Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-21 02:07

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/global-utveckling/unga-staller-krav-pa-sakerhetsradet-i-fn/

Ekonomi

Unga ställer krav på säkerhetsrådet i FN

Noëlla Richard, chef för FN:s utvecklingsorgan UNDP:s ungdomsprogram. Bild: Foto: Eivind Oskarson/FN-sambandet Norge

Allt fler unga känner sig förbisedda, orättvist behandlade och felaktigt stämplade som säkerhetshot. Det framgår av en ny rapport som lades fram för FN:s säkerhetsråd igår.

I rapporten rekommenderas världens länder, internationella organisationer och banker att satsa 15 miljarder kronor på världens ungdomar de kommande sju åren.

– För att bygga fred måste vi komma bort från föreställningen att unga människor per definition tar till våld om de saknar arbete. Ungdomarna är en del av lösningen och kan aktivt motarbeta våldsam extremism i fält, säger Noëlla Richard, chef för FN:s utvecklingsorgan UNDP:s ungdomsprogram.

Igår tog FN:s säkerhetsråd emot en särskild rapport om ungas situation i världen: ”The missing peace: independent progress study on youth, peace and security”.

I rapporten trycks särskilt på att ”regeringar och internationella aktörer uppmanas att kraftfullt ändra sitt agerande och erkänna att unga människor går miste om fred”.

Författarna konstaterar att ”många unga människor är frustrerade över sina regeringars och internationella aktörers tendens att behandla unga som ett problem som måste lösas, istället för att se dem som samarbetspartners för fred. Unga människor över hela världen uttrycker att de har förlorat hopp och tilltro till sina regeringar, det internationella samfundet och statsapparater som de känner sig uteslutna ifrån, vilket bidrar till en stark och utdragen känsla av orättvisa.”

Bakom rapporten står sydafrikanen Graeme Simpson, som i september 2016 fick i uppdrag att följa upp genomförandet av FN:s säkerhetsråds resolution 2250 om unga, fred och säkerhet. Uppdragsgivare var FN:s dåvarande generalsekreterare Ban Ki-moon. Drygt 4.000 unga människor i 153 länder har intervjuats. Dessutom har särskilda landrapporter och opinionsundersökningar genomförts bland unga i 27 länder.

DN Global Utveckling har träffat chefen för FN-organet UNDP:s ungdomsprogram, Noëlla Richard, som bidragit till rapporten.

– Mer än halva jordens befolkning är under 30 år gammal. Så de bör enbart av rent demografiska skäl inkluderas mer i politiska lösningar, men det handlar också om rättigheter och demokrati. Det är inte så att vi ska göra de unga en tjänst genom att bjuda in dem till bordet. De har helt enkelt rätt att sitta med, säger Noëlla Richard.

Både Noëlla Richard och FN-rapporten beskriver hur unga i hela världen är trötta på att ses som hot eller offer. Enligt rapporten blir det allt vanligare att regeringar och medier världen över framställer unga män som farliga våldsverkare eller som hinder för fred. Unga flickor får symbolisera offer för våld eller så osynliggörs de helt.

En viktig orsak till utvecklingen är enligt rapportförfattarna många länders krafttag mot terrorism, som de menar kan leda till begränsningar av demokrati och mänskliga rättigheter. Rapporten beskriver hur unga människor som kräver sina rättigheter stämplas som extremister eller terrorister.

FN-rapporten talar om en ”lagstiftningspanik” där unga människor hamnar i kläm när regeringar säger sig vilja ta krafttag mot uttryck för våldsam extremism. De enda lösningar som sedan erbjuds för att ungdomar inte ska ta till våld är arbete och skola.

– Det funkar inte. Både utbildning och arbeten är viktigt, men regeringarna frågar aldrig ungdomarna vad de vill. Man skapar massa arbetstillfällen, utan att tänka på vad för slags arbeten det handlar om. Vi måste fråga ungdomarna själva vad de skulle vilja göra, vilka sektorer de skulle vilja jobba inom och vilka arbeten som har någon framtidsutsikt, annars skapar vi bara mer frustration, säger Noëlla Richard.

UNDP:s ungdomschef menar att regeringar i hela världen sätter en nästan mekanisk länk mellan fred och arbete.

– Bara vi ger ungdomarna jobb så slipper vi problem och samhället blir bättre, men det fungerar inte så. Titta bara på detta med våldsam extremism. Det finns, enligt vår rapport Journey to extremism inget som säger att arbetslöshet är en avgörande faktor för att unga människor ansluter sig till dessa grupper. Självklart kan det bidra till eller öka risken för rekrytering, men oftast handlar det om unga människor som söker en plats, en miljö där de kan känna sig hemma, ett syfte, säger Noëlla Richard.

Läs även: Lunchmötet: ”Känslan att inte tillhöra det stora samhället”

Att FN:s säkerhetsråd i december 2016 antog resolution 2250 var bland annat för att inkludera unga människor i fredsbyggande och konflikthantering. Inte minst för att många unga lever i konfliktfyllda miljöer. Enligt en studie av tankesmedjan Institute for Economics and Peace levde år 2016 drygt 400 miljoner unga i åldrarna 15-29 år i våldsutsatta länder och områden.

Även svenska ungdomar är i allt högre utsträckning utsatta för våld. Som DN Global Utveckling tidigare rapporterat om har regeringen gett i uppdrag till Fryshuset och Folke Bernadotteakademin att se till så att unga också inkluderas i arbetet med att hitta lösningar på våldet i Sverige.

Fryshuset har bland annat satsat fem miljoner kronor på att få stopp på ungdomsvåldet.

Stockholms stad bistår även Fryshuset med att stödja unga fredsbyggare i Järvaområdet, i norra Stockholm.

Folke Bernadotteakademin lämnade i september 2017 in ett 30-tal rekommendationer till regeringen för hur Sverige ska genomföra resolution 2250.

– Sverige ligger i framkant när det gäller att inkludera unga i arbetet med fredsbyggande och hållbar fred. När Sverige var ordförande för FN:s fredsbyggande kommission släppte de in unga fredsbyggare på mötet där de fick dela med sig av sina erfarenheter, vilket var ett bidrag till resolution 2250, som i sig gör klart att FN:s säkerhetsråd anser att unga i sig inte är ett problem eller förrädare, offer eller tickande bomber, vilket tyvärr tillhör det vanliga idag, säger Noëlla Richard.

Läs även: ”Var är det tuffa politiska ledarskapet?”

FN-rapporten visar på en rad goda exempel från hela världen där unga blivit mer delaktiga i politiken, fredsprocesser, projekt som förebygger våldsam extremism och i val. Noëlla Richard pekar på hur unga bidragit till fred i Colombia, minskat rekryteringen till terrororganisationen Al Shabaab i Kenya och är en del av pågående fredstrevare i Myanmar.

För att ytterligare bidra till att unga ska inkluderas i arbetet med fred och säkerhet rekommenderar rapportförfattarna att världens länder, internationella organisationer och banker satsar en dollar per person i åldrarna 18-29 år de kommande sju åren. Det blir, enligt FN, 1,8 miljarder dollar eller 15 miljarder kronor. Pengarna ska gå till ungdomsrörelser över hela världen för att genomföra projekt med fred och säkerhet i fokus.

Bland de övriga rekommendationerna märks bland annat att säkerhetsrådet bör förses med en rådgivande grupp bestående av enbart ungdomar. Alla stater bör också, enligt rapportförfattarna, inkludera ungdomar i alla fredsprocesser i världen. Ungdomarna ska vara med hela vägen, från förberedelser, till dialog ända fram till undertecknande och genomförande. Regeringar över hela världen rekommenderas även att kontinuerligt för en dialog med ungdomar när det gäller att finna politiska lösningar på utmaningar som rör de ungas egen fred och säkerhet.

Läs även: Malmö kopplar rena hav till stadens sociala hållbarhet