Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-21 10:20

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/global-utveckling/tva-sidor-av-saken-hur-ska-sverige-na-de-nya-fn-malen/

Ekonomi

Två sidor av saken: Hur ska Sverige nå de nya FN-målen?

Isabella Lövin (MP) och Sofia Arkelsten (M). Bild: Paul Hansen/Fredrik Sandberg/TT

Avslutningshelgen på årets politikervecka i Almedalen tillhör Miljöpartiet och Moderaterna.

Vi bad regeringens Isabella Lövin (MP), minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat, och Alliansens riksdagsledamot Sofia Arkelsten (M) ge sin syn på hur Sverige ska leva upp till de 17 hållbara utvecklingsmål som världens länder skrivit under.

Isabella Lövin (Mp) Minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat

Vad betyder de hållbara utvecklingsmålen för dig?

– Det är ett hopp för världen, att vi är överens om att hela världen ska vara solidarisk, hållbar, rättvis och fredlig till år 2030. Det är första gången som världen har satt upp ett sånt mål som inte bara tittar på utvecklingsländerna, utan även inkluderar de rika länderna. Om vi ska uppnå de här målen måste också de rika länderna ta ett ansvar. Det är helt nödvändigt.

Vilket är ditt favoritmål?

– Jag tycker det är fantastiskt att man har enats om mål 16, om fredliga och inkluderande samhällen. Det var ett omstritt och kontroversiellt mål, eftersom många tyckte att det inte hör hemma i en utvecklingsagenda, men faktum är att krig och konflikt är det kanske främsta hindret för hållbar utveckling, tillsammans med klimatet. Naturligtvis är klimatmålet också centralt.

Vad behöver Sverige göra för att vi ska uppnå målen?

– Vi har i dagarna tagit emot slutrapporten från den särskilda delegation som regeringen utsett för att ge rekommendationer om hur Sverige ska genomföra agendan. Flertalet myndigheter har också fått i uppdrag att bidra till uppfyllandet av målen.

Vad är det Sverige inte gör, då?

– Vi har startat ett antal processer. Statsministern har tagit initiativ till en internationell högnivågrupp som ska stödja andra länder på varje kontinent med de här frågorna. Vi har tagit fram ett biståndspolitiskt ramverk som genomsyras av de hållbara utvecklingsmålen. Men mycket kvarstår att göra. Vi kan inte titta på fattigdomsbekämpning isolerat, utan måste också titta på miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet.

De hållbara utvecklingsmålen rör frågor som inte alltid drar åt samma håll, som vapenexport, handelspolitik, migration och bistånd. Hur ska politiken få alla att dra åt samma håll?

– Det är en väldigt omfattande agenda och det är givetvis så att det finns intresse- och målkonflikter som det är viktigt att tydliggöra. Det gör vi löpande både här hemma och inom EU där vi trycker på väldigt hårt för samstämmighet i politiken. Sverige var tidigt med att anta en politik där det inte bara är biståndsministern som ansvarar för fattigdomsbekämpning, fred, rättvisa och solidaritet med utvecklingsländer, utan där hela regeringen ska ta samma ansvar.

Vad är ditt tips till den som vill bidra till att hållbarhetsmålen uppnås?

– De hållbara utvecklingsmålen gäller såväl lokalt som nationellt, regionalt och globalt. Man kan sätta igång att arbeta med det här i sitt företag, på sin arbetsplats, i sin kommun eller i skolan. Själv har jag tidigare engagerat mig i det som är mål 14, rena hav, där det finns väldigt mycket att göra, som att plocka skräp, välja hållbar fisk i fiskdisken eller på andra sätt engagera sig för att rädda våra hav.

Sofia Arkelsten (M) Riksdagsledamot och biståndspolitisk talesperson

Vad betyder de hållbara utvecklingsmålen för dig?

– För mig är det grundläggande att världen har enats om vilka utmaningar vi står inför. Det är det första steget för att vilja och kunna lösa dessa problem, men också en stor möjlighet. Vi kan strukturera, arbeta med och mätbart följa upp det mesta som är fel i världen.

Vilket är ditt favoritmål?

– Mål tre om hälsa och välbefinnande. Det är ett väldigt politiskt mål där det finns mycket att göra, framför allt inom sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter som är en viktig del av vår utrikes- och biståndspolitik. Delar av dessa frågor, som rättighetsfrågorna, ligger även under mål 16, om fredliga och inkluderande samhällen, som också står mig nära. Mål 7 och 13 om klimatet och hållbar energi för alla bör också nämnas.

Vad behöver Sverige göra för att vi ska uppnå målen?

– Jag tycker att det har varit plågsamt tyst kring vad som ska hända. Det tog lång tid innan regeringens delegation för att ta fram en handlingsplan för genomförandet tillsattes. Vi får se hur deras handlingsplan ser ut. Jag hoppas mycket på den, men är orolig. Jag har läst departementens handlingsplaner och de lämnar mycket i övrigt att önska.

Vad är det Sverige inte gör, då?

– Det räcker inte med att tycka, utan saker måste också genomföras. För det krävs politisk ledning, att vi sätter mål och sen följer upp dem. Det är uppenbart att regeringen missat detta. De hållbara utvecklingsmålen är inte ett revisionsverktyg, de borde vara en drivkraft.

De hållbara utvecklingsmålen rör frågor som inte alltid drar åt samma håll, som vapenexport, handelspolitik, migration och bistånd. Hur ska politiken få alla att dra åt samma håll?

– Jag är orolig för att regeringen inte tar de här så kallade målkonflikterna på allvar. I regeringens biståndspolitiska plattform nämns målkonflikterna, men mycket anekdotiskt. Där har regeringen en hemläxa att göra. Man kan inte bara säga att det finns målkonflikter och släppa det, utan man måste faktiskt leverera lösningar.

Vad är ditt tips till den som vill bidra till att hållbarhetsmålen uppnås?

– Sluta vara artig när människor har åsikter som inte är baserade på fakta, som när det gäller till exempelvis vaccin. Vaccin fungerar. Stå upp för mänskliga rättigheter, som kvinnors rätt till sin egen kropp. Den som vill mer kan ge av sin tid och pengar för att engagera sig och stötta forskning. Rök inte, ät dina grönsaker, cykla mer.