Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Global Utveckling

Det bästa från två världar – socialt entreprenörskap

Socialt entreprenörskap och social hållbarhet har på senare år blivit högsta mode, så väl inom den ”sociala sektorn” med offentliga aktörer och civilsamhället som bland traditionella entreprenörer.

Sociala innovationer och socialt entreprenörskap handlar, grovt förenklat, om att med hjälp av innovativa och entreprenöriella metoder hitta lösningar på nya och gamla samhällsutmaningar.

En av dem som tidigt väckte frågan inför en svensk publik om det går att tjäna pengar och samtidigt göra gott var Sophie Stenbeck, dotter till entreprenören Jan Stenbeck, på ett seminarium om värdebaserat ledar­skap på Stockholms slott ­redan 2011.

Då var frågan ny för de flesta i publiken, men under det senaste året har det blivit en av de hetaste trenderna bland svenska utvecklingsbolag. Det beror inte minst på Klarna-grundaren Niklas Adalberths stiftelse Norrsken, där han hittills plöjt ner 170 miljoner ur egen ficka. Stiftelsen ska hjälpa tech-entreprenörer att bygga bolag som har det dubbla syftet att både tjäna pengar och tjäna samhället.

Läs mer: Klarna-grundaren ska göra Sverige ledande på socialt entreprenörskap

Även civilsamhället och den offentliga sektorn har omfamnat trenden och hoppas på innovativa lösningar på svårlösta samhällsproblem från samma typ av kreativa hjärnor som gett oss svenska exportframgångar som Spotify, Skype, King, Klarna och så vidare.

Det handlar alltså om korsbefruktning, där entreprenörer börjar ta till sig samhällets djupare behov.

En central del av det sociala entreprenörskapet handlar om att kombinera det bästa från entreprenörsvärlden med den mångåriga erfarenhet som finns inom andra sektorer. Inte att entreprenörer eller filantroper tar över där ideella organisationer redan är verksamma eller där det offentliga har fungerande lösningar.

Det handlar alltså om korsbefruktning, där entreprenörer börjar ta till sig samhällets djupare behov samtidigt som aktörer i den sociala sektorn kan bli bättre på att få utväxling på det arbete de gör.

För den som tror att ideella föreningar inte vet något om entreprenörskap misstar sig. Tvärtom finns det direkta paralleller mellan de villkor många uppstartsbolag lever under i väntan på nästa riskkapitalinjektion och den osäkerhet många frivilligorganisationer dras med i jakten på nästa projektfinansiering.

De svenska folkrörelserna har dessutom uppstått ur verkliga behov i form av samhällsproblem som behövt en lösning, inte en idé som ­söker en marknad. Så även när det gäller att identifiera användaren av en social innovation – oavsett om den kommer från den ideella eller privata sektorn – finns mycket att lära i samarbetet mellan aktörer.

Ändå hörs med jämna mellanrum kommentarer på temat att entreprenörsvärlden nu ska fixa det som det offentliga och civilsamhället har misslyckats med. Det går rakt emot den grundläggande tanken om vad socialt entreprenörskap är.

Det är förstås en balansgång. Ingen lösning är så bra att den inte går att förbättra. En del organisationer har också fastnat i problemformuleringar som blivit förlegade eller förvandlats till trögrörliga kolosser.

Både de och samhället kan då må bra av att nya aktörer kliver in på arenan, med en ny blick och idéer om nya lösningar – så länge de också gör sin omvärldsanalys ordentligt, förstår styrkan i de olika samhällssektorerna och förmår att kombinera dessa för att nå längre än tidigare initiativ.

Detta tycks personer som Sophie Stenbeck och Niklas Adalberth ha förstått, när de agerar frontfigurer inom näringslivet i dessa frågor.

Det som emellanåt också bidrar till trögrörligheten, medlemmarna i folkrörelserna och deras demokratiska arbetsformer, kan dessutom rätt hanterade fungera som en enormt stark hävstång när nya lösningar ska få fotfäste i samhället.

Detta tycks personer som Sophie Stenbeck och Niklas Adalberth ha förstått, när de agerar frontfigurer inom näringslivet i dessa frågor. Jag kan bara hoppas att de lyckas förmedla den insikten till alla som vill bli sociala entreprenörer.

Rätt kombinerat skulle nämligen socialt entreprenörskap kunna bli en ny svensk framgångsmodell, där det bästa från en innovativ tech- och entreprenörsvärld kombineras med det bästa från den starka svenska folkrörelsetraditionen och det svenska välfärdssystemet.

***

Thomas Frostberg är redaktör för DN Global utveckling.

Under några veckor publicerar DN Global utveckling en serie artiklar om socialt entreprenörskap, social innovation och social hållbarhet.

Läs höstens tidigare artiklar här:

• Mötesplats försöker lösa samhällets stora utmaningar (publicerad 15/11)

• Hon ska leda Ikeas nästa storsatsning på hållbarhet (publicerad 3/10)

Om. DN Global utveckling
  • Denna artikel publiceras på DN Global utveckling, en temasajt om FN:s nya hållbara utvecklingsmål som syftar till att skynda på den den globala utvecklingen i världen.
  • Fler artiklar från DN Global utveckling hittar du här.
  • Du kan också läsa mer om satsningen här.
  • Redaktionen för DN Global utveckling nås på globalutveckling@dn.se om du vill skicka nyhetstips eller inbjudningar till seminarier.
  • Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.