Rockström vill ha lika tuffa regler för mat som för utsläpp

Att det vi äter påverkar vår hälsa med övervikt, diabetes och hjärt-/kärlsjukdomar som följd är väl känt, men hur det påverkar klimatet och den biologiska mångfalden på planeten är mindre känt. Det beror enligt Johan Rockström på att klimatdebatten främst kommit att fokusera på fossila transporter och utsläppsfrågor.

– Vi bråkar om det fossila och kolkraftverk, men få människor vet om att jordbruket står för 30 procent av klimatpåverkan. Ändå har 90 procent av fokus i klimatdebatten hamnat på kol, olja och naturgas. Dessutom har hela miljödebatten de senaste 15 åren centrerats på klimatfrågan och då har andra frågor som den biologiska mångfalden, färskvattenförsörjning och luftföroreningar kommit i andra hand, säger Johan Rockström till DN Global utveckling.

Han förtydligar samtidigt att det inte finns något alternativ till en fossilfri framtid, utan att världen måste lämna kol, olja och naturgas bakom sig för att undvika en katastrof.

Det som framför allt saknas är samlad kunskap om hur hållbar livsmedelsproduktion samspelar med hälsosam mat. Hänger de båda områdena ihop eller kan ökat fokus på hälsosam mat rent av riskera att försämra hållbarheten i produktionen och vice versa. Idag bedrivs forskningen parallellt med få eller inga kopplingar mellan områdena, menar Rockström som det kommande året ska ägna sig åt att försöka överbrygga kunskapsklyftan mellan hållbar livsmedelsproduktion och hälsosam mat.

– Vi vet att överkonsumtion av exempelvis rött kött har tydliga negativa hälsokonsekvenser, men det är också en viktig orsak till klimatförändringar. Havsbaserad vild fisk är däremot hälsosam att äta, men innebär samtidigt oerhört stora utmaningar för miljön. Vi håller på att tömma haven på fisk. Så frågan är om vi kan rädda världen genom att äta hälsosamt och tvärtom, säger Johan Rockström.

Vi träffar honom under den pågående konferensen EAT Food Forum som lockat flera hundra toppledare från näringsliv, akademi och politik till Stockholm.

Läs även: Mat är mer än en hälsofråga på toppmöte i Stockholm

Han är ordförande i den rådgivande kommittén till EAT, ett forum som grundades av Stordalen Foundation, kopplat till ägaren av hotellkedjan Choice, och institutet där Rockström är chef, Stockholm Resilience Centre, för tre år sedan.

Själv har Johan Rockström uppnått något av rockstjärnestatus på miljöområdet. Han utsågs redan 2009 till Årets svensk av magasinet Fokus ”för sitt engagerande och entusiasmerande arbete för en hållbar utveckling” och hans sommarprogram i P1 blev förra årets mest delade i sociala medier.

Vi vet hur mat påverkar hälsan och vi vet hur maten påverkar klimatet, men vi har inga indikatorer för att mäta vilken mat som är både hållbar och hälsosam.

Nu sticker han ut hakan och säger att världen varken kommer att klara av att uppfylla miljöavtalet från Paris i höstas eller att nå FN:s 17 nya utvecklingsmål fram till 2030 – om inte livsmedelsfrågorna kopplas samman med miljö- och klimatfrågorna.

– Vi har inte helhetsbilden idag. Vi vet hur mat påverkar hälsan och vi vet hur maten påverkar klimatet, men vi har inga indikatorer för att mäta vilken mat som är både hållbar och hälsosam. Därför finns det inte heller någon märkning som kan berättar för konsumenten i butiken vad som är både hållbart och hälsosamt.

Det är bakgrunden till den nya expertgrupp som lanseras under EAT-toppmötet, en panel av 20 ledande experter från olika delar av världen. Under de närmaste 18 månaderna ska de ta fram och sammanställa tillgänglig forskning och statistik på området. Arbetet sker i samarbete med den medicinska tidskriften The Lancet och forskargruppen har fått namnet The EAT-Lancet Commission.

– Det här är ett slags mini-version av FN:s klimatpanel, fast på området hållbar och hälsosam mat, för att ta reda på vad kunskapsläget är. Och det är ingen liten fråga. Enbart fel mat kan i sig rasera klimatavtalet och göra att vi missar målen från Paris. Det är häpnadsväckande att vi har så lite fokus på mat när det är så avgörande. Till exempel används 70 procent av allt vatten som tas ur världens floder för att producera mat.

Kommissionens arbete ska beröra flera av de nya FN-målen för hållbar global utveckling, från målet om att utrota hunger till havs- och vattenfrågor till frågor om biologisk mångfald på land. I slutet av nästa år ska de kunna lämna vetenskapligt grundade rekommendationer som kan ligga till grund för politiska beslut.

– Resultaten ska bli en viktig hävstång för att påverka politiska ledare till beslut om exempelvis skattestyrmedel, utifrån den avgörande frågan: Är det så att vad vi äter kan avgöra människans framtid på jorden?

Läs även: Mångmiljonsatsning på hållbar matproduktion

Hittills har det mest varit upp till enskilda konsumenter att ta eget ansvar för hur deras matkonsumtion påverkar jorden, enligt Johan Rockström. Förutom att det är svårt att fatta rätt beslut när inte ens forskarna har hela bilden så blir det ofta också väldigt känslomässigt när det kommer till den egna middagstallriken.

Jag ska villigt erkänna att jag inte är perfekt, men ett steg är att vi i vår familj gör allt vi kan för att inte slänga mat.

Lever du själv som du lär när det gäller vad du äter?

– Jag ska villigt erkänna att jag inte är perfekt, men ett steg är att vi i vår familj gör allt vi kan för att inte slänga mat utan verkligen se till att äta upp alla rester. Dessutom tänker jag på vilken typ av kött jag äter. Det blir så mycket svenskt som möjligt och gärna frigående lamm, eftersom de också håller landskapen öppna. Så det är inte antingen eller, men det är inte helt lätt även om vi försöker röra oss i den riktning som är både hälsosam och hållbar.

För att inte lägga allt ansvar på konsumenten menar han att det är dags att ta motsvarande systemperspektiv som kring transport- och utsläppsfrågorna. Matfrågorna måste upp på statsministerns bord. De kan inte hanteras av enskilda ministrar med ansvar för livsmedel, jordbruk eller näringspolitik.

– Vi behöver samhälleliga mål och riktlinjer för hållbar och hälsosam mat, på samma sätt som vi på klimatsidan har kommit överens om att nå vissa mål. Sverige är ett av få länder i världen som har bra kostråd för att leva hälsosamt, men som också tar upp miljöaspekten. I USA uttalade däremot kongressen nyligen att miljömyndigheten inte har rätt att lyfta vilket klimatavtryck maten ger, säger Johan Rockström.