Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-25 01:17

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/global-utveckling/thomas-frostberg-sa-sakrar-vi-att-roslings-ideer-lever-vidare/

Ekonomi

Thomas Frostberg: Så säkrar vi att Roslings idéer lever vidare

Foto: Jonas Eriksson

Hans Rosling är död, men att hans insatser för folkbildningen får leva vidare är om möjligt viktigare än någonsin. Det bästa sättet att säkerställa det är att vi alla fortsätter värdera fakta så som han gjorde, men framför allt att vi använder oss av denna fakta för att förändra världen till det bättre och aldrig slår oss till ro.

Rätta artikel

”Jag kan ju inte resa runt i hela världen och föreläsa. Det hinner jag inte, även om det verkar som det skulle behövas.”

Sista gången jag träffade Hans Rosling var för snart ett år sedan. Han berättade då om sin stora frustration över hur svårt det var att få fakta om världens utveckling att fastna i huvudet hos beslutsfattare så väl som hos journalister och allmänhet.

Hans populära och efterfrågade föreläsningar hade på sätt och visa nästan kommit att stå i vägen för arbetet med att ta fram och nå ut med ny fakta. För trots att det mesta fanns tillgängligt på nätet, både vad gällde informationen i sig och hans föredrag, var det honom personligen folk ville se som talare på konferenser och som gäst i tv-sofforna.

Han lyckades med bedriften att i rollen som nördig professor bli en modern folkbildningshjälte som fick även åhörare med sifferskräck att ta sluka avancerade statistiska framställningar med hull och hår.

Därför är det inte konstigt att minnesorden nu hyllar honom för de mästerliga presentationerna – bara för att nästa andetag ge ifrån sig en uppgiften suck på temat ”Hur ska det bli nu när han är borta?”.

 

Lika tragiskt som det är att Hans Rosling är död, lika felaktigt är det att tro att betydelsen av hans gärning därmed tagit slut.

 

Det är visserligen sant att han skulle ha behövts mer än någonsin i dessa tider av faktaresistens, där inte ens presidenter i mäktiga demokratier tycks behöva bry sig om hur verkligheten ser ut, utan kan hitta på sin egen världsbild med sina egna, alternativa fakta – och sedan dessutom styra utifrån dessa påhittade så kallade fakta.

Men lika tragiskt som det är att Hans Rosling är död, lika felaktigt är det att tro att betydelsen av hans gärning därmed tagit slut. Det vore rent av orättvist mot hans minne om vi lät det blir så. Istället gäller det att fortsätta verka i hans anda, något jag är övertygad om att hans närmaste medarbetare och familj kommer att göra – och där finns många skarpa hjärnor som vi lär få höra talas om mer framöver.

Det räcker dock inte, utan utmaningen gäller oss alla som hyllade Hans Rosling när han levde och som nu sörjer honom. Vi måste alla göra vad vi kan för att fortsätta sprida hans ideal om kunskap, fakta och folkbildning. För hans gärning var större än de underhållande faktashowerna. Här kan vi genom en liten dos eftertanke och några enkla vägval i vardagen fortsätta att göra skillnad och påverka utvecklingen i hans anda.

1. Värdera fakta. Jag menar både i betydelsen att sätta värde på fakta, men också att värdera sanningshalten i uppgifter som passerar framför våra ögon innan vi slentrianmässigt trycker ”gilla” eller gör en retweet.

Det är oftast enklare än det låter. Ge dig själv tio sekunder innan du delar en status på Facebook och fundera på om det du just läst verkligen kan stämma, vem som är källan och vem som gynnas av om uppgiften okritiskt sprids vidare i stor skala utan eftertanke.

Källkritik behöver inte vara svårare än så i första steget. Möjligheten finns dessutom alltid att faktiskt avstå från att skicka vidare uppgifter som är osäkra, om du inte har tid att själv gå till botten med källan och kolla avsändaren.

2. Sätt saker i sitt sammanhang. Bara för att två faktorer sammanfaller geografiskt eller tidsmässigt behöver det inte innebär att det ena har orsakat det andra. I själva verket kan slumpen ha bidragit till att de händer parallellt, utan att de egentligen har något med varandra att göra. Eller så finns det en tredje faktor som i själva verket ligger bakom utvecklingen i de båda andra fallen.

Dessvärre bedrivs mycket utvecklingsarbete än i dag i silos där fattigdomsbekämpning är frikopplat från frågor om ekonomisk tillväxt eller där klimatkämpar och de som arbetar mot svält inte talar med varandra. I bästa fall innebär det bara att vi missar en kritisk massa för att göra världen ännu bättre, ännu snabbare – men i värsta fall kan olika insatser i praktiken rent av slå ut varandra och skapa korsvisa negativa effekter.

Här var Hans Rosling en mästare på att i sina presentationer förklara hur frågor som flickors skolgång eller kvinnors hälsa har en direkt påverkan på den ekonomiska utvecklingen och välståndet i ett land. På så sätt var han också en föregångare till det som kom att bli de 17 nya FN-målen och som spänner över en rad olika teman, men som alla är sammanflätade och påverkar varandra.

Läs även: New York-byrå öppnar i Stockholm med fokus på hållbarhet, jämlikhet och tolerans

 

3. Slappna aldrig av. Vi ser dagligen bevis på att behovet av fakta aldrig minskar, snarare tvärtom i en värld som upplevs som allt mer komplex. Samtidigt som de förenklade pedagogiska framställningarna behövs om hur världen på många sätt blivit bättre får vi inte slå oss till ro med detta. Roslings kritiker, för sådana har också funnits, hävdade just att hans positiva framställningar av den globala utvecklingen riskerade att få till effekt att politiker, biståndsmyndigheter och andra beslutsfattare lutade sig tillbaka och konstaterade att jobbet var färdigt. Nu var det bara att vänta in resultaten.

Roslings svar på det, att kalla sig ”possibilist”, handlade om att fakta gjorde det möjligt att välja rätt metoder och att satsa pengar på rätt ställen för att göra världen ännu lite bättre. Det är också en ledstjärna som vi alla kan ha, oavsett om vi är konsumenter i matbutiken som väljer att handla ekologisk och rättvisemärkt, akademiker som sitter på fakta som kan hjälpa människor att göra smartare val, filantroper eller volontärer i en frivilligorganisation som väljer de bästa metoderna för att skapa samhällsnytta – eller beslutsfattare inom politik och näringsliv som kan göra det lättare för väljare, kunder och anställda att göra rätt val i sina olika roller tack vare tillgång till bättre fakta och djupare kunskaper inför viktiga beslut.