Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Global Utveckling

Pristagare varnar för ökad avverkning i Amazonas

Den brasilianska klimatforskaren Carlos Noble tar ikväll emot Volvos miljöpris.
Den brasilianska klimatforskaren Carlos Noble tar ikväll emot Volvos miljöpris. Foto: Magnus Fröderberg

Hälften av Amazonas regnskogar riskerar att försvinna. Sedan 2012 har avverkningen ökat igen. Men det räcker inte med att stoppa skogsavverkningen. Världens länder måste också leva upp till klimatavtalet i Paris, annars förvandlas skogen till savann, varnar den brasilianska klimatforskaren Carlos Nobre.

Ikväll tar han emot Volvos miljöpris.

Carlos Nobre varnar för att världen är på väg att gå miste om biologisk mångfald med en tillväxtpotential långt större än det jordbruk som ligger bakom avverkningen, när vi möter honom i Stockholm inför prisutdelningen.

Han ingår sedan 2013 i FN:s generalsekreterares vetenskapsråd, UN Scientific Advisory Board. Mellan var 2011 och 2016 var han ansvarig för policy och forskning vid den brasilianska regeringens vetenskaps- och teknologidepartement.

När Brasiliens nationella rymdforskningsinstitut, INPE, i dagarna släpper årets data för skogsavverkningen i regnskogen Amazonas väntas den öka för fjärde året i rad. Det är en besvikelse för Carlos Nobre, som just nu befinner sig i Stockholm för att ta emot Volvos miljöpris.

Carlos Nobre förälskade sig i Amazonas första gången han satte sin fot där i början av 1970-talet. Som universitetsstudent i elektronik insåg han under två resor i regnskogen att han valt fel karriär. Han tog sitt pick och pack, reste från São Paolo till Manaus, mitt i djungeln.

– Då var mycket av skogen fortfarande orörd. I mitten av 1970-talet hade kanske 100.000 kvadratkilometer av Amazonas avverkats. Det handlade om ett par procent, säger Carlos Nobre.

Av en slump fick Carlos Nobre i Manaus kontakt med en forskare vid MIT-universitet i USA. Forskaren såg till att den unge ingenjörsstudenten fick resa till Boston. Där läste han till meteorolog och lade fram sin avhandling 1983. Sedan dess har han vikt sitt liv åt att forska om Amazonas.

Parallellt med Carlos Nobres forskning höggs träden i Amazonas regnskog ner i en rasande takt. Fram till 2004 avverkades bara i den brasilianska delen av skogen mellan 11.000 och 29.000 kvadratkilometer skog per år. 2004 utgjorde Amazonas regnskog i Brasilien 3,4 miljoner kvadratkilometer, från en ursprunglig yta på 4,1 miljoner kvadratkilometer.

Vad händer om skogsavverkning och klimatförändringar gör att skogarna inte kan ta hand om den koldioxid vi släpper ut?

Totalt sträcker sig Amazonas över ett område på sju miljoner kvadratkilometer i nio länder. Mer än 60 procent ligger i Brasilien. Totalt består området av 5,5 miljoner kvadratkilometer regnskog. Här lever 10-15 procent av jordens alla landlevande arter och regnen i skogen producerar 15 procent av världens färskvatten.

– Mellan 100 och 120 miljarder ton kol finns lagrad i Amazonas regnskog. Vi människor släpper ut 40 miljarder ton koldioxid varje år, varav Amazonas växter och träd tar upp fyra miljarder ton och världens övriga skogar tar upp tolv miljarder ton, men en studie i tidskriften Nature från förra året visar att skogarna de senaste fem åren tar upp allt mindre koldioxid. Det är oroande. Vad händer om skogsavverkning och klimatförändringar gör att skogarna inte kan ta hand om den koldioxid vi släpper ut? frågar sig Carlos Nobre.

De flesta länder i Amazonas har lyckats minska den årliga avverkningen av regnskogen. Bara i Brasilien minskade den under åren 2004-2012 med 80 procent. Det beror bland annat på tuffare lagstiftning och bättre övervakningssystem via bland annat satelliter, men framför allt på en insikt om att jordbruk i Amazonas ger dålig avkastning. Trots det ökar nu avverkningen igen.

I år ökar avverkningen i Brasilien och väntas uppmätas till mer än 6.000 kvadratkilometer. Det är fjärde året sedan 2012 som det ökar. För fyra år sedan avverkades ”bara” 4.500 kvadratkilometer.

– Om det ökar igen blir det svårt för Brasilien att nå sitt löfte om en avverkning på 3.000 kvadratkilometer till år 2020 och noll avverkning 2030, men även om alla länder i Amazonas levde upp till sina löften från Paris om noll avverkning skulle det inte hjälpa regnskogen. För om världens länder inte lyckas leva upp till förra årets klimatavtal i Paris riskerar upp till hälften av Amazonas att förvandlas till en savann, säger Carlos Nobre.

Enligt klimatavtalet i Paris ska världens länder verka för att jordens medeltemperatur inte ökar med mer än 2 grader i snitt. Översatt till regionala temperaturer är det 2,5-2,7 grader i Amazonas.

– Själv har jag ärligt talat svårt att se att världen kommer lyckas leva upp till det löftet. Låt oss säga att vi istället landar på tre grader i snitt. Det är mer än fyra grader i Amazonas. Stora delar av regnskogen skulle då utsättas för långa torrperioder och regelbundna bränder. Vi talar om ett helt nytt ekosystem.

Foto: Magnus Fröderberg

Många forskare, däribland Carlos Nobre, hävdar att dessa klimatförändringar redan idag kan ses i Amazonas. Bara de senaste elva åren har regionen drabbats av torka i två omgångar och två översvämningar som slagit alla rekord, något som tidigare inte skådats mer än kanske en gång per 100-200 år, enligt Carlos Nobre.

För att skydda Amazonas förespråkar Carlos Nobre inte bara en hårdare uppföljning av att världens länder lever upp till klimatavtalet i Paris. Han vill också se en radikal förändring kring hur politiker och företagare i Latinamerika ser på Amazonas ur ett resursperspektiv.

– Vi utnyttjar idag Amazonas likadant som de portugisiska erövrarna som kom till Brasilien för 500 år sedan. De var bönder och boskapsskötare och började avverka skogen för dessa syften redan då. Möjligen förståeligt då, men knappast idag, säger Carlos Nobre.

Vinnaren av Volvos miljöpris 2016 vill istället för ett i det närmaste kolonialt utnyttjande av regnskogen se att näringsliv och regeringar satsar mer på forskning i Amazonas. Han vill sammanföra regnskogens rika biologiska mångfald med innovativa industriella lösningar som genteknik, artificiell intelligens, nanoteknologi, robotisering och syntetiskt biologi. På så sätt skulle Amazaons ge en ekonomisk avkastning som är minst fem gånger större än idag, menar Carlos Nobre.

– Och skogen skulle bevaras. Dessutom skulle det nuvarande jordbruket kunna leva kvar, men utföras mer effektivt än idag.

För att lyckas med detta behöver fler universitet, gymnasier och grundskolor i Brasilien och de andra länderna i Amazonas satsa på utbildning och forskning i skogen. Det bör, enligt Carlos Nobre ske i samarbete med näringslivet, som kan skjuta till pengar och resurser för utbildningscenter och forskningsprogram.

– Men näringslivet i Latinamerika är dåligt på att ta risker. De vill istället att regeringarna ska täcka alla kostnader, men det går inte. Självklart är riskerna stora och många forskningsprojekt kanske aldrig lyckas eller betalar sig, men näringslivet måste våga mer, säger Carlos Nobre, som sedan förra året är ordförande för det brasilianska utbildningsdepartementets stiftelse för högre studier och forskning, CAPES.

Volvos miljöpris består av ett diplom, en skulptur och 1,5 miljoner kronor. Det delas i år ut för 29:e året i rad.

Om. DN Global utveckling
  • Denna artikel publiceras på DN Global utveckling, en temasajt om FN:s nya globala utvecklingsmål som syftar till att skapa en hållbar utveckling på jorden.
  • Fler artiklar från DN Global utveckling hittar du på här.
  • Du kan också läsa mer om satsningen här.
  • Redaktionen för DN Global utveckling nås på globalutveckling@dn.se om du vill skicka nyhetstips eller inbjudningar till seminarier.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.