Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-06-25 12:01

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/global-utveckling/okade-inkomstklyftor-gor-att-sverige-kan-missa-fn-malen/

Ekonomi

Ökade inkomstklyftor gör att Sverige kan missa FN-målen

Sverige kan inte luta sig tillbaka i genomförandet av de 17 FN-målen för global utveckling, även kallat Agenda 2030.

Trots att Sverige ligger bra till kan ökade inkomstklyftor rasera den svenska ledarpositionen. Kvinnor, utrikesfödda, papperslösa och personer med funktionsnedsättning är särskilt utsatta.

Den varningen kommer från den svenska Agenda 2030-delegation, som i dag lämnar sitt förslag på handlingsplan till regeringen.

Enligt OECD ligger Sverige bra till för att uppnå de 17 globala hållbarhetsmål som FN och alla världens länder antog i september 2015. Det budskapet upprepar regeringen gärna.

Den svenska Agenda 2030-delegationen konstaterar i sitt förslag till handlingsplan, som i dag överlämnas till regeringen, att det är en helt korrekt beskrivning.

Samtidigt varnar delegationen för att det inte betyder att Sverige kan sitta lugnt i båten. Snabba omvärldsförändringar, ändrade politiska prioriteringar eller oroligheter kan rasera årtionden av positiv utveckling.

Framför allt behöver regeringen ta på sig en tydligare ledarroll och förankra arbetet i riksdagen, menar delegationens ordförande Parul Sharma.

 – Det är viktigt att förstå att Sverige har väldigt goda förutsättningar. Det går inte att understryka nog, men det finns behov av en mer sammanhållen och samstämmig styrning skulle jag vilja säga. De olika samhällsaktörer som vi haft dialog med har återkommande lyft en stuprörsstyrning och bristande samordning, säger Parul Sharma till DN Global utveckling.

I sin rapport skriver delegationen att hittills har det svenska genomförandet av Agenda 2030 bara förankrats i riksdagen i begränsad omfattning. Man skriver också att det saknas ett tydligt ledarskap från regeringen.

 För att komma till rätta med detta föreslår delegationen att regeringen tillsätter ett vetenskapligt råd för Agenda 2030 och ett samordnande Agenda 2030-sekreteriat på regeringskansliet.

 Läs även debattartikel av förra framtidsministern Kristina Persson: ”Regeringen satsar för lite på att nå FN-målen”

Fram till nu har den svenska regeringens arbete fördelats mellan utrikes- och finansdepartementet. Tidigare var även statsrådsberedningen genom framtidsministern representerad, men hon har inte ersatts.

Statsrådsberedningen hanterar dock statsminister Stefan Löfvens engagemang i både en internationell högnivågrupp och den internationella arbetsrättsliga satsningen Global deal inom ramen för Agenda 2030.

Läs mer: Löfven utmanar företag att göra rätt  

– Vi föreslår en parlamentarisk beredning. Det är jätteviktigt. Det andra är en folkbildningskampanj, vilket vi redan tidigare föreslagit, men vi väntar fortfarande på svar från regeringen. För att Agenda 2030 ska hända måste gemene man och kvinna i Sverige uppnå en mycket högre kompetens kring de här frågorna, säger Parul Sharma.

Ytterligare en farhåga som lyfts i rapporten är de växande sociala och ekonomiska klyftorna. Det noteras att inget annat land inom OECD haft en så snabbt växande inkomstklyfta sedan 1990-talet som Sverige. Och bland de nordiska länderna är inkomstskillnaderna störst i Sverige.

För att kunna uppnå FN:s globala hållbarhetsmål måste Sverige, enligt Parul Sharma, delvis hitta tillbaka till, men även förvalta och förnya sin välfärdsmodell. Särskilt utsatta grupper som pekas ut i rapporten är kvinnor, utrikesfödda, papperslösa och personer med funktionsnedsättning.

När delegationen i sitt förslag går igenom hur Sverige ligger till inom vart och ett av de 17 målen pekas mål 12, att säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster, ut som det mål Sverige måste jobba mest med.

Svenskarnas stora konsumtion av rött kött och varor producerade i länder med lägre hållbarhetskrav, vår minskade materialåtervinning och det faktum att vi varje år kastar 127 kilo mat per person är ett problem.

Delegationen pekar i sitt förslag ut sex områden som Sverige bör prioritera. Till dessa hör förutom ojämlikhet, hållbara och hälsosamma livsmedel och stärkt kunskap även hållbara städer, cirkulär ekonomi och ett näringsliv med mer hållbara affärsmodeller.

– Planen tar upp flera av de målkonflikter vi har Sverige, som innebär att vissa mål hamnar på efterkälken på grund av andra intressen. Ta till exempel styrningen AP-fonderna. Är det avkastning före hållbarhet eller hållbarhet före avkastning som gäller? Och våra stora tunga exportföretag, som vi är så stolta över, har en hög grad av frihet när det kommer till vissa hållbarhetsaspekter, som till exempel mänskliga rättigheter. Och vår vapenexport krockar också med flera av målen, säger Parul Sharma.

Läs även: Ex-ministern får rätt i kritik av regeringens hållbarhetsarbete  

Det är nu upp till regeringen att fatta besluta om handlingsplanens många förslag. Högt prioriterat är enligt delegationen att samordna Sveriges egna nationella mål med Agenda 2030:s 169 delmål.

Delegationen tar också särskilt fasta på barn och ungdomars roll i genomförandet. Skolans bristfälliga tillämpning av utbildning i hållbar utveckling måste åtgärdas, står det i förslaget.

Parul Sharma och hennes kollegor inom delegationen fortsätter sitt arbete och kommer i mars nästa år att komplettera sina förslag med ytterligare åtgärder. Under tiden kommer de följa upp hur regeringen går vidare med den föreslagna handlingsplanen.