Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-06-29 06:07

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/global-utveckling/trots-okad-skolgang-i-varlden-halften-av-barnen-kan-inte-lasa/

EKONOMI

Trots ökad skolgång i världen – hälften av barnen kan inte läsa

Skola i Allahabad i Indien.
Skola i Allahabad i Indien. Bild: Rajesh Kumar Singh/TT

Världens regeringar måste ta större ansvar för att barn lär sig något i skolan, skriver FN-organet Unesco i en rapport om lärandekris i skolan.

Trots att nio av tio barn i världen börjar i skolan kan mer än hälften inte läsa när de gått ut fjärde klass, varnar Världsbanken.

Alla barn måste få gå i skolan, om världen ska uppnå FN:s globala utvecklingsmål. Just nu gör 264 miljoner barn och unga inte det.

Även de som faktiskt går i skolan, nio av tio barn, gör det i genomsnitt bara i fyra år. Få av dem får en tillräckligt god undervisning, konstaterar Unesco i sin årliga utvärderingsrapport om utbildningen i världen.

– Utbildning är en fundamental del för att uppnå FN:s alla globala utvecklingsmål, eller Agenda 2030. Det handlar inte bara om det enskilda utbildningsmålet, utan om att vi behöver kunskap för att uppnå även de andra 16 målen. Det är dags att börja prata om innehållet i utbildningen och fråga oss varför hundratals miljoner barn inte kan läsa efter fyra år i skolan eller varför hälften av alla unga aldrig går klart gymnasiet, säger Per Magnusson, biträdande chef för Svenska Unescorådet som idag lanserar Unescos rapport tillsammans med Sida.

Årets rapport pekar på stora brister i undervisningen världen över. Enligt Unesco, som är FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur, kan till exempel drygt hälften (56 procent) av alla barn som gått fyra år i skolan fortfarande inte läsa.

Även Världsbanken har i sin årliga rapport om global utveckling valt att fokusera på undervisningen i världens skolor. De drar samma slutsatser som Unesco och skriver ”att gå i skolan är inte samma sak som att lära sig.”

Enligt Världsbanken kan till exempel bara var tredje elev i tredje klass i indiska landsbygdsskolor lösa tal som 46 minus 17. Bara var fjärde elev i tredje årskurs i Uganda, Tanzania och Kenya kan på engelska läsa och förstå meningen: ”Hundens namn är Puppy.”

Både Unesco och Världsbanken lyfter i sina rapporter också ojämlikheten inom världens länder. I till exempel Uruguay är det fem gånger vanligare att elever från rika förhållanden än elever från fattiga förhållanden klarar av årskursens matematiklektioner.

I Kamerun har bara fem procent av de fattigaste eleverna tillräckligt med kunskaper för att gå vidare från fjärde klass, medan 75 procent av de rikare eleverna uppnår de nödvändiga kunskaperna.

DN Global utveckling har tidigare lyft det dåliga genomförandet av Lärande för hållbar utveckling i svenska skolor. I en rapport tidigare i höst rekommenderade Naturskyddsföreningen såväl regeringen som landets myndigheter och kommuner att ta större ansvar för att svenska elever ska lära sig mer om hållbar utveckling.

Läs mer: Allt färre kommuner satsar på hållbar utveckling i skolan

Ansvarsfrågan tas också upp i Unescos och Världsbankens rapporter. Unesco konstaterar att det inte bara går att skylla på lärarna.

– Båda rapporterna säger att alla inblandade måste ta ett större gemensamt ansvar för att kvaliteten i undervisningen blir bättre. I dag är det mer av ett ”blame game” där regeringen pekar på kommunerna, som pekar på skolorna, som pekar på lärarna, som pekar på de privata vinstdrivande företag som äger vissa skolor och så vidare, säger Per Magnusson.

Ansvarsfrågan gäller också Sverige. Per Magnusson, Svenska Unescorådet

Ytterst pekar Unesco på att världens regeringar måste ta ansvar för att skapa nationella utbildningssystem där alla aktörer som är involverade i utbildningssektorn får och tar lika mycket ansvar för kvaliteten i undervisningen. Om en länk i systemet inte fungerar drabbar det alla.

Världsbanken visar hur lärare i 14 länder i södra Afrika inte har de kunskaper som de bästa eleverna i deras klasser har. Brister det i lärarutbildningen drabbar det undervisningen. Om lönerna inte är tillräckligt höga kommer inte lärarna till skolan, eftersom de tjänar mer pengar på privatundervisning, enligt Världsbanken.

– Ansvarsfrågan gäller också Sverige. Vi pratar gärna om att vi ligger långt fram, vilket vi också gör på policynivå. Men 75 procent av universiteten och högskolorna jobbar knappt med hållbar utveckling i sin undervisning. Detsamma gäller i grundskolan och på gymnasiet. Lärarna efterfrågar mer vidareutbildning i ämnet. Vem tar ansvar för det? Unesco tar i sin rapport också upp det fria skolvalets roll i segregeringen i Sverige och den utmaningen ett extremt decentraliserat skolsystem innebär, säger Per Magnusson.

En av de mest grundläggande orsakerna till den dåliga kvaliteten i undervisningen är brist på resurser. Enligt Unesco når endast ett av fyra länder i världen upp till målet att lägga minst fyra procent av BNP eller 15 procent av de offentliga utgifterna på utbildningssektorn.

Den stora utmaningen ligger i att nå de 264 miljoner barn och unga som, enligt Unesco fortfarande inte går i skolan över huvud taget.

Att vi kan titta på vad barn egentligen lär sig i skolan är ett steg framåt. Olof Gränström, Gapminder

– De barn som inte går i skolan idag lever oftast i de fattigaste och mest konfliktdrabbade länderna. Dit är det svårt att nå och bedriva ett klassiskt arbete för att sätta barn i skolan, men vi får inte glömma bort att det går. Vi har ändå lyckats få nästan nio av tio barn att gå de fyra första åren i skola. Den sista tiondelen är kanske den svåraste, men låt oss komma ihåg att den extrema fattigdomen i världen faktiskt minskat kraftigt de senaste 20 åren, säger Olof Gränström på organisationen Gapminder.

Gapminder jobbar med att sprida kunskap bland svenskar om utvecklingen i världen. De ser positivt på Unescos och Världsbankens rapporter och påminner om att de inte hade kunnat göras tidigare, när barn inte gick i skolan.

– Att vi kan titta på vad barn egentligen lär sig i skolan är ett steg framåt. För det tyder ju på att barnen faktiskt går i skolan, men det är naturligtvis också alarmerande att det finns resultat som visar att de inte lär sig tillräckligt mycket. Det sker förbättringar, men med dessa kommer också fler utmaningar, säger Olof Gränström.

Rapporten från Unesco går att läsa här och rapporten från Världsbanken här.

Detta är den första i en serie artiklar om skola och utbildning, kopplat till FN:s 17 mål om hållbar utveckling. Fler artiklar i ämnet kommer senare i veckan.

Ämnen i artikeln

Agenda 2030
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt