Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-21 05:29

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/global-utveckling/radda-barnen-ordnar-sommarskola-for-utsatta-barn/

Ekonomi

Rädda Barnen ordnar sommarskola för utsatta barn

Sara Gheorghe går i sommarförskola som Rädda Barnen arrangerar i Rumänien. Hon gör sina läxor i hemmet på en gammal målarhink, medan lillasyster Tina tittar på.
Sara Gheorghe går i sommarförskola som Rädda Barnen arrangerar i Rumänien. Hon gör sina läxor i hemmet på en gammal målarhink, medan lillasyster Tina tittar på. Bild: Jenny Leyman

Över 260 miljoner barn och ungdomar världen över går inte i skolan. Krig, fattigdom och brist på fungerande skyddsnät är några av orsakerna.
 
I Rumänien börjar vart femte romskt barn inte ens i skolan, en utveckling Rädda Barnen försöker vända genom sommarförskolor för utsatta barn.
 
I en serie artiklar tittar DN Global Utveckling närmare på några av de initiativ som görs för att uppnå FN-mål 4 i Agenda 2030: Säkerställa en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla.

BUKAREST/TÂRGOVIŞTE, RUMÄNIEN. Diskriminering, fattigdom och segregering gör att många barn från romska familjer går miste om sin skolgång. Vart femte romskt barn börjar inte ens skolan och ju högre upp i åldrarna barnen kommer desto färre romska barn syns i klasserna.

– Många romer blir illa behandlade i skolan. De känner sig förnedrade och väljer att inte gå tillbaka, säger Gabriela Alexandrescu på rumänska Rädda Barnen som sedan flera år tillbaka arrangerar sommarförskola för utsatta barn.

Färgglada teckningar, bokstäver och siffror pryder väggarna i klassrummet. I små grupper på golvet sitter ett tjugotal barn i fyra-femårsåldern med ritpapper och pennor framför sig.

En av föräldrarna, Nela Mazareanu, följer sin dotter Lorenas arbete.

– Jag glömmer aldrig min första skoldag. De barn som hade lite mörkare hy fick sitta längst bak i klassrummet. Jag var en av dem, säger hon och skakar på huvudet.

– Själv slutade jag skolan efter sjätte klass. Nu vill jag att min dotter ska få den utbildning jag aldrig fick.

Nela Mazareanu med döttrarna Lorena och Cristina.
Nela Mazareanu med döttrarna Lorena och Cristina. Foto: Jenny Leyman

Lorena och de andra barnen har snart gått åtta veckor i förskolan, en sommarverksamhet som Rädda Barnen i Rumänien arrangerar för att hjälpa utsatta barn – främst romer – att få en bättre start i skolan.

De allra flesta har aldrig tidigare suttit i ett klassrum eller hållit en bok i handen. Många är blyga och har svårt för socialt samspel, berättar Cristina Tanase, som är en av verksamhetsledarna.

– Man ser en fantastiskt utveckling bara efter dagar. De får större självförtroende och lär sig interagera med varandra, säger hon.

Syftet med sommarförskolan, som finansieras av svenska H&M Foundation, är att introducera barn från utsatta familjer till en lärande miljö redan från unga år. Det ökar chanserna att eleverna stannar kvar i skolan längre.

Läs även: H&M-familjen skänker 200 miljoner till välgörenhet

Statistiken är dyster: endast 78 procent av romska barn börjar första klass, jämfört med 95 procent av icke-romska barn. På gymnasienivå går knappt en fjärdedel av romska ungdomar i skolan och bara omkring en procent studerar på högskola och universitet.

– Även jag fick sitta längst bak i klassen. När man är barn uppfattar man inte det som diskriminering utan det är först när man blir äldre som man ser det, säger Cristina Tanase, som själv är rom och den första i sin familj som har tagit en magisterexamen.

Nela Mazareanu, som är på sommarförskolan tillsammans med sina döttrar, håller med:

– Man ser samma diskriminering som när jag var ung. Romer behandlas inte som andra elever. När min äldsta son ifrågasatte en lärare fick han underkänt.

Skolan ligger i Rahova, ett socialt utsatt område i sydvästra Bukarest. Slitna flervåningshus och asfalterade gårdar breder ut sig över bostadsområdet.

● ● ●

Claudia Gheorghe med döttrarna Tina och Sara.
Claudia Gheorghe med döttrarna Tina och Sara. Foto: Jenny Leyman

Högst upp i en gavellägenhet, ett stenkast från skolan, bor familjen Gheorghe; 28-åriga Claudia och hennes döttrar Sara och Tina. Alla tre sover på en madrass på golvet i den lilla enrummaren.

– När jag var liten fick jag följa med min mamma för att sälja kläder ute på gatorna. Jag har aldrig gått i skolan och lärt mig att läsa, säger Claudia Gheorghe.

Precis som de andra föräldrarna önskar hon en bättre framtid för sina döttrar. Utan utbildning finns bara enklare städjobb att få.

– Vi flyttade till det här området för sex år sedan, när ägaren till huset där vi bodde tidigare slängde ut oss. Jag är tacksam över att vi i alla fall har tak över huvudet, säger hon.

Florentina Milos lyfter upp sin tvååriga son och sätter honom på höften. Runt henne leker flera barn i olika åldrar; ett myller av rosiga kinder och nyfikna blickar, till synes obekymrade om den hårda tillvaron.

– Det här är inte en bra miljö för barnen. Vi vill flytta härifrån, men vi vet inte var vi ska ta vägen, säger Florentina Milos och tar en ståltråd ur handen på en av sönerna.

Florentina Milos med barnen Felix, Denisa och Stefan.
Florentina Milos med barnen Felix, Denisa och Stefan. Foto: Jenny Leyman

Lägenheten är smutsig och saknar badrum. Här, i staden Târgovişte, bor 26-åriga Florentina Milos med sin man och sju barn. Den äldsta dottern bor hos släktingar på landet.

– Jag gifte mig när jag var 14 år. Mest för att få slut på rykten om att jag hade ett sexuellt förhållande med min pappa, berättar Florentina Milos som själv aldrig gick i skolan.

Under samtalet bryter hon ihop och börjar gråta. Hon berättar att hennes mamma dog när hon var fyra år, och att grannarna i området flera gånger har ringt socialtjänsten och sagt att hon inte kan ta hand om sina barn.

– Socialtjänsten har varit här flera gånger. Om de tar mina barn ifrån mig har jag ingenting kvar. Jag har haft ett tufft liv och kämpar för att mina barn ska få gå kvar i skolan, säger hon.

Diskrimineringen av romer är tydlig i skolan, berättar rektorn Bobes Luminita på Scola Gimmaziala Mihai Viteazul i Târgovişte.

– Många föräldrar vill inte att deras barn ska gå i samma klass som romska elever, säger hon.

Säger de det rakt ut?

– Nej, men de har andra sätt att visa det. Som att sätta sin barn i andra skolor.

Cristina Tanase, som själv upplevde att hon behandlades annorlunda i skolan, skjuter in:

– Barnen får höra saker som ”Om ni inte uppför er, kommer zigenarna och tar er.”

Sedan 2007 finns en lag som förbjuder segregerade klasser. Tania Irimia, regeringstjänsteman som ansvarar för social integration i skolan, säger att regeringen satsar på att utbilda lärare om vikten av integrering och mångkultur.

– Vi insåg att det behövdes mer än lagstiftning för att förändra situationen, säger hon.

Bland annat har 800 medlare som fungerar som en länk mellan skolan och romska familjer anställts i kommuner runt om i landet.

Cristina Tanase berättar att det finns områden där barn inte går i skolan överhuvudtaget. I Târgovişte har Rädda Barnen försökt nå ut till en grupp familjer i snart två år, i hopp om att få deras barn till skolan.

Kommunikationen – och förtroendet – mellan skolor, myndigheter och romska familjer är ofta bristfällig, säger Danut Dumitri, romsk aktivist och medlem i organisationen Roma Education Fund.

– Initiativ måste komma från båda sidor. Skolorna måste bli mer barnvänliga, välkomnande och attraktiva för romska elever. Samtidigt måste föräldrarna förstå värdet av att skicka sina barn till skolan.

Men, tillägger han:

– Hur ska barnen ens kunna ta sig till skolan när busschaufförerna inte ens stannar för att plocka upp dem?

● ● ●

Sedan besöket i Rumänien, som gjordes sommaren 2016, har vi fortsatt att hålla kontakt med Rädda Barnens representanter på plats. De rapporterar att samtliga barn vi träffade och som förekommer i reportaget har fortsatt gå i skolan med kontinuerligt stöd från organisationen.

Läs mer: Trots ökad skolgång i världen – hälften av barnen kan inte läsa