Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-09-21 07:04

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/global-utveckling/sverige-satsar-fyra-miljarder-pa-fns-hallbarhetsmal-utomlands/

Ekonomi

Sverige satsar fyra miljarder på FN:s hållbarhetsmål – utomlands

Carin Jämtin, generaldirektör. Bild: Fredrik Persson

Svenska biståndsländers möjligheter att nå FN:s 17 utvecklingsmål i Agenda 2030 ska stärkas. Med en satsning på 4,1 miljarder kronor över fem års tid får Sida och Svenska Institutet i uppdrag av regeringen att ta fram en ny strategi för kapacitetsutveckling i dessa länder.

Samtidigt dröjer regeringens handlingsplan för arbetet med Agenda 2030 i Sverige. Den svenska delegation som jobbar med frågorna har inte heller fått besked från regeringen om en önskad finansiering till en folkbildningskampanj kring FN-målen.

Sveriges biståndsländer behöver stärka sin kapacitet att skapa och bibehålla resurser för en mer hållbar utveckling åt sina invånare. Detta är i linje med de 17 mål om hållbar utveckling som världens länder antog i FN i New York för två år sedan, även känt som Agenda 2030 (se faktaruta).

Med en ny strategi vill regeringen ge stöd åt biståndsländernas offentliga institutioner, till exempel skatte- och bolagsverk, pensionsmyndigheter, försäkringskassor, socialtjänster, utbildningsinstitutioner, hälsovårdsinrättningar och andra institutioner. Uppdraget att ta fram strategin går till Sida och Svenska Institutet.

De ska också titta på vilka behov det finns för att stödja partnerskap och samverkan mellan civilsamhälle, näringsliv och den offentliga sektorn i biståndsländerna, men även med svenska aktörer. Satsningen ingår i regeringens arbete med FN:s globala utvecklingsmål i Agenda 2030.

Enligt Isabella Lövin (MP), minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat, genomsyras regeringens hela budgetproposition för nästa år av Agenda 2030. Hon pekar bland annat på hennes egets departements arbete med jämställdhet, klimatmässig hållbarhet och konfliktförebyggande.

– Inte minst institutionsbyggande, kunskapsöverföring och partnerskap ligger i linje med de globala utvecklingsmålen, säger Isabella Lövin när DN Global Utveckling träffar henne och civilminister Ardalan Shekarabi på Finansdepartementet.

Det är väldigt mycket fokus på ett klimatsmart samhälle och att minska klyftorna i landet. Ardalan Shekarabi

Medan Isabella Lövin leder regeringens arbete med att bidra till hur Agenda 2030 ska genomföras internationellt ligger det på Ardalan Shekarabis bord att se till så att även Sverige lever upp till agendan. Liksom sin kollega är civilministern stolt över hur hela regeringen arbetat in Agenda 2030 i budgetpropositionen för nästa år.

– Det är väldigt intressant att se hur Agenda 2030 har kommit in i samtliga områden både hos oss på finansen och på andra departement. Man relaterar satsningar till Agenda 2030 och belyser olika aspekter. Det är väldigt mycket fokus på ett klimatsmart samhälle och att minska klyftorna i landet, säger Ardalan Shekarabi.

Isabella Lövin, klimat- och utvecklingsminister, Ardalan Shekarabi, civilminister, och kronprinsessan Victoria i samband med presentationen av regeringens Agenda 2030-rapport. Foto: Karina Ljungdahl/IBL

Men någon motsvarande satsning liknande den som nu görs utomlands är inte att vänta i Sverige.

Sedan statsminister Stefan Löfven i januari 2016 lanserade Sveriges satsning på att leva upp till de globala utvecklingsmålen har regeringen hittills satsat tio miljoner kronor för arbetet inom Sverige. Även det är pengar från utrikesdepartementet, som gett Sida i uppdrag att berätta om vad Agenda 2030 är i Sverige.

Enligt Sidas pressavdelning har UD även i år avsatt pengar för att kommunicera Agenda 2030 i Sverige. Pengarna har ännu inte betalats ut, men det lär röra sig om en summa på ungefär tio miljoner kronor.

Regeringens delegation för genomförande av Agenda 2030 lade i somras fram ett förslag på en handlingsplan för hur Sverige ska uppnå agendan. I förslaget efterfrågas 23,5 miljoner kronor för det första året av genomförandet och ytterligare 9,5 miljoner kronor för det andra året. För dessa utgifter har regeringen inte avsatt några pengar nästa år.

Läs mer: Ökade inkomsklyftor gör att Sverige kan missa FN-målen

– Vi går nu in i en fas där vi tar ska ta fram en nationell handlingsplan för genomförandet. Hur den ska se ut och hur den parlamentariska förankringen ska skötas kommer vi att återkomma till. För vår del är viktigt att vi har en stark parlamentarisk förankring. Handlingsplanen för genomförandet av Agenda 2030 kan bli en gemensam plattform i svensk politik, något som vi alla kan komma överens om, säger Ardalan Shekarabi.

Civilministern vet inte när handlingsplanen kommer att kunna presenteras för riksdagen, men säger att arbetet ska redovisas under den pågående mandatperioden.

Det går av budgetpropositionen 2018 inte att utläsa om det görs några särskilda satsningar på Agenda 2030 i Sverige. Däremot nämner åtminstone tio departement hur just deras arbete bidrar till att Sverige lever upp till agendan, men något konkret exempel på hur budgeten påverkats av Agenda 2030 kan inte Ardalan Shekarabi peka på.

– Hela vår utgångspunkt med Agenda 2030 är att den ska in i ordinarie processer. Den ska in i den ordinarie politiken på respektive område. I och med att vi har så goda förutsättningar att arbeta med de här målen så rör det sig oftast om reformer och processer som antingen pågått sedan tidigare eller som den här regeringen har initierat. Det vi egentligen gör är att intensifierar arbetet vad det gäller klimatomställning och minskade klyftor, säger Ardalan Shekarabi.

Hela vår utgångspunkt med Agenda 2030 är att den ska in i ordinarie processer. Ardalan Shekarabi

Enligt Ardalan Shekarabi pågår det till exempel inom regeringen en dialog med utbildningsdepartementet om att öka kunskapen om FN:s globala utvecklingsmål i skolan. Samtidigt efterlyser utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) fler statliga initiativ för hur lärare ska kunna arbeta med hållbar utveckling i skolan.

Läs mer: Elever kunskaper om hållbarhet syns inte i skolresultaten 

Hur fler svenskar ska få reda på vad Sverige gör för att leva upp till Agenda 2030 kan inte regeringen svara på idag. Detta trots att Isabella Lövin sätter sitt hopp till alla svenskar.

– Agendan är universell. Det är inte bara regeringar som ska genomföra det här, eller FN, utan enskilda personer, näringslivet, forskningsinstitutioner och skolor. Det här är en agenda för alla att ta till sig och se hur var och en kan påverka och bidra för att den förverkligas, säger Isabella Lövin.

Läs intervju med Agenda 2030-delegationens ordförande, hållbarhetsexperten Parul Sharma: ”Alla måste ändra sina beteenden”

Läs även: Svenska utsläpp minskar här hemma men ökar utomlands