Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Global Utveckling

Riskkapital till ny app som räknar ut ditt klimatavtryck

Monika Martinsson, teknisk chef och grundare på Stockholmsbolaget Deeds, leder en workshop hos designstudion Apegroup om utvecklingsbolagets kommande app, som mäter företag, organisationer och privatpersoners klimatavtryck.
Monika Martinsson, teknisk chef och grundare på Stockholmsbolaget Deeds, leder en workshop hos designstudion Apegroup om utvecklingsbolagets kommande app, som mäter företag, organisationer och privatpersoners klimatavtryck. Foto: Jenny Leyman

Först rekordförsäljning under Black Friday och nu väntar julhandeln. Plötsligt är alla diskussioner om hållbar konsumtion som bortblåsta.

För att bidra till mer hållbara inköpsbeslut och hjälpa människor att minska sina klimatavtryck investerar en grupp internationella företagsledare från finanssektorn i ett svenskt uppstartsbolag.

De hette först SDG12, som i FN-mål nummer 12 om hållbar konsumtion och produktion. Men det kändes för krångligt. I takt med att idén om att bygga en plattform kring goda miljögärningar tog form föddes det nya namnet: Deeds.

Företagets app, som möter klimateffekter av olika beslut, släpps i mars nästa år. Den första versionen riktar sig till kommuner och organisationer. Senare under året kommer även en version för privatpersoner.

– Vi utgick från den frustration vi själva känner. Det finns så mycket information om allt hemskt som händer och som påverkar klimatet, men väldigt lite om vad man som konsument kan göra åt det, säger Monika Martinsson, teknisk chef och en av grundarna av Deeds.

Nu har bolaget fått in knappt sex miljoner kronor i riskkapital från en grupp privatpersoner som är eller har varit företagsledare inom finanssektorn. Huvuddelen av summan kommer från utlandet genom affärskontakter som Deeds grundare byggt upp under åren. Investerarna finns i Toronto, London, Amsterdam, Manilla, Köpenhamn och Stockholm.

Pengar ska bland annat gå till fortsatt teknikutveckling och bolaget kommer att anställa utvecklare.

Dessutom har Deeds fått drygt en miljon kronor från Naturvårdsverket och innovationsmyndigheten Vinnova för att utveckla versionen för kommuner och organisationer.

Genom svaren på 20 frågor räknar appen ut användarens personliga klimatavtryck: Hur stort bor du? Hur tar du dig till jobbet? Hur ofta äter du kött?

– Vi har sett i vår testgrupp att när man får den siffran på sig själv – så här många ton koldioxidutsläpp är jag – så reagerar man starkt, säger Monika Martinsson.

Så långt inte mycket nytt. Det finns redan många tjänster på nätet som räknar ut klimatavtryck, till exempel Konsumentverkets klimatkontot.se och Världsnaturfondens klimatkalkylatorn.se.

Även kommersiella aktörer har börjat erbjuda information om konsumtionens klimatpåverkan. Sedan förra hösten har till exempel Ålandsbanken ett kreditkort som beräknar kortinnehavarens individuella effekt på miljön utifrån de kortköp den gör.

Nyckeln är att inte jobba med skambeläggning och skuld.

Men Deeds tar även chansen att efter själva uträkningen utöva så kallad nudging, det vill säga att ”puffa” konsumenterna i en bättre riktning.

– Nyckeln är att inte jobba med skambeläggning och skuld, säger Monika Martinsson.

Genom att koppla användarens personliga klimatavtryck till lättillgängliga förslag på livsstilsförändringar (deeds) och sedan visa hur dessa direkt minskar den individuella inverkan på miljön tror Monika Martinsson och hennes kollegor att man kan putta konsumenter i rätt riktning.

– En del lösningar är väldigt små i sig, som att inte alltid ta plastpåse till grönsakerna. Men när alla gör det kan det bli väldigt kraftfullt.

Förhoppningen är att det ska skapa aha-upplevelser och pepp att orka, när personer ser sitt avtryck minska för varje dag de väljer bort fläskfilén eller hur siffrorna dyker när de ställer bilen och tar cykeln istället.

Läs även krönika av DN Global utvecklings redaktör Thomas Frostberg: ”Det måste vara Uber-enkelt att leva hållbart

Deeds fyra grundare kommer alla från finanssektorn. Under finanskrisen reagerade de på att branschen handskades med pengar på ett sätt som var ohållbart i längden. Från det föddes idén om att försöka använda erfarenheterna till att göra något gott tillsammans med andra engagerade.

– Vi har till exempel en utvecklare som har ett koldioxidavtryck på 0,8 ton per år. Sverigemedlet ligger på åtta ton, säger Monika Martinsson.

Men appens målgrupp är inte de som redan tar hänsyn till miljön i sin vardag och känner till hur nötkötts klimatpåverkan förhåller sig till kikärtors, utan de som just påbörjat sin klimatresa – men som också kan tänka sig att anta utmaningar och dela med sig av sina erfarenheter.

– Lika viktigt som att faktiskt göra förändringarna är det att få igång ett samtal om de här frågorna. Om det så bara är två minuter om dagen.

Monika Martinsson, medgrundare och teknisk chef på utvecklingsbolaget Deeds i Stockholm.
Monika Martinsson, medgrundare och teknisk chef på utvecklingsbolaget Deeds i Stockholm. Foto: Jenny Leyman

Bankers och finansinstituts påverkan på klimat och miljö genom sina investeringar är något som fått ta mer plats i samhällsdebatten under senare år, genom till exempel det Sida-finansierade granskningsprojektet Fair Finance Guide och Stockholm Sustainable Finance Center, som lanserades häromdagen.

Läs mer: Miljonsatsning på nytt center för hållbara investeringar

Grundarnas bakgrund i finanssektorn har lett till att Deeds också vill koppla koldioxid-sparandet till pengar, för att understryka att vårt sparande faktiskt kan bidra till miljöförstöring om vi inte reflekterar över hur vi placerar det.

Funktionen kommer inte att finnas i den första version av Deeds som släpps i början av 2018, men tanken är att bygga in en kalkylator som räknar ut hur mycket pengar som sparas genom varje ”deed” och att användaren kan placera samma summa i ett mikrosparande i en grön fond.

Deeds affärsmodell bygger på att företag med hållbara varor och tjänster ska köpa annonsutrymme. Men det kräver en rejäl användarbas.

– Det finns många företag i dag som vill vända sig till den här växande målgruppen. Vi kan se på till exempel ekomjölkstrenden att om det är enkelt att agera på någonting så kan vi tänka oss att välja det, trots att det är lite dyrare.

Då måste ni verkligen göra en noggrann kontroll av de företag och varor ni går i god för?

– Ja, och det finns vissa företag som vi inte kommer att tillåta att annonsera. Vi tänker börja med de företag som har en tydlig hållbarhetsprofil. De är ofta små och vi vill ge dem en bra arena att synas på.

Utvecklingsbolaget Deeds håller workshop om sin kommande app, som mäter klimatavtryck hos företag, organisationer och privatpersoner.
Utvecklingsbolaget Deeds håller workshop om sin kommande app, som mäter klimatavtryck hos företag, organisationer och privatpersoner. Foto: Jenny Leyman

För att räkna ut koldioxidavtrycket använder Deeds, liksom flera av de andra svenska klimat-kalkylatorerna, siffror från IVL Svenska Miljöinstitutet och deras livscykelanalyser. IVL är ett forskningsinstitut som samägs av staten och näringslivet. Men att räkna ut ett klimatavtryck är inte enkelt. DN Global utveckling berättade nyligen om klimatpåverkan i vardagen och hur många variabler det finns att ta hänsyn till varje gång man ska göra ett val.

Läs mer: Efter toppmötet – så kan du själv påverka klimatet

Uträkningen blir ganska grovt tillyxad, eftersom man till exempel tar ett snittutsläpp för en bil utan att ta hänsyn till om man kör en liten bil eller en stor stadsjeep.

– Man kan få väldigt olika resultat i de klimatkalkylatorer som finns tillgängliga i dag. Vi har valt att lita på IVL, säger Monika Martinsson.

Ju mer klimatdata som blir offentlig och ju mer in på detalj den kan gå, desto mer precisa skulle uträkningarna kunna bli i framtiden.

– En bekant som jobbar med food-tech menar att om tio år kommer vi att kunna följa hela kedjan och dess klimatpåverkan för vartenda litet riskorn.

***

Under några veckor publicerar DN Global utveckling en serie artiklar om socialt entreprenörskap, social innovation och social hållbarhet. Läs de tidigare artiklarna här:

En dag på Norrsken: Här hoppas entreprenörer rädda världen (publicerad 1/12)

• Krönika av Global utvecklings redaktör Thomas Frostberg: "Det bästa från två världar – socialt entreprenörskap" (publicerad 27/11)

• Mötesplats försöker lösa samhällets stora utmaningar (publicerad 15/11)

• Hon ska leda Ikeas nästa storsatsning på hållbarhet (publicerad 3/10)

Om. DN Global utveckling
  • Denna artikel publiceras på DN Global utveckling, en temasajt om FN:s nya hållbara utvecklingsmål som syftar till att skynda på den den globala utvecklingen i världen.
  • Fler artiklar från DN Global utveckling hittar du här.
  • Du kan också läsa mer om satsningen här.
  • Redaktionen för DN Global utveckling nås på globalutveckling@dn.se om du vill skicka nyhetstips eller inbjudningar till seminarier.
  • Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.