Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-09-21 07:14

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/global-utveckling/senator-anklagar-gruvbolag-for-overgrepp-i-filippinerna/

Ekonomi

Senator anklagar gruvbolag för övergrepp i Filippinerna

Risa Hontiveros är filippinsk senator och anser att flera gruvbolag ligger bakom både miljöförstöring och övergrepp på befolkningen kring gruvorna. Bild: Magnus Fröderberg

Få andra länder i världen sitter på så stora metallfyndigheter som Filippinerna. Totalt bryts det metall i 41 gruvor i landet.

Inkomstmöjligheterna är enorma, men ändå vill hundra organisationer och den politiska oppositionen stoppa gruvdrift i stor skala.

Regeringen har redan tillfälligt stoppat 26 gruvor. DN Global Utveckling har träffat den filippinska senatorn Risa Hontiveros, som anser att flera gruvbolag ligger bakom miljöförstöring såväl som övergrepp.

Den filippinska senatorn Risa Hontiveros är i Stockholm för att delta på ett seminarium arrangerat av Olof Palmes Internationella Center. Tillsammans med Sveriges utrikesminister Margot Wallström diskuterar hon populismens grunder och mål.

Risa Hontiveros vet vad hon talar om. När DN Global Utveckling träffar henne i anslutning till mötet beskriver hon den filippinska presidenten Rodrigo Dutertes styre som en katastrof.

– Hans position i olika frågor kan ändras från dag till dag, beroende på hur han har sovit, säger Risa Hontiveros, som representerar det oppositionella socialdemokratiska filippinska partiet Akbayan.

Den för omvärlden mest synliga konsekvensen av den filippinska presidentens populism är hans våldsamma jakt på landets narkotikasmugglare

En mindre synlig fråga, där presidenten har bytt fot ett flertal gånger de senaste åren, är huruvida gruvindustrin i Filippinerna borde begränsas.

Filippinerna är världens femte metallrikaste land när det kommer till guld, koppar, nickel och kromit. Inget annat land i världen producerar idag lika mycket nickel. Totalt finns 41 aktiva gruvor som bryter metall i landet.

Den filippinska gruvlagen från 1995 ger stort utrymme åt gruvbolagen, som bara behöver betala två procent i skatt. Kritiken inom miljörörelsen och bland de människor som bor intill gruvorna har vuxit med åren.

Rodrigo Dutertes företrädare på presidentposten, Benigno Aquino III, stoppade 2012 alla nya avtal för gruvbrytning i väntan på en ny gruvlag.

I spetsen för partiet Akbayan presenterade Risa Hontiveros i augusti 2016 ett förslag till ny gruvlag. Förslaget stöds av det filippinska anti-gruvnätverket ATM, som består av fler än hundra olika organisationer och föreningar.

Med den nya lagen vill vi stoppa storskalig gruvbrytning och kraftigt reglera mellanstora och småskaliga gruvor. Risa Hontiveros

– De multinationella gruvbolagens närvaro hänger samman med de många övergrepp på mänskliga rättigheter och vår natur som pågår i vårt land. Gruvindustrin har aldrig bidragit till mer än en procent av vårt lands BNP. Samtidigt har gruvbrytningen påverkat människors tillgång till mat och förstört vår miljö. Människor som lever i de byar som ligger nära gruvorna kan berätta om hur bolagen först skövlar stora arealer skog och sedan gräver djupt ner i marken. Med den nya lagen vill vi stoppa storskalig gruvbrytning och kraftigt reglera mellanstora och småskaliga gruvor, säger Risa Hontiveros.

Enligt organisationen Global Witness mördades 70 miljöaktivister i Filippinerna 2016-2017. Två av tre av de dödade aktivisterna protesterade mot landets gruvindustri. Enligt ATM har också tusentals människor tvingats bort från sina hem av bland andra gruvbolag under samma period.

När president Rodrigo Duterte tillträdde som president i juni 2016 utsåg han miljöaktivisten Regina López, även kallad Gina, till miljöminister. Hon har i många år varit en uttalad kritiker mot gruvnäringen. Det var också därför som hon fick jobbet som miljöminister.

I en intervju med den amerikanska nättidskriften Yale Environment 360 beskriver hon hur Duterte föreslog att han skulle slå ihjäl ledarna för gruvindustrin som en lösning på de övergrepp de begår.

Istället för våld föreslog miljöministern en reform av gruvlagen. På kort tid stoppade hon tio gruvor för att de bröt mot miljölagstiftningen. I alla fall skedde gruvbrytningen i öppna dagbrott, som miljöministern ansåg utgjorde ett särskilt hot mot miljön. I februari förra året stoppade hon ytterligare 16 öppna dagbrott.

I Filippinerna måste alla ministrar godkännas av kongressen. Omröstningen av Regina López drog ut på tiden och när den till slut genomfördes röstade kongressen nej till henne. I maj 2017 avgick hon.

Risa Hontiveros Foto: Magnus Fröderberg

– Att Gina López aldrig godkändes av kongressen hänger ihop med hennes motstånd mot gruvindustrin som lobbar hårt mot politikerna. Det faktum att hon inte fick stöd av presidenten talade också emot henne. Han har supermajoritet i kongressen och skulle inte ha haft några problem att få henne godkänd om han velat, säger Risa Hontiveros.

Till ny miljöminister utsåg Duterte den tidigare generalen och filippinska militärens stabschef, Roy Cimatu. Han stötte inte på något hinder i kongressen. I slutet av oktober förklarade han att beslutet om att stoppa öppna dagbrott skulle rivas upp, men president Duerte förklarade att först måste det göras en utredning av gruvornas miljöpåverkan.

Gruvbolagen sätter sitt hopp till Roy Cimatu, men i provinsen Nueva Vizcaya, på ön Luzon, i norra Filippinerna vill guvernör Carlos Padilla att Risa Hontiveros lagförslag går igenom. Han har i många år kämpat för att provinsens två gruvor ska stänga.

I mars förra året reste Carlos Padilla tillsammans med boende runt gruvan Didipio, i Nueva Vizcaya, till El Salvador. Inför det salvadoranska parlamentet vittnade de om hur det australiensk-kanadensiska gruvbolaget Oceana Gold bidragit till miljöförstöring och övergrepp på de mänskliga rättigheterna i den filippinska regionen.

När Oceana Gold först etablerade sig i Nueva Vizcaya 2009 anklagades bolaget för att tvångsförflytta lokalinvånare med hjälp av filippinsk polis och militär. Två år senare publicerade Filippinernas människorättskommission en rapport om bolagets övergrepp på civilbefolkningen. Samma år inledde bolaget brytning av koppar och guld i ett öppet dagbrott.

För det salvadoranska parlamentet berättade Carlos Padilla hur Oceana Gold började bryta koppar och guld i Didipio 2011. Det tog inte lång tid innan filippinska miljöorganisationer kunde mäta upp höga halter av tungmetaller och gifter i vattendrag och grundvattnet kring gruvan.

Didipio-gruvan var en av de första gruvor som Regina López försökte stänga när hon blev miljöminister. Hon krävde en ny miljökonsekvensanalys, men företaget menade att de redan gjort en sådan analys och hotade med att stämma den filippinska staten för förlorade investeringar.

Carlos Padilla vittnade inför El Salvadors parlament den 29 mars 2017. I ett historiskt beslut samma dag förbjöd El Salvador som första land i världen gruvbrytning

Beslutet fattades efter en flera år lång kampanj mot gruvbrytning. I kampanjens epicentrum stod Oceana Gold och deras gruva El Dorado, i norra El Salvador.

Läs mer: Livsfarlig kamp bakom förbud mot gruvbrytning i El Salvador

Risa Hontiveros vill inte ta ifrån de salvadoranska gruvaktivisterna segerglädjen, men hon är tydlig med att hon inte tror på ett totalförbud i Filippinerna. Hon tycker inte att det på lång sikt är en särskilt hållbar lösning. Metallerna som finns under marken är trots allt en stor möjlig inkomstkälla.

Bolagen behöver bli bättre på att följa lagar och förordningar, ta ansvar för miljön och mänskliga rättigheter. Risa Hontiveros

– Vi föreslår istället mer reglering, mer skatter på lokalnivå och att civilsamhället och lokalinvånarna involveras mer i gruvverksamheten. De måste också ha möjlighet att stoppa gruvbrytningen om de ser att bolagen bryter mot några lagar eller regler. Bolagen å sin sida behöver bli bättre på att följa lagar och förordningar, ta ansvar för miljön och mänskliga rättigheter. De behöver även avsätta mer pengar för att städa upp efter sig och återskapa den miljö de förstör, säger Risa Hontiveros.

I slutet av november förra året röstade Risa Hontiveros tillsammans med en majoritet av det filippinska överhusets senatorer för en fördubbling av gruvskatten, från två till fyra procent. Lagförslaget inväntar nu president Dutertes godkännande.

Antigruvrörelsen ATM välkomnade initiativet, men kräver fortfarande att gruvlagen görs om. Miljöminister Roy Cimatu tolkade fördubblingen av skatten som att det nu var dags att slopa den tidigare presidenten Benigno Aquino III:s förbud för nya gruvkontrakt, från 2012.

● ● ●

Detta är den tredje artikeln i en serie om gruvindustrin och arbetet för att få till stånd mer hållbara investeringar. Läs tidigare artiklar:

Folkets nej till gruvor stoppar inte Lundin Gold (publ. 8/2-18)

Livsfarlig kamp bakom förbud mot gruvbrytning i El Salvador (publ. 20/2-19)