Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Global Utveckling

Nya Sida-chefen: Hållbarhet mer än bara miljöfrågor

Carin Jämtin är ny chef för Sida. Hon säger att myndigheten får jobba med hållbarhet som rör miljö, sociala- och hållbarhetsfrågor.
Carin Jämtin är ny chef för Sida. Hon säger att myndigheten får jobba med hållbarhet som rör miljö, sociala- och hållbarhetsfrågor. Foto: Jenny Leyman

När allmänheten får säga sitt om svenska myndigheters hållbarhetsarbete hamnar biståndsmyndigheten Sida bland de tio sämsta. Detta trots att myndigheten dagligen jobbar med hållbar utveckling.

– De flesta människor sätter likhetstecken mellan hållbarhet och miljö, men hållbarhet inkluderar även social och ekonomisk hållbarhet och vi jobbar med alla tre, säger Sidas nya generaldirektör Carin Jämtin.

DN Global Utveckling har träffat henne för en längre intervju om Sida, bistånd, hållbarhet, utvecklingspolitik – och om att sitta med i Augustprisjuryn.

Kort innan intervjun med Sidas nya generaldirektör Carin Jämtin ska äga rum dyker en ny rapport upp, där Stockholms universitet låtit 5.000 svenskar svara på hur de ser på 37 svenska myndigheters hållbarhetsarbete.

Enligt rapporten hyser det svenska folket ett högt förtroende för Konsumentverkets och SMHI:s hållbarhetsarbete. Även Naturvårdsverket, Statistiska centralbyrån och Försvarsmakten får bra betyg.

Förtroendet för Sida är mycket lägre. Myndigheten hamnar först på plats 28 med ett förtroende på 53 procent – trots att Sida sedan förra året har regeringens uppdrag att leda ett 40-tal svenska myndigheters arbete med FN:s globala hållbarhetsagenda, Agenda 2030.

Carin Jämtin tar emot i ett konferensrum på översta våning på Sida. Strax intill ligger det öppna kontorslandskap där hon har sitt skrivbord. Hon har inte hunnit läsa rapporten från Stockholms universitet, men tycker inte att det är så konstigt att Sida hamnar långt ner på listan.

– Vi har en generell utmaning i Sverige, att komma ihåg att hållbarhet består av tre delar. De är miljö, sociala frågor och ekonomi. De flesta människor sätter ett likhetstecken mellan hållbarhet och miljö, men det handlar om så mycket mer, säger Carin Jämtin.

– Här på Sida jobbar vi med att skapa fler arbetstillfällen och bättre finansiella system, som är ekonomisk hållbarhet, och vi jobbar med utbildning och kvinnors rättigheter, som är social hållbarhet, och så jobbar vi med klimat- och miljöfrågor, som handlar om miljömässig hållbarhet.

Sida behöver jobba mer med information och kommunikation om vad myndigheten gör, menar Carin Jämtin.
Sida behöver jobba mer med information och kommunikation om vad myndigheten gör, menar Carin Jämtin. Foto: Jenny Leyman

Efter bara en månad på jobbet deltog Carin Jämtin som Sidachef på politikerveckan i Almedalen. Hon minns särskilt en debatt som skulle handla om hållbar utveckling, men som nästan uteslutande kom att handla om miljö.

– Vi får helt enkelt jobba mer med information och kommunikation om vad vi jobbar med, säger Carin Jämtin.

Tidigare i veckan presenterades till exempel en ny internationell fond, som ska hjälpa världens ursprungsfolk att registrera ägarskap för regnskog till en yta lika stor som Sverige. Målet är att minska skogsavverkning, koldioxidutsläpp - och fattigdom.

Bakom satsningen står Sida tillsammans med bland andra Ford Foundation. Fonden har dessutom fått huvudkontor i Stockholm.

Läs mer: Miljoner ska rädda regnskog och land åt ursprungsfolk

Hon har bistånd och utvecklingspolitik i blodet. Hennes föräldrar jobbade båda två för Sida och Carin Jämtin bodde som liten ett par år i Tanzania. Som aktiv i Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU i början av 1990-talet deltog hon på en upptaktskonferens i Norge inför FN:s stora miljökonferens i Rio de Janeiro 1992.

Från mitten av 1990-talet till 2003 jobbade Carin Jämtin på Socialdemokraternas biståndsorganisation Olof Palmes Internationella Center. Hon utsågs sen till biståndsminister och var en kort period våren 2006 utrikesminister.

När Jan Eliasson tillträdde som utrikesminister lämnade Carin Jämtin rikspolitiken för kommunalpolitik i Stockholm. Efter fem år tog hon sig an uppdraget som partisekreterare för Socialdemokraterna fram till förra året.

Det var inte som Niklas Svensson skrev i Expressen att jobbet var vikt för mig.

Kort efter att hon lämnat partisekreterarjobbet skrev Expressen att hon skulle ta över som generaldirektör på Sida. Då hade tjänsten inte ens utlysts.

– Jag sökte jobbet på Sida så fort de hade lagt ut annonsen och gick igenom samma uttagningsprocess som alla andra sökande, så det var inte som Niklas Svensson skrev i Expressen att jobbet var vikt för mig, säger Carin Jämtin.

Det råder ingen tvekan om att hon kan bistånd, men det har trots allt gått elva år sedan hon aktivt arbetade med frågorna dagligen. Det är kanske också därför som Jämtin, när hon för första gången träffade Sidas samlade chefer vid myndighetens årliga stormöte, också kände sig tvungen att vid inte mindre än tre tillfällen understryka att Sida inte sysslar med politik.

I efterhand nyanserar Carin Jämtin detta något. Vad hon egentligen menar är att Sida inte ska syssla med partipolitik.

– Vi är en myndighet som har ett stort beting att utföra och genomföra bistånd utifrån alla de mål, regleringsbrev och instruktioner som vi styrs av. Men vi har inte att skapa en biståndspolitik som förändrar den riksdagspolitiska dagordningen. Däremot har vi en bred dagordning och det är klart att vi håller på med det som ligger på gränsen mellan politik och policy, säger Carin Jämtin.

Ett något så när politiskt beslut fattade hon ändå bara en och en halv månad in på det nya jobbet. Den 11 juli i år förklarade Sida att myndigheten inte kunde fortsätta att ge stöd till organisationer som arbetar med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) om de valt att acceptera USA:s president Donald Trumps krav på att inte jobba med abortfrågan.

Sidas beslut följde på den debatt som uppstod efter att Donald Trump i januari i år gett order om att USA inte längre kan finansiera utländska organisationer som jobbar med abortfrågan.

– Det var möjligen ett politiskt administrativt beslut, men det var definitivt inte ett partipolitiskt beslut, säger Carin Jämtin.

Militära insatser ska inte kunna räknas som bistånd, anser Carin Jämtin.
Militära insatser ska inte kunna räknas som bistånd, anser Carin Jämtin. Foto: Jenny Leyman

Charlotte Petri-Gornitzka, Jämtins företrädare som generaldirektör på Sida, tog hösten 2015 ett tydligt ställningstagande i debatten om avräkningar från biståndsbudgeten för flyktingmottagande i Sverige. Till SVT Agenda sa hon att ”om biståndet halveras kommer det få väldigt allvarliga konsekvenser för de människor som idag får svenskt stöd”.

Carin Jämtin tar inte ett lika tydligt ställning i frågan om avräkningar för flyktingmottagande. Hon tycker att det är en allt för politisk fråga och menar att Charlotte Petri-Gornitzkas uttalande 2015 skedde i ett ”speciellt sammanhang”.

– Det finns ett tydligt mål om att en procent av Sveriges BNI (Bruttonationalinkomst) ska gå till bistånd. Sen finns det en diskussion om avräkningarna inom OECD:s biståndsorgan DAC, där biståndsministern och regeringen kommer att sätta ner foten kring vad som får räknas av. Det jag kan tycka vore bra är att försöka få till riktlinjer så att det inte blir ryckighet i biståndsanslaget. Sen är det upp till regeringen att välja hur det görs, säger Carin Jämtin.

Sidas generaldirektör är ändå tydlig med att hon inte vill att militära insatser ska kunna räknas som bistånd. Inom OECD och i EU vill en majoritet av medlemmarna att bistånd ska kunna finansiera militära insatser såsom militär transport av bistånd eller utbildning av militär personal. Sverige är ett av få länder som är emot detta.

Läs mer: Nya tolkningar av bistånd ger dragkamp om pengarna

Enligt Carin Jämtin är det en fråga som visar hur synen på bistånd förändras sedan 1990-talet. Då fanns en större samsyn kring biståndets roll och ägarskap. Idag är det inte lika självklart vad som kan räknas eller inte räknas som bistånd eller vems agenda som ska styra biståndet, menar Carin Jämtin.

Däremot känner hon igen sig när hon möter folk som säger att det bara är 13 år kvar tills FN:s globala mål för hållbar utveckling, eller Agenda 2030, ska vara uppnådda.

– När jag blev biståndsminister sa många att det inte var långt kvar till 2015 när millenniemålen skulle gå i mål, säger Carin Jämtin.

Tyvärr tror jag inte att vi kommer att ha uppnått jämställdhet i hela världen om 13 år heller.

Långt ifrån alla av de dåvarande åtta millenniemålen uppnåddes. Carin Jämtin tror inte heller att Agenda 2030 kommer att ha någon mirakeleffekt på världen, men liksom millenniemålen kan de fungera som en styråra och ett verktyg för att påminna alla världens länder om vad de lovat.

– Exakt hur världen kommer att se ut år 2030 får vi se då, men jag tror att det fortfarande kommer att finnas behov av att arbeta med humanitära insatser på grund av både klimat- och konfliktrelaterade katastrofer. Vi kommer även fortsatt se fattigdomsrelaterade utmaningar och tyvärr tror jag inte att vi kommer att ha uppnått jämställdhet i hela världen om 13 år heller, säger Carin Jämtin.

Precis som Sveriges minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat, Isabella Lövin (MP), understryker Carin Jämtin att biståndet inte kan lösa de globala fattigdomsfrågorna på egen hand. För att lyckas krävs det att alla delar av samhället engagerar sig i arbetet med Agenda 2030.

Ett av Sidas uppdrag är att informera och engagera svenska aktörer om FN:s globala utvecklingsmål. Därför skapades för ett år sedan, på initiativ av Sida, en plattform för alla Sveriges myndigheter att arbeta med Agenda 2030. Carin Jämtin kommer att fortsätta det arbetet och ser även andra möjligheter med att myndigheterna samarbetar kring utvecklingsfrågor.

– I huvudsak handlar vårt samarbete om hur vi kan jobba med Agenda 2030 i Sverige, men det är klart att vi också kan använda de här myndigheternas kompetens för att bygga institutioner i sammanhang där de kan vara relevanta i olika samarbetsländer, säger Carin Jämtin.

Sidas generaldirektör vill även att Sida jobbar mer med att ta fram rekommendationer och förslag på strategier och riktlinjer för det svenska biståndet. Det innebär att hon själv måste läsa fler underlag och rapporter, men under några höstveckor får sådan läsning stå tillbaka lite till förmån för skönlitteratur.

Medan rekryteringsprocessen till Sida-jobbet fortfarande pågick tackade Carin Jämtin nämligen ja till att sitta med i juryn för Augustpriset. Hon har därför snart tagit sig igenom närmare hundra skönlitterära svenska romaner. Nu i oktober minskar bördan något då de nominerade författarna presenteras senare i månaden och i november utses mottagaren av Augustpriset 2017 för bästa skönlitterära roman.

Vem som än vinner kan säga att åtminstone Sida-chefen tyckte att det var en bra bok.

Carin Jämtin har bistånd och utvecklingspolitik i blodet. Hennes föräldrar jobbade båda två för Sida
Carin Jämtin har bistånd och utvecklingspolitik i blodet. Hennes föräldrar jobbade båda två för Sida Foto: Jenny Leyman
Fakta. Carin Jämtin

Titel: Generaldirektör för Sida.

Ålder: 53 år.

Utbildning: Studerat på förvaltningslinjen vid Stockholms universitet, men ingen examen.

Karriär: Partisekreterare för Socialdemokraterna, riksdagsledamot, oppositionsborgarråd i Stockholms stad, tf utrikesminister, biståndsminister, biståndschef på Olof Palmes Internationella Centrum, förbundssekreterare och förbundskassör för SSU.

Inspireras av: Modiga människor!

Läser: Just nu mängder av svenska skönlitterära romaner från det senaste året, eftersom hon sitter i juryn för Augustpriset.

Fakta. Myndigheternas hållbarhetsarbete

I juni 2017 genomförde Stockholm Business School vid Stockholms universitet en undersökning om svenskarnas syn på 36 svenska myndigheters arbete med hållbarhet.

Totalt tillfrågades 4.757 personer i åldrarna 18-74 år. Därutöver gjordes en uppföljning med ytterligare 326 personer om Transportstyrelsens hållbarhetsarbete.

Myndigheterna bedömdes på fyra områden: miljö och klimat, samhälle och etik, långsiktighet och framtid, öppenhet och transparens.

Källa: Stockholm Business School.

Om. DN Global utveckling
  • Denna artikel publiceras på DN Global utveckling, en temasajt om FN:s nya hållbara utvecklingsmål som syftar till att skynda på den den globala utvecklingen i världen.
  • Fler artiklar från DN Global utveckling hittar du här.
  • Du kan också läsa mer om satsningen här.
  • Redaktionen för DN Global utveckling nås på globalutveckling@dn.se om du vill skicka nyhetstips eller inbjudningar till seminarier.
  • Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.