första gången sedan målen beslutades i september som ett uppföljande högnivåmöte av detta slag hålls.

– Rent generellt är detta första försök lite trevande vad det gäller återkoppling. Ett antal länder har ställt upp frivilligt för att rapportera om sitt arbete, men inte Sverige. Vi hoppas från civilsamhällets sida att mötet resulterar i en givande dialog och att vi verkligen kan utvärdera hur långt vi har kommit hittills, säger Heidi Lampinen, från den svenska fackliga biståndsorganisationen Union to Union, som deltar i Sveriges officiella delegation på mötet som representant för civilsamhället.

Sveriges delegation leds av civilminister Ardalan Shekarabi. Han tonar ner det faktum att Sverige inte rapporterar sitt arbete under mötet.

– Vi kommer under mötet berätta om den metod som vi använder oss av, med en delegation som ansvarar för samordningen av arbetet, och även peka på det stora engagemang som finns kring Agenda 2030 ute bland kommunerna. Jag ser ingen större skillnad på det och att Norge och Finland rapporterar frivilligt vad som gjorts i deras länder, säger Ardalan Shekarabi.

Den stora skillnaden är att Finland och Norge, tillsammans med 20 andra länder, lämnat in skriftliga rapporter som finns att ladda ner på nätet för vem som helst. Rapporterna fungerar som underlag för diskussionerna under FN-mötet.

Sveriges rapport sker muntligen. Det är i dagsläget svårt att läsa sig till vad Sverige har gjort hittills för att genomföra Agenda 2030. En skriftlig rapport kommer att lämnas in först till nästa års uppföljningsmöte i FN. Vid det laget kommer det även finnas en handlingsplan för hur Sverige ska genomföra arbetet med att uppnå de globala utvecklingsmålen. Planen ska tas fram av den delegation som regeringen tillsatte i mars i år.

LÄS MER: Frågor och svar om ”Agenda 2030”

Huruvida Sverige lämnat in en rapport eller inte i år är enligt Heidi Lampinen inte så viktigt. Viktigare är att regeringen så snart som möjligt fastställer hur dialogen kring genomförandet av Agenda 2030 ska se ut nationellt. Hon frågar sig bland annat hur alla intressenter från civilsamhället, näringslivet, kommuner och universitetsvärlden ska involveras i rapporteringen.

Hittills har en av de viktigaste aktörerna, riksdagen, i princip lämnats utanför arbetet. Det menar inte bara Heidi Lamopinen, utan även författarna till en nyligen publicerad rapport från regeringens granskningskommitté av biståndet, Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Rapportförfattarna konstaterar att om Sveriges arbete med Agenda 2030 ska förankras på lång sikt måste riksdagsledamöterna involveras mycket mer än idag.

Ledamöterna i Finlands riksdag har inkluderat Agenda 2030 i de olika politikområdenas utskottsarbeten. Till hösten kommer det även att hållas en riksdagsdebatt om hur Finland ska uppnå FN:s utvecklingsmål.

I Norge ingår en uppföljning av hur Agenda 2030 genomförs som en delrapport i budgetpropositionen varje år. På så sätt vill den norska regeringen öka engagemanget och debatten kring utvecklingsmålen i Stortinget.

Den norska delegationen till det pågående FN-mötet i New York leds också av statsminister Erna Solberg, vilket Heidi Lampinen berömmer.

– Det ger det här mötet mer uppmärksamhet. Det är bra att Sveriges civilminister leder den svenska delegationen, men jag hoppas att även att den svenska statsministern tar till sig av diskussionerna på mötet och engagerar sig i det fortsatta arbetet med agendan, säger Heidi Lampinen.

Det skulle nog vara en god idé att göra som i Sverige och ta fram en handlingsplan.

Från det norska civilsamhället konstaterar man å andra sidan att den norska rapporten tagits fram alltför snabbt. Kjetil Abildsnes från den norska biståndsorganisationen Kirkens Nødhjelp tycker dessutom att rapporten mest tar upp sådant arbete som redan görs, utan att blicka framåt och tänka nytt.

– Det skulle nog vara en god idé att göra som i Sverige och ta fram en handlingsplan. I Norge har processen varit snabb, men öppen. Civilsamhället har kunnat ge inspel, som i vårt fall via biståndsmyndigheten Norad, och har fått vara med på dialogmöten. Men det har nog varit svårare för de organisationer som inte jobbat med Agenda 2030 förr. Vi har ju följt processen under lång tid, säger Kjetil Abildsnes.

Oron är att detta första FN-möte om Agenda 2030 mest blir ett skyltfönster för vad som redan görs.

– Sverige skulle kunna bli en röst för att man under forumet inte bara pratar om vad man gjort hittills, utan att alla har ett mer självkritiskt förhållningssätt kring vad man kan göra bättre och sätter upp tydliga processer för uppföljning, säger Heidi Lampinen.