Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-22 18:56

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/global-utveckling/svenska-pensionspengar-stottar-fns-hallbarhetsarbete/

Ekonomi

Svenska pensionspengar stöttar FN:s hållbarhetsarbete

Carina Lundberg Markow är chefsstrateg för ansvarsfull kapitalförvaltning på Folksam. Bild: Folksam

För att utrota fattigdom och stoppa klimatförändringarna krävs det investeringar på 40.000 – 60.000 miljarder kronor - per år.

I helgen reser därför representanter för tre svenska pensions- och försäkringsbolag och en storbank till New York för en FN-konferens om finansiering.

Ett av pensionsbolagen har redan investerat närmare tre miljarder i en ny slags global utvecklingsobligation från Världsbanken.

I februari gick Folksam som första svenska investerare in med 2,8 miljarder kronor, framför allt av pensionssparares pengar, i en ny typ av global utvecklingsobligation hos Världsbanken. Obligationen ska bidra till FN:s hållbara utvecklingsarbete i Agenda 2030.

– Det kommer att behövas väldigt stora investeringar för att uppnå FN:s globala utvecklingsmål och just obligationer utgivna av Världsbanken tycker vi är ett bra sätt att bidra till detta, säger Carina Lundberg Markow, chefsstrateg för ansvarsfull kapitalförvaltning på Folksam och en av Sveriges främsta samhällsförändrare, enligt tidningen Veckans Affärer.

Folksams köp av obligationer i Världsbanken var bland annat ett resultat av att bolaget är medlem i biståndsmyndigheten Sidas nätverk Swedish Investors for Sustainable Development (SISD).

– Att vi varit med i nätverket har för vår del inneburit att vi investerat i vår första obligation med kopplingar till de globala utvecklingsmålen. Vi har tillsammans med Världsbanken identifierat ett antal projekt med koppling till FN:s 17 globala utvecklingsmål, säger Carina Lundberg Markow.

Genom att köpa in sig i Världsbankens globala utvecklingsobligation investerar Folksam kundernas pengar i bankens utvecklingsprojekt i bland annat Argentina, Indien, Indonesien, Kina och Swaziland. Obligationen fokuserar på fyra av de globala utvecklingsmålen: mål 3 om bättre hälsa, mål 5 om ökad jämställdhet, mål 12 om en mer hållbar konsumtion och produktion och mål 13 om minskade klimatförändringar.

Sida-nätverket SISD samlar sedan sommaren 2016 flera av Sveriges största pensions- och kapitalförvaltare. Genom att utbyta erfarenheter och kunskap, men även fördjupa sig i olika utvecklingsfrågor arbetar de med att hitta sin roll i arbetet med Agenda 2030. Bland annat försöker de hitta lösningar på hur de med sina investeringar kan bidra till att FN:s globala utvecklingsmål uppnås, utan att göra avkall på sina vinstkrav.

Enligt FN krävs det en total investering per år på i storleksordningen 40.000–60.000 miljarder kronor för att uppnå målen i Agenda 2030. För att lyckas med det försöker FN få med sig världens stora kapitalförvaltare, som till exempel pensionsbolagen.

Läs mer: Stadig uppgång för hållbara fonder i PPM

– De val vi gör inom finansen kommer vara kritiska, sa FN:s generalsekreterare Antonio Guterres inför FN:s generalförsamling i september förra året.

– Dagens globala finanssystem, som hanterar närmare 300.000 miljarder dollar, är helt enkelt inte ändamålsenligt, sa han också.

Utöver att placera pengar i hållbara obligationer blir det allt vanligare att stora kapitalförvaltare ställer om sina investeringar för att satsa mer på enskilda företag som jobbar mer aktivt med FN:s globala utvecklingsmål. Det gäller förutom svenska investerare även USA:s största pensionsbolag, Calpers, och de holländska pensionsförvaltarna PGGM och APG.

I Sverige har inte minst nätverket SISD fungerat som en katalysator för att flera kapitalförvaltare investerar i bolag som satsar på att bidra till de globala utvecklingsmålen. Pensionsförvaltaren SPP är en av dem. När DN Global Utveckling nyligen intervjuade SPP:s chef Staffan Hansén sa han att svenska pensionsförvaltare har stora möjligheter att driva på för en mer hållbar global utveckling.

Läs mer: Hållbart pensionsbolag vill se tuffare klimatlagar

Inom SISD har SPP tillsammans med Sjunde AP-fonden och Svenska Kyrkan bland annat studerat hur privat kapital skulle kunna bidra till att förbättra infrastrukturen för svensk vattenförsörjning. En grundförutsättning, enligt förvaltarna, är att marknaden först avregleras.

Till DN Global Utveckling säger Sjunde AP-fondens kommunikationschef Johan Florén att de inom Sida-nätverket även tittar på hur de som investerare kan bidra till bättre arbetsvillkor inom grönt företagande och skogsnäring.

– Sjunde AP-fonden har en global aktieportfölj och investerar i princip i alla branscher i hela världen. Vi försöker driva på en mer hållbar utveckling på systemnivå. För att kunna göra det är en nyckelkomponent att vi samverkar med andra investerare. I det här fallet kan även Sida bidra med specialkunskap om Agenda 2030 och utvecklingsfrågor, säger Johan Florén.

Carina Lundberg Markow på Folksam tycker att tiden är mogen för att svenska investerare samarbetar i stället för att konkurrera.

– Det har tidigare inte varit helt enkelt att samarbeta som investerare i Sverige. Hållbarhet har varit en konkurrensfråga, om att vara bäst på hållbarhet. Men nu när vi har den gemensamma karta som de globala utvecklingsmålen utgör har det blivit väldigt mycket lättare att hitta områden att samarbete kring, säger Carina Lundberg Markow.

För Johan Florén är hållbara investeringar en fråga om överlevnad. Han menar att om inget görs för att stoppa klimatförändringarna kommer kostnaderna för den globala ekonomin vara svåra att överblicka – och i slutändan drabbar det pensionsspararna. Det ligger helt enkelt i pensionsspararnas långsiktiga intresse att de som förvaltar deras pensioner satsar på hållbara lösningar på globala utmaningar, menar han.

Läs även: Miljonsatsning på nytt center för hållbara investeringar

Rättelse 2018-04-22 21:00

I en första version av artikeln stod felaktigt på ett ställe att Folksams investering i Världsbankens utvecklingsobligationer handlade om miljoner, inte miljarder som är den korrekta uppgiften. På övriga ställen i artikeln var uppgiften dock korrekt. Dessutom har det i artikeln förtydligats att den ekonomiska insats som krävs för att nå de 17 FN-målen i Agenda 2030 gäller per år, inte totalt för hela perioden fram till år 2030.