Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-24 09:17

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/global-utveckling/smaksatt-syrsa-sanker-troskeln-for-insektsmat-i-eu/

Ekonomi

Smaksatt syrsa sänker tröskeln för insektsmat i EU

Jakob Rukov arbetar för att sprida intresset för ätliga insekter, framför allt syrsor som han har i sin lilla farm i Köpenhamn. Bild: Björn Lindgren/TT

Vilka sjunger i källaren?

– Syrsorna, svarar biologen Jakob Rukov, som driver en insektsfarm i Köpenhamn.

Efter sången blir de människoföda och ett alternativ till kött – med smak av basilika, svamp eller annat som vanligtvis stoppas i munnen.

Rätta artikel

Tusentals fårekyllinger, eller syrsor som det heter i Sverige, kryper runt bland äggkartonger i plastlådor och får såväl ljus som värme från lampor. I andra lådor ligger hundratals ägg blandat med jord, och väntar på att kläckas.

När syrsorna blir sju-åtta veckor gamla tar deras liv slut. Jakob Rukov kallar det inte för slakt, utan för skörd. Syrsorna tömmer sina system och blir sedan nedfrysta.

– Sedan kokas syrsorna i två minuter och rostas till sist i ugnen.

Läs mer: Nya matvanor behövs för att nå klimatmål

Nästan varje dag äter han syrsor. Ibland som ett rostat och saltat tilltugg till öl framför en fotbollsmatch. Andra gånger som ingrediens i en pesto där pinjenötter ersätts av insekter. Matlagning med syrsor är vanligt i Rukovs kök.

– Det är sunt, hållbart och gott.

Jakob Rukov arbetar för att sprida intresset för ätliga insekter, framför allt syrsor som han har i sin lilla farm i Köpenhamn. Foto: Björn Lindgren/TT.

Rukov beskriver insikterna som en del av framtidens klimatsmarta livsmedelsproduktion, även om han också lyfter fram linser, bönor och alger som proteinrika och hållbara livsmedelskällor.

– Vi är tvungna att ändra vårt sätt att producera protein, säger han.

Fodret ger smak. Så om de matas med basilika så får de smak av basilika.

Syrsorna på insektsfarmen i stadsdelen Nordvest ser likadana ut, men smakar olika.

– Fodret ger smak. Så om de matas med basilika så får de smak av basilika.

Rukov tror att den alternativa smaksättningen bidrar till att minska tröskeln för folk att äta insekter.

– Första gången är alltid svår.

Syrsornas foder bygger också på ett slags hållbarhetstänk. De älskar morötter, men blir också serverade en restprodukt från ett företag som odlat ostronskivling – i kaffesump från kaffebarer i Köpenhamn.

– Och restprodukten från odlingen fungerar perfekt som insektsfoder, med mycket kalk och protein. Dessutom får syrsorna smak av svamp.

Alla är medvetna om att detta är något oundvikligt för en hållbar livsmedelsproduktion.

Trettio dagar per år har Bugging Denmark möjlighet att fixa provsmakningar eller restaurangsamarbeten och annat med sina egenproducerade syrsor. Ännu saknar Jakob Rukov tillstånd för att kunna sälja insektsmat i någon större omfattning. Men han tror att det kommer snart.

– Vi har inte mött någon som velat hindra oss. Alla är medvetna om att detta är något oundvikligt för en hållbar livsmedelsproduktion, säger Jakob Rukov.

Miljö- och livsmedelsministern i Danmark besökte i somras en insektsfarm där han provsmakade mjölmask framför rullande kamera. Han åkte dit för att undersöka insekternas potential som föda för både människor och djur.

Läs mer: Gamla tiders lösviktshandel på väg tillbaka

"Från dansk sida är vi mycket intresserade av de möjligheter och vinster som finns med att producera insekter för foder och livsmedel", sade ministern Esben Lunde Larsen i ett uttalande.

Tusentals fårekyllinger, eller syrsor som det heter i Sverige, kryper runt bland äggkartonger i plastlådor på en insektsfarm i Köpenhamn. Foto: Björn Lindgren/TT.

En statlig dansk innovationsfond har pumpat in 19 miljoner danska kronor i ett projekt om mjölmaskar – med syfte att etablera en industriell insektsproduktion för foder och livsmedel.

Insekter är också något som FN:s mat- och jordbruksorgan (FAO) lyfte fram som ett proteinrikt och klimatsmart livsmedel i en rapport från 2013, om ätbara insekter och framtidsutsikterna för en tryggad livsmedels- och foderförsörjning i en värld där befolkningen ökar.

Två miljarder människor i världen har redan insekter som en del av sin kost, konstaterade FAO.

Men inom EU har insekter inte ätits av människor tillräckligt länge för att till exempel Livsmedelsverket ska kunna säga att det är ofarligt. Så kallade nya livsmedel måste riskvärderas och godkännas av EU-kommissionen, förklarar verkets rådgivare Astrid Walles-Granberg.

– Ännu har det inte kommit in någon ansökan om insekter till något land i hela EU, säger hon.

För varje månad ökar intresset. För mig råder inget tvivel om att insekter är framtidens mat.

Många väntar tills en ny förordning börjar tillämpas i januari 2018, tror hon.

– Då blir hela förfarandet enklare, bland annat med ett slags snabbspår för bland annat insekter, om det ansökande företaget kan visa exempel på säker konsumtion utanför EU i minst 25 år.

Men nuvarande EU-regler tolkas lite olika.

– Vissa länder, som Danmark, tillåter att nya livsmedel säljs i små mängder utan att vara registrerade som livsmedelsföretag med kontroll. Men vi anser att det är en säkerhetsrisk, säger Astrid Walles-Granberg.

Läs mer: Därför kan plasten runt gurkan vara rena klimatvinsten

Statliga innovationsmyndigheten Vinnova tycker att dagens EU-regler hämmar innovation och utveckling kring klimatsmart protein och så kallade nya livsmedel.

– Vi vill ha säkra livsmedel och kan förstå Livsmedelsverkets tolkning, men tycker att Sverige kan göra mer för att hjälpa företag att komma vidare och få nya livsmedel godkända, säger Lena Eckerdal Rimsten, på Vinnova, och hoppas att den nya förordningen snabbar på processen.

Om fem år är det mer eller mindre standard med insekter på menyn, tror Jakob Rukov.

– För varje månad ökar intresset. För mig råder inget tvivel om att insekter är framtidens mat.