Svensk expert hjälper FN mäta världsförbättring

För att utvärdera arbetet med FN:s 17 nya globala utvecklingsmål kommer det att krävas 230 olika indikatorer, som ska kunna mätas av alla världens länder. En av dem som varit med att arbeta fram indikatorerna är Viveka Palm, från Sveriges Statistiska centralbyrå (SCB).

FN:s tidigare millenniemål, som gällde fram till årsskiftet, bestod av åtta mål, 21 delmål och 60 indikatorer för att mäta dem. När FN:s statistikkommission UNSC i dagarna möts i New York står indikatorerna för att mäta de nya utvecklingsmålen på agendan.

På bordet ligger ett förslag på 230 indikatorer för att mäta de 17 utvecklingsmålen och tillhörande 169 delmål.

– De uttalade skillnaderna mellan millenniemålen och utvecklingsmålen är att de nya målen inte bara täcker in sociala frågor, utan även ekonomiska frågor, miljöfrågor och institutionella frågor. Så att man tar ett bredare grepp, säger Viveka Palm, SCB:s representant i den expertgrupp med statistiker från 28 länder som granskat indikatorerna åt UNSC.

Enligt Viveka Palm mättes millenniemålen av FN. Ambitionen är nu att länderna är med från början, är medvetna om vad som ska mätas och även får möjlighet att själva följa upp indikatorerna. För att göra det möjligt krävs det att det finns en så bred bas av grundläggande information om vad som ska mätas som möjligt.

Dessutom behöver flera länder bli bättre på att samla in statistik. På global nivå är FN ansvarigt för att ta fram jämförbara mått, men till skillnad mot de tidigare millenniemålen måste FN den här gången redovisa om den statistik de använder inte är ländernas egen, varifrån den kommer och hur de länder som inte mäter själva kan få stöd för att göra det senare.

Sedan UNSC:s expertgrupp tillsattes förra sommaren har de fått jobba i ett högt tempo för att få fram det förslag på 230 indikatorer som nu ligger på mötesbordet i FN-skrapan i New York. Närmare 400 representanter från olika FN-organisationer, internationella biståndsorganisationer och civilsamhället har haft möjlighet att påverka processen.

De 17 målens vitt skilda karaktär gör att förutsättningarna att mäta dem är väldigt olika. Från mål ett, att ingen människa ska leva på mindre än 1,25 dollar om femton år, till mål femton där världens länder ska redovisa hur de skyddar, återskapar och uppmuntrar hållbara ekosystem.

Viveka Palm menar att det nog är svårt för dem som formulerat målen att förstå hur komplicerat och tidskrävande det är att ta fram jämförbar statistik på ett specifikt område. Dessutom ska det sedan kunna användas för att mäta utvecklingen på ett jämförbart sätt, i alla världens länder.

Med en tidsram på nio månader går det inte att börja från noll. Istället hoppas expertgruppen kunna basera så mycket som möjlig på redan existerande statistik eller forskare och organisationer som redan rapporterar om utveckling som rör något av de 169 delmålen.

– Och jag är rätt imponerad. Vi har ju ändå fått fram någonting till varje mål. Ambitionen har varit att försöka se till de bästa erfarenheterna vi har, kan förstå och som kan användas i flera länder. Och det här är bara ett första steg. Nu återstår själva mätningen, tolkningen av resultaten och hur hela agendan följs upp, säger Viveka Palm.

FN:s statistikkommission möts i New York 8-11 mars. Viveka Palm närvarar, tillsammans med bland andra SCB:s generaldirektör Stefan Lundgren. Efter mötet lämnas ett slutgiltigt förslag på indikatorer för godkännande av FN:s ekonomiska och sociala råd (ECOSOC).