Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-18 08:41

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/global-utveckling/stordalen-andrade-strategi-efter-bacon-gate/

Global Utveckling

Stordalen ändrade strategi efter ”bacon gate”

Foto: Thomas Frostberg

När hotellkedjan Nordic Choice försökte ta bort bacon från frukostbuffén blev det ett ramaskri och ledningen fick backa. Samtidigt gav det viktiga kunskaper om hur arbetet för mer hållbar och hälsosam mat ska drivas.

– Det var för mycket skrämselpropaganda. Vi måste fokusera på möjligheterna, säger Gunhild Stordalen, gift med Choicekedjans ägare och initiativtagare till ett globalt kunskapsnätverk om matfrågor.

Thomas Frostberg
Rätta artikel

Utsläppen från världens livsmedelsproduktion förväntas öka kraftigt de närmaste årtiondena, men har matfrågorna hamnat i skuggan i klimatdebatten.

– Mat var inte på agendan under FN:s miljötoppmöte i Paris, utan bara på tallriken, säger Gunhild Stordalen när DN Global Utveckling träffar henne i Stockholm.

Sverige är inte bara en viktig marknad för den snabbt expanderande norska hotellkedjan Choice, som ägs av maken Petter Stordalen.

Det är också i Stockholm paret Stordalen valt att lägga det årliga toppmötet om hållbar och hälsosam mat, som de arrangerar via kunskapsnätverket EAT. Sverige ligger längre fram i frågorna än Norge och i Stockholm finns också Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet och medgrundare till EAT.

Bakgrunden till EAT var att Gunhild Stordalen började engagera sig i hur hotellkedjan kunde drivas mer hållbart.

– Det visade sig att det största miljömässiga avtrycket från hotellverksamhet kommer från mat och dryck. De står för upp till 70 procent av miljöeffekten på ett genomsnittligt hotell. Så för tre år sedan började jag arbeta med frågan om vad vi kan servera som är bra för så väl klimatet och djuren som hälsan och miljön, säger Gunhild Stordalen.

Problemet var bara att det inte fanns något bra svar på frågorna, vilket ledde fram till bildandet av EAT. Syftet är att samla aktörer från näringsliv, akademi och offentlig sektor för att både dela erfarenheter och se till att frågan om hälsosam och hållbar mat finns högt på många beslutsfattares agendor.

– Vi behöver inte bara en gräsrotsrörelse eller ett top-down-perspektiv på de här frågorna, utan vi ser det som världens största grupparbete där vi tar in folk från hela värdekedjan – från jord till bord.

För tredje gången arrangerades tidigare den här månaden toppmötet EAT Food Forum i Stockholm, där en rad nya samarbeten presenterades.

 

Ungefär hälften av jordens befolkning är felnärd, genom att de antingen får för mycket mat, för lite mat eller fel sammansättning.

 

En av Gunhild Stordalens käpphästar är att politikerna måste sluta hantera frågorna som ett lapptäcke och istället ta ett samlat grepp om matfrågan.

– Den minister som är ansvarig för lantbruksstödet i en regering ser det ofta bara utifrån sysselsättning och BNP-tillväxt, men ser inte till resultatet för klimatet och har inte pratat med hälsofolket.

Dessutom saknas ofta samla kunskap kring vad som är hälsosamt att äta respektive vad som är hållbart för planeten att vi äter – och inte minst när dessa båda aspekter krockar.

– Matproduktionen är den viktigaste enskilda utsläppsfaktorn som påverkar växthuseffekten, bidrar till miljöförstörelse och markerosion samt försämrar den biologiska mångfalden. Ändå äter vi mer kött och animaliska produkter, processad mat och mejeriprodukter som gör mycket stora miljöavtryck.

Ytterligare ett problem är fördelningen av tillgången till mat på jorden.

– Det finns människor som får för lite mat och samtidigt de som får för mycket eller fel sorts mat. Ungefär hälften av jordens befolkning är felnärd, genom att de antingen får för mycket mat, för lite mat eller fel sammansättning.

– Vi måste koppla samman dessa ting, annars är det helt omöjligt att få en strömlinjeformad politik som kan peka ut riktningen. I dagsläget förväntas utsläppen från matsystemet öka med 80 procent till år 2050, så om vi inte får rätt på matfrågan så klarar vi inte att nå de nya globala utvecklingsmålen eller klimatavtalet från Paris. Inte ens om alla andra sektorer drar ner.

Hennes förklaring till att inte mer hänt handlar om att frågan fallit mellan stolarna för olika ministrar och departement, men också om att det hittills saknats kunskaper om livsmedelsproduktionens betydelse för miljön och klimatet.

– Vi som konsumerar maten gillar dessutom inte att politikerna lägger sig i vad vi lägger på tallriken, men det är också nästan helt omöjligt att göra rätt val när vi går i butiken eftersom det antingen är för dyrt eller för komplicerat.

I väntan på att politiken ska komma till skott menar Gunhild Stordalen att näringslivet kan spela en avgörande roll.

– Näringslivet är en stark kraft som kan ändra på saker snabbt. Det krävs regleringar, men förutsägbarheten är viktig och insikten att en och samma lösning inte passar alla. Men vi kan börja med att se till att sallad och fisk står längst fram på buffén och att de frestande alternativen står lite längre bak.

 

Jag kallar mig flexitarian och försöker äta mindre kött.

 

Det är en av lärdomarna efter att Choicekedjan försökte ta bort bacon från frukostbufféerna på hotellet. Protesterna från kunderna blev så högljudda att ledningen tvingades tänka om. Men begreppet ”bacon gate” hade redan hunnit etableras och visar att det inte alltid är enkelt att göra rätt, ens när kunskapen finns om vad som behöver göras.

– Vi lärde oss en viktig läxa, att vi måste prata om det vi har och inte det vi inte har. Vi måste fokusera på möjligheterna. I dag handlar det mycket om skrämselpropaganda, men maten ska vara bättre, mer hållbar och smaka bra.

– Vi kan också börja med att se till att reducera matavfallet, eftersom en tredjedel av all mat som produceras i världen kastas. Om mat hade varit ett eget land hade det varit den tredje största utsläppsnationen efter Kina och USA.

• Läs även: Dela maten via mobilen istället för att slänga

Själv äter hon fortfarande kött, precis som sin vetenskapliga sparringpartner i EAT-projektet Johan Rockström, som i en intervju med DN Global utveckling medger att han inte håller en strikt hållbar och hälsosam diet.

– Jag kallar mig flexitarian och försöker äta mindre kött. När jag äter fisk försöker jag välja hållbara alternativ. Dessutom undviker jag mat med 20 ingredienser på förpackningen. Ät hellre äkta mat som du känner igen och mycket frukt och grönsaker, frukt, nötter och linser, säger Gunhild Stordalen.