Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-11-12 03:11

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/global-utveckling/varldsbanken-satsar-200-miljoner-pa-utbildning/

Ekonomi

Världsbanken satsar 200 miljoner på utbildning

Moosori High School i södra Lesotho har egentligen slagit igen för terminen, men ett hundratal elever får stödundervisning under lovet. Bild: John Wessels

I bergslandet Lesotho i södra Afrika står 65.000 barn utan skolgång – trots att landet lägger drygt en fjärdedel av statsbudgeten på utbildning. Nu satsar Världsbanken drygt 200 miljoner kronor på att vända utvecklingen.

I en serie artiklar berättar DN Global Utveckling om arbetet med att uppnå FN-mål 4 i Agenda 2030: Säkerställa en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla.

QUTHING, LESOTHO. Eleverna har brutit upp för terminen och skolsalarna ekar tomma. Utanför de stora fönstren breder bergskedjan Maluti ut sig, och utsikten från den vindpinade bergstoppen är hänförande vacker.

Men det utsatta läget innebär problem, berättar Matloko Mafantiri som är rektor på Moosori High School i södra Lesotho. Inga bussar går hit och det finns varken vatten eller avlopp på toaletterna.

– Det hade varit mycket bättre om skolan hade byggts lite närmre samhället och inte långt upp i bergen. Men som alltid handlar det om politiska beslut, suckar han.

– Det här är en typisk tredjevärldenskola med överfulla klassrum. Skolan byggdes för 500 elever, men redan nu har vi drygt 700 elever. Föräldrarna kan vara väldigt påstridiga och det är svårt att säga nej även om vi egentligen inte har plats, säger Matloko Mafantiri och öppnar dörren till en av salarna.

Trots stora satsningar på skolbyggnader, höjda lärarlöner och obligatorisk skolgång halkar Lesothos elever efter. Skolresultaten i landet är bland de lägsta i södra Afrika. I Quthing, ett samhälle som ligger precis vid foten av bergskedjan Maluti, börjar var tionde pojke inte skolan överhuvudtaget.

Och många hoppar av innan de når högstadiet.

– Ofta är det en familjetragedi som ligger bakom att eleverna slutar komma till skolan, berättar Matemo Likhoeli, som är engelsklärare på Masitise High School, knappt en mil utanför Quthing.

– Många är föräldralösa och tvingas ta hand om småsyskon och äldre släktingar. En pojke berättade för mig att han inte vågade gå till skolan eftersom han inte hade råd att köpa nya skor, säger hon.

Skolan har egentligen slagit igen för terminen när vi kommer på besök, men ett hundratal elever får stödundervisning under lovet.

– De är de ambitiösa eleverna som är här nu, säger Matemo Likhoeli och visar runt bland de låga tegelbyggnaderna.

Biblioteket är föråldrat och mer utrustning behövs för att bedriva biologi- och kemiundervisning, berättar hon. Men, poängterar hon, det krävs betydligt mer än en välutrustad skola för att eleverna ska komma till lektionerna.

– Det är inte ovanligt att barnen säger att de inte har något att äta hemma. Om de är hungriga orkar de helt inte gå i skolan, säger hon.

Moosori High School i södra Lesotho. Foto: John Wessels

I hela landet är det bara en av fem elever som lämnar grundskolan med godkända betyg. Omkring hälften av barnen slutar innan de ens gått ut högstadiet.

I ett försök att vända utvecklingen har Världsbanken öronmärkt 25 miljoner dollar (motsvarande drygt 200 miljoner kronor) till utbildningsinsatser i Lesotho. Målet är att förbättra kvaliteten i skolan och få fler barn och unga till skolbänken.

Under en femårsperiod fram till 2021 görs ett försök att förbättra skolresultaten i 300 grundskolor och 65 högstadieskolor med totalt 84.500 elever.

Fokus ligger på att förbättra kvaliteten i utbildningen samt på olika insatser för att förhindra att så många elever hoppar av skolan i förtid. Läroböcker, utbildningsmaterial och annan utrustning uppdateras samtidigt som lärarnas ämneskunskaper förstärks.

Quthing är hårt drabbat av hiv och aids, och den höga arbetslösheten gör att många föräldrar reser till Sydafrika för att jobba på fälten eller i gruvorna. Den återkommande torkan som ödelagt stora delar av södra och östra Afrika har slagit hårt mot Lesotho. Många lever på vad jorden ger och är ofta i behov av hjälpsändningar.

För 20-åriga Lehlohonolo Mokane, som går sista året i skolan och drömmer om att bli polis, är hungern ständigt närvarande. När hans mamma dog i sviterna av en stroke för fem år sedan, blev han tvungen att ta hand om sin lillebror och sina morföräldrar.

Skolarbetet blev lidande. För att ha en chans att gå ut med godkända betyg har han valt att plugga under lovet.

– Varje dag när jag kommer hem från skolan måste jag ta hand djuren. Det är inte lätt att hinna med läxorna, säger han.

Höns, getter och boskap betar på slänten nedanför det boningshuset där Lehlohonolo, hans yngre bror och deras morföräldrar bor. Om Lehlohonolo blir antagen till polisskolan blir hans lillebror ensam kvar att ta hand om familjens gård.

– Deras situation är inte ovanlig, berättar engelskläraren Matemo Likhoeli som ofta gör hembesök när eleverna inte dyker upp på lektionerna.

– Många är rädda för lärarna och skäms för att de inte har mat, kläder eller råd att betala skolavgifterna. Lehlohonolo är en av de lyckligt lottade som får bidrag till terminsavgifterna, men det är långt ifrån alla som verkligen har behov av stöd som får det.

Läs tidigare artiklar om FN-mål 4 om utbildning:

Rädda Barnen ordnar sommarskola för utsatta barn

Trots ökad skolgång i världen – hälften av barnen kan inte läsa