Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-20 12:50

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/global-utveckling/svenska-utslapp-minskar-har-hemma-men-okar-utomlands/

Ekonomi

Svenska utsläpp minskar här hemma – men ökar utomlands

Ökat internationellt resande bland svenskar bidrar till ökande utsläpp av växthusgaser i andra länder. Bild: TT, AP

Utsläppen av växthusgaser i Sverige minskar visserligen, men ökar i stället i andra länder – direkt kopplat till svensk konsumtion av bland annat livsmedel och transporter.

Det konstaterar regeringen i Sveriges första rapport till FN om hur arbetet går med genomförandet av den så kallade Agenda 2030 med 17 hållbara utvecklingsmål.

Rätta artikel

I mitten av juli reser civilminister Ardalan Shekarabi till FN i New York. Där ska han presentera en rapport över hur långt Sverige kommit i arbetet med FN:s hållbara utvecklingsmål, som ska nås till år 2030. Med sig har han en delegation med representanter från näringslivet, kommuner, civilsamhället och forskarvärlden.

Rapporten presenterades under tisdagen i Stockholm, inför en hemmapublik med bland andra kronprinsessan Victoria.

– Vi har ett gott utgångsläge, men vi behöver ha höga ambitioner. Alla tittar på oss. Trots att Finland och Norge presenterade sina rapporter förra året frågade alla efter oss, sade Ardalan Shekarabi.

Han leder den svenska regeringens arbete med FN-målen, eller Agenda 2030 som de också kallas, tillsammans med ministern för internationellt utvecklingssamarbete och klimat, Isabella Lövin.

– Vi är ett av de första länderna som gör det här. När det görs mätningar kring hur världens länder ligger till för att uppnå målen kommer Sverige ut först, förklarade Isabella Lövin från scen under presentationen.

Men att Sverige skulle vara ett av de första länderna att rapportera om sitt Agenda 2030-arbete inför FN stämmer inte riktigt. Förra sommaren, första gången det var möjligt, redovisade 22 länder sitt arbete. I år lämnar förutom Sverige ytterligare 43 länder in rapporter. Inför nästa år har redan 15 länder anmält sig.

Att redovisa sitt arbete med att genomföra Agenda 2030 är frivilligt, men eftersom alla världens länder i september 2015 ställde sig bakom agendan bör alla också rapportera hur det går.

Att Sverige ligger bra till råder det ingen tvekan om. Det påpekas inte bara på ett flertal ställen i den svenska rapporten, utan tas även upp av regeringens Agenda 2030-delegation som för två veckor sedan presenterade sitt förslag på en handlingsplan för Sveriges nationella genomförande av agendan.

Läs även: Ökade inkomstklyftor gör att Sverige kan missa FN-målen

Trots det goda utgångsläget varnade Agenda 2030-delegationen dock för att Sverige står inför ett par större utmaningar i sitt hållbarhetsarbete. Ardalan Shekarabi sticker inte heller under stol med det. Han vill se ett högre tempo på flera områden.

– En av utmaningarna är att minska klyftorna i samhället, att få in de grupper som står utanför ekonomiskt och politiskt, såväl som kulturellt, säger Ardalan Shekarabi när DN Global utveckling träffar honom i samband med att rapporten presenteras.

I rapporten nämns den växande ojämlikheten med inkomstklyftor mellan såväl kvinnor och män som mellan olika grupper i samhället. Regeringen pekar ut personer med funktionsnedsättningar, nyanlända, utomeuropeiskt födda och unga som några grupper som har svårare än andra att etablera sig på arbetsmarknaden.

Isabella Lövin, klimat- och utvecklingsminister, Ardalan Shekarabi, civilminister, och kronprinsessan Victoria i samband med presentationen av regeringens Agenda 2030-rapport. Foto: Karina Ljungdahl/IBL

En annan stor utmaning som regeringen tar upp i sin rapport är hållbar konsumtion och produktion. Även om utsläppen av växthusgaser har minskat i Sverige med 14 procent mellan 2008 och 2014 har de ökat i andra länder, bland annat på grund av produktion av varor som Sverige importerar.

Här kan Sverige göra mer, konstaterar regeringen i rapporten och lyfter svensk konsumtion som ett område som potentiellt kan bidra till en mer rättvis och hållbar utveckling globalt:

”De växthusgasutsläpp som kan förknippas med Sveriges import från andra länder är i dag högre än de egna utsläppen och följer inte den inhemska nedåtgående trenden. […] Beräkningarna visar att utsläpp från boende tenderar att minska, medan utsläpp från transporter och livsmedel har ökat något jämfört med 1993. Det är främst den del av utsläppen som sker i andra länder som står för ökningen, bland annat till följd av ökad import av livsmedel och ökat internationellt resande.”

Energimärkning och frivillig miljömärkning är några möjliga åtgärder som lyfts fram i rapporten för att underlätta för så väl konsumenter som det offentliga att göra hållbara val. Däremot sägs inget konkret om hur detta skulle gå till i praktiken eller när tydligare märkningar kan komma att införas.

Läs även ministerns debattartikel: ”Staten och kapitalet måste gå hand i hand”

Bland de positiva sidorna lyfter Ardalan Shekarabi regeringens arbete med att se till att landets alla statliga myndigheter har engagerat sig i arbetet med Agenda 2030. Det gäller även kommuner, landsting och näringslivet.

– Särskilt näringslivet och den privata sektorn tar det här på stort allvar. Flera företag har integrerat Agenda 2030 i sina affärsidéer. Det är alltså inte bara något välgörenhetsarbete vid sidan av. Ta stålindustrin till exempel, där man integrerat målen i själva tillverkningsprocessen av stål, säger Ardalan Shekarabi.

Av regeringens rapport framgår att flera kommuner, företag och myndigheter ligger långt fram i arbetet med att inkludera Agenda 2030 i sina strategier och vardagliga beslutsprocesser. Det är däremot oklart hur mycket av det arbetet som skett på eget initiativ eller genom regeringens olika initiativ. I sitt förslag till handlingsplan efterfrågar Agenda 2030-delegationen en tydligare styrning från regeringens håll.

– Vi har nu fått konkreta idéer från delegationen hur vi ska jobba med strukturen. Vi kommer att utgå från deras förslag, som bygger på ett holistiskt arbetssätt där det inte bara är regeringen, bara kommunerna eller bara näringslivet som jobbar med det här, utan att samverkan är det centrala, säger Ardalan Shekarabi.

Kunskapen om Agenda 2030 hos den svenska befolkningen är enligt en Sifo-undersökning förra året låg. Bara tre av tio hade då hört talas om FN-målen och ännu färre visste vad de handlade om. Agenda 2030-delegationen har därför föreslagit en folkbildningskampanj. Även detta är något som regeringen tittar på.

– Men målet för mig är inte att alla känner till begreppet Agenda 2030. Det är innehållet som är viktigt, att vi har ett svenskt samhälle som rör sig mot ekologisk och social hållbarhet. Det får inte bli ett mediejippo med fokus på ett begrepp, säger Ardalan Shekarabi.

Några ytterligare resurser för att genomföra FN:s hållbarhetsarbete i Sverige behövs inte, anser civilministern. Han ser hellre att de pengar för hållbarhetsarbete som redan finns i regeringskansliet omfördelas. Agenda 2030-delegationen menar att för att genomföra deras handlingsplan skulle regeringen behöva skjuta till ytterligare 15–33 miljoner kronor bara det två första åren.

Civilministern svarar också på kritiken att det svenska Agenda 2030-arbetet inte är tillräckligt förankrat hos statsminister Stefan Löfven och statsrådsberedningen.

– Vi jobbar väldigt nära och för en dialog med statsrådsberedningen. Statsministern är mycket engagerad i detta, säger Ardalan Shekarabi.