Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2023-09-28 15:57

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/global-utveckling/ny-prognos-vi-blir-13-miljarder-ar-2100/

EKONOMI

Ny prognos: Vi blir 13 miljarder år 2100

Indien beräknas bli världens folkrikaste inom de närmaste åren. På bilden syns människor som samlats för en festival i Allahabad. Arkivbild.
Foto: Rajesh Kumar Singh/AP/TT

Det har länge sagts att jordens befolkning snart kommer att plana ut och stabilseras.

Men på sistone har prognoserna antytt att ökningen kommer att fortsätta länge än. I värsta fall blir vi över 13 miljarder år 2100.

Det framgår av de rapporter som FN:s befolkningsavdelning (UN Population Division) publicerat de senaste åren.

I rapporten från 2011 konstaterades att jordens befolkning inte kommer att stabiliseras runt 9 miljarder som länge antagits. Istället slog man fast att ökningen skulle fortsätta och nå 10,1 miljarder år 2100.

Den prognosen stod sig till 2013 då siffran höjdes till 10,9 miljarder – och nyligen höjdes den ytterligare till 11,2 miljarder.

Läs mer: Världens länder letar lösningar för snabbt växande städer

Den sistnämnda siffran är dock bara ett medelvärde. Vill det sig illa kan vi hamna på en betydligt högre nivå, 13,3 miljarder. Det skulle i så fall innebära en fördubbling, eller näst intill, jämfört med idag.

Det är uppenbart att man tidigare har underskattat ökningsgraden i vissa delar av världen.

Pakistan är ett av de länder där befolkningen sannolikt kommer att fördubblas till år 2100. Folkmängden tros växa från dagens 190 miljoner till 365 miljoner vid sekelskiftet. På bilden syns människor vid en marknad i Lahore. Arkivbild.
Foto: K.M. Chaudary/AP/TT

Pakistan är ett av de länder där befolkningen sannolikt kommer att fördubblas till år 2100. Folkmängden tros växa från dagens 190 miljoner till 365 miljoner vid sekelskiftet. På bilden syns människor vid en marknad i Lahore. Arkivbild. Foto: K.M. Chaudary/AP/TT

Detta gäller framför allt Afrika. I dag finns 1,2 miljarder människor på kontinenten. År 2030 tros siffran ha ökat till 1,7 miljarder, och år 2050 till 2,5 miljarder, för att nå 4,4 miljarder vid sekelskiftet. Det innebär ett tillskott på 3,2 miljarder människor inom loppet av 83 år.

Även i de flesta av länderna i Mellanöstern väntas en kraftig ökning, liksom i Pakistan och Afghanistan.

Läs mer: FN-chef: En jämställd värld är möjlig till 2030

Som framgår är det i världens fattigaste länder som den stora ökningen kommer att äga rum. Frågan är vad detta får för effekter.

– Afrika har redan i dag stora problem. Jag förstår inte hur det ska gå till om befolkningen ökar till fyra miljarder, säger Anders Wijkman, författare, samhällsdebattör och före detta EU-parlamentariker med miljöfrågor som specialitet.

Han har länge arbetat för att föra upp befolkningsfrågan i debatten, men är missnöjd med gensvaret.

– Det är en fråga som har hamnat i bakvattnet, delvis beroende på motstånd från vissa muslimska länder och från katolska kyrkan, säger han.

Han tror att den kraftiga framtida folkökningen i Afrika och Mellanöstern kommer att få stora effekter på Europa, med massiva flyktingströmmar över Medelhavet.

Kvinnor och barn samlar in säd utanför en by i Malawi i södra Afrika. Malawi är redan överbefolkat, men befolkningen tros ändå växa från 17 till 87 miljoner människor fram till 2100 – en hisnande ökning. Arkivbild.
Foto: Tsvangirayi Mukwazhi/AP/TT

Kvinnor och barn samlar in säd utanför en by i Malawi i södra Afrika. Malawi är redan överbefolkat, men befolkningen tros ändå växa från 17 till 87 miljoner människor fram till 2100 – en hisnande ökning. Arkivbild. Foto: Tsvangirayi Mukwazhi/AP/TT

Många fruktar också vad ökningen ska medföra för naturen och den biologiska mångfalden i Afrika. Vad händer exempelvis med Serengeti och andra berömda nationalparker när befolkningen i Tanzania ökar från dagens 55 miljoner till 300 miljoner år 2100?

– Det är väldigt oroväckande, säger Frank Götmark, professor i ekologisk zoologi vid Göteborgs universitet.

Det är patetiskt. Vad vet de där gubbarna om kvinnors behov?

Flera bedömare har påpekat att kraftig folkökning i kombination med miljöfaktorer kan ge upphov till våld, inbördeskrig och etnisk rensning.

Ett exempel är Rwanda på 1990-talet där bristen på jordbruksmark och en kraftig överbefolkning bidrog till folkmordet på hundratusentals tutsier. Ett annat exempel är dagens Syrien där motsättningarna i samhället gick över i inbördeskrig sedan landet drabbats av en mycket svår torka mellan 2006 och 2011.

Mellan 2006 och 2011 drabbades Syrien och Irak av en långvarig, svår torka. Detta tros ha varit en utlösande faktor bakom inbördeskriget i Syrien och den allmänna oron i regionen. Bilden är tagen söder om Bagdad i Irak i juli 2009. Arkivbild.
Foto: Hadi Mizban/AP/TT

Mellan 2006 och 2011 drabbades Syrien och Irak av en långvarig, svår torka. Detta tros ha varit en utlösande faktor bakom inbördeskriget i Syrien och den allmänna oron i regionen. Bilden är tagen söder om Bagdad i Irak i juli 2009. Arkivbild. Foto: Hadi Mizban/AP/TT

Hur dilemmat ska lösas är oklart. Men alla seriösa bedömare är eniga om att mycket skulle vara vunnet om kvinnorna i Afrika och Mellanöstern hade större kontroll över sina egna liv.

Diskrimineringen av kvinnor är en av de viktigaste, om inte den allra viktigaste orsaken till den snabba folkökningen. Ökad tillgång till familjeplanering och preventivmedel i Afrika skulle, enligt FN:s beräkningar, innebära en minskning med 0,5 födslar per kvinna – vilket i slutändan skulle innebära drygt en miljard färre människor på kontinenten år 2100 jämfört med den nuvarande prognosen.

Anders Wijkman beklagar djupt den nya amerikanska administrationens beslut att strypa det offentliga stödet från USA till internationella organisationer som stöder abort.

– Det är patetiskt. Vad vet de där gubbarna om kvinnors behov?

Fakta.Jordens befolkning

För 10 000 år sedan, vid istidens slut, när människorna började bruka jorden, fanns det troligen uppemot två miljoner människor på jorden. Vid tiden för Kristi födelse, för 2 000 år sedan hade den siffran höjts till 200–300 miljoner.

Befolkningen ökade sedan långsamt under århundradenas lopp fram till cirka en miljard människor runt år 1800.

Därefter ökade takten påtagligt, i och med den industriella revolutionen. År 1950 var vi 2,5 miljarder människor på jorden.

Det som hände sedan kan inte beskrivas som något annat än en befolkningsexplosion. Från 1950 till i dag, inom loppet av 65 år, har antalet människor på planeten tredubblats, till 7,5 miljarder. Det är sannolikt den mest dramatiska ökning som en djurart uppvisat i jordens historia.

Källor: FN, Netherlands Environmental Assessment Agency