Skarp kritik mot regeringens politik för global utveckling

Politik för global utveckling (PGU) antogs av riksdagen 2003. Enligt den ska alla regeringens politikområden – inte bara biståndet – bidra till utvecklingen i fattigare länder. Det har visat sig lättare sagt än gjort.

Idag släpper 20 organisationer inom nätverket Concord Sverige en rapport, PGU-barometern, som för tionde året i rad granskar regeringens arbete på PGU-området.

Flera av regeringens beslut och förslag det senaste året visar att det är svårt att leva upp till ambitionerna enligt PGU. Så sent som förra veckan uppmanade flera av Concords medlemsorganisationer riksdagens ledamöter att rösta nej till regeringens proposition om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige:

”Förslaget har fått massiv kritik, inte minst från tunga remissinstanser som anser att det står i strid med internationella konventioner och får svåra konsekvenser för människor på flykt. Det undergräver Sveriges åtagande i Agenda 2030 och Politik för global utveckling ...”, skrev nätverket i ett pressmeddelande den 28 april.

Samma dag presenterade finansminister Magdalena Andersson (S) ett tiopunktsprogram för att motverka skatteflykt. Förslaget fick kritik av ett par av Concords medlemsorganisationer för att vara för svagt. Regeringen anses inte i tillräcklig mening leva upp till sin egen ambition att inkludera ”de fattigaste länderna” i de globala beslutsprocesser som rör skatteflyktsfrågan.

Även i Concords rapport får regeringen underkänt i skatteflyktsfrågan. Bland annat skriver organisationerna att ”Sverige inte har genomfört någon konsekvensanalys av skatteavtalen med utvecklingsländerna”.

På migrationsområdet har regeringen, enligt PGU-barometern, presterat något bättre men får underkänt just på frågan om begränsningar i asylrätten. Detta trots att Sverige säger sig vilja ta globalt ledarskap för FN:s nya utvecklingsagenda, Agenda 2030, som lyfter migranter som viktiga aktörer för global utveckling. Ändå fattar Sverige ”beslut som bromsar migrationen och kraftigt försvårar situationen för människor som flyr från krig eller vill lämna fattigdom och förtryck”, sammanfattar rapporten.

Peter Sörbom, policychef på Concord Sverige, anser att om Sverige menar allvar med att vilja genomföra Agenda 2030 är det avgörande att PGU fungerar.

– Det handlar om att vara samstämmig i sin politik, att hela regeringen är med och bidrar och inte sätter krokben för arbetet, säger Peter Sörbom.

Concords rapport uppmärksammar också vissa framsteg. Regeringen har prioriterat frågan om att identifiera beslut på de olika departementen som kan hamna i konflikt med Sveriges målsättning om en rättvis och hållbar global utveckling. Bland annat ska alla departement inom kort presentera handlingsplaner för hur de ska bidra till PGU i sina beslutsprocesser.

– En viktig fråga i barometern är att flera departement och ministrar inte har med PGU-perspektivet eller målet med PGU i sin verksamhetsplanering. De senaste två åren har vissa framsteg gjorts, men för närvarande verkar det många gånger inte vara en del av beslutsprocesserna, säger Peter Sörbom.

Parallellt med att PGU-barometern nu publiceras genomför regeringens egen utredningskommitté, Expertgruppen för biståndsanalys (EBA), en studie kring PGU. Slutsatserna ska presenteras till sommaren. En av utredarna, utvecklingsekonomen Lisa Román, förklarar utmaningarna med PGU.

– Dels handlar det om att politikerna tjänar olika sfärer, till exempel att tillgodose inhemska intressen eller mer globala, dels om att man har olika uppfattningar om hur de här intressena bäst gynnas, säger Lisa Román.

Ett exempel är den svenska krigsmaterielexporten, som den förra regeringen i en skrivelse 2012 menade kunde riskera att undergräva målet om att bidra till en hållbar utveckling. Sedan dess har lite gjorts för att minska de riskerna, menar Concord i årets PGU-barometer.

I den dåvarande regeringens skrivelse från 2012 lyftes också brister i samstämmigheten mellan politikområdena i de då pågående förhandlingarna om handelsavtal mellan EU och länder i Afrika, Karibien och Stilla havet. Trots detta har varken den förra eller den nuvarande regeringen agerat, skriver Concord.

Ansvaret för PGU ligger idag på Utrikesdepartementet, där utrikesrådet i samarbete med chefskollegor på de andra departementen organiserar arbetet. Den ordningen är ny, enligt  Ulrika Modéer, statssekreterare hos biståndsminister Isabella Lövin (MP). Modéer beskriver PGU som ett rostigt maskineri, som den sittande regeringen försöker väcka liv i och smörja.

– En del av vår nystart med PGU har varit att påminna om vad det var vi fattade beslut om 2003 och vad det har för betydelse när man planerar sin verksamhet: att ta hänsyn till fattiga människors perspektiv, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling. För att göra det behövde vi lyfta det hela, rent organisatoriskt. Idag är cheferna på varje departement ansvariga för att ta fram handlingsplaner för PGU.

Statssekreteraren, som själv jobbat med PGU-barometern när hon tidigare var anställd på biståndsorganisationen Diakonia, tror att tiden har kommit i kapp Sveriges politik för global utveckling. Inte minst genom FN:s nya utvecklingsmål och Agenda 2030, där politisk samstämmighet ingår som en förutsättning för att uppnå målen.

– Det är inte längre en biståndsagenda som millenniemålen, utan det är en agenda där vi måste fatta kloka och samstämmiga beslut för en hållbar utveckling, säger Ulrika Modéer.