Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Global Utveckling

Växjö leder kampen för grönare städer

Växjö har tagit täten i arbetet med grönare städer genom bland annat stadsodlingar.
Växjö har tagit täten i arbetet med grönare städer genom bland annat stadsodlingar. Foto: Jenny Leyman

I dagarna möts lokalpolitiker från 140 länder i Colombias huvudstad Bogota för att diskutera hur kommuner och regioner kan fungera som katalysatorer för global hållbar utveckling.

En av de städer som ligger långt fram i genomförandet av FN:s globala utvecklingsmål är småländska Växjö. DN Global utveckling har mött bland andra kommunens hållbarhetschef Julia Ahlrot, som vill se ett ökat tryck från regeringen.

Det har inte varit något bra år för solrosor i Växjö. De i vanliga fall så höga och sprakande gula blommorna slokar ner mot Växjö centrum och domkyrka. Det har varit för torrt, konstaterar Sara Hyltén-Cavallius från Linnéuniversitet.

Foto: Jenny Leyman

Sara Hyltén-Cavallius, Linnéuniversitet, Sarah Nilsson, Energikontor Sydost och Julia Ahlrot, hållbarhetschef i Växjö kommun. Foto: Jenny Leyman.

Tillsammans med Sarah Nilsson, från företaget Energikontor Sydost, har Sara Hyltén-Cavallius och Växjö kommuns hållbarhetschef Julia Ahlrot mött upp för att tala om hur Växjö tagit sig an FN:s 17 globala utvecklingsmål. Ganska snart står det klart att få andra kommuner i Sverige kommit längre än stifts- och universitetsstaden i innersta Småland.

Med projektet Småland Living Lab vill initiativtagarna Sara Hyltén-Cavallius och hennes kollega Mathilda Tham, vid Institutionen för Design på Linnéuniversitet, skapa en plattform för samarbeten för en mer hållbar framtid i Småland. Med sig har de andra forskare, Växjö kommun, Energikontor Sydost och nätverket Klimatmat.

– Det är inte på låtsas att världen håller på att gå åt helvete, utan det händer verkligen på riktigt. Inom designforskning befinner vi oss därför i ett paradigmskifte där vi istället för att titta på vilka produkter som ska tillverkas och hur de ska gestaltas funderar på vad som händer om vi fortsätter designa produkter och samhällen på det sätt vi gör idag, säger Sara Hyltén-Cavallius.

 

Vi tär på varandra och våra egna resurser för att konsumera massa skit.

 

Småland Living Lab startades för ett år sedan. Medlemmarna vill samla initiativ för hållbara lösningar på samhälleliga utmaningar i Småland. I centrum står cirkulär ekonomi och FN:s globala utvecklingsmål.

– Utgångspunkten är att människan ska må bra. Det kan inte bara handla om att vi ska investera pengar. Vi måste fråga oss hur vi tar hand om varandra, våra djur och vår natur. Vi gör oss av med odlingsbar mark. Vi konsumerar för mycket. Vi tär på varandra och våra egna resurser för att konsumera massa skit, säger Sara Hyltén-Cavallius.

En central fråga är, enligt Sarah Nilsson på Energikontor Sydost, hur vi producerar och konsumerar vår mat.

– Många människor går hungriga idag och många hotas av matbrist i framtiden på grund av klimatförändringarna. Då kan en lösning vara att producera maten i vårt närområde genom till exempel stadsodlingar. På Energikontoret Sydost har vi tidigare jobbat mycket med förnyelsebar energi, men vi tittar nu också på hållbar konsumtion. Spillvärme kan till exempel användas för att odla grönsaker i växthus eller underhålla fisk- och räkodlingar, säger Sarah Nilsson.

Foto: Jenny Leyman

Ingmar Karlsson och kollegor från det sociala företaget Macken som driver Östrabo Ekobacke. Foto: Jenny Leyman.

På andra sidan den väg som skär av solrosfältet från Östrabobacken, nedanför biskopssätet, breder kolonilotterna ut sig och övergår sen i en större odlingsmark med långa rader av morötter, pumpor, kål, potatis och äpplen. Det är hit Sara Nilsson pekar när hon talar om stadsodling och för hållbarhetschef Julia Ahlrot är Östrabo Ekobacke det självklara exemplet på kommunens pågående hållbarhetsarbete.

Det började med två odlingslotter på kolonilottsområdet. Då låg den stora backen nedanför biskopsgården sedan länge i träda. Med hjälp av kommunen, föreningen Miljöresurs Linné och pengar från innovationsmyndigheten Vinnova kunde det sociala företag som låg bakom odlingen, Macken, utvidga nedför sluttningen mot staden.

– Det startade som en gräsrotsrörelse för att inte bara odla grönsaker, utan för att odla kunskap. Vem som helst kan komma hit dygnet runt och se hur grönsaker växer. Folk behöver få upp ögonen och se att vi kan odla de varor som säljs i affären själva, säger Åsa Nyhlén, från Macken.

Foto: Jenny Leyman

Åsa Nyhlén, från det sociala företaget Macken som driver Östrabo Ekobacke. Foto: Jenny Leyman.

Sammanlagt är det fem personer som jobbar på del- och heltid för att hålla odlingarna igång. Produkterna säljs i den egna lilla försäljningsboden, men framför allt till affärer och restauranger nere i stan.

Åsa och hennes kollegor är överens om att det inte handlar så mycket om var man odlar, bara man odlar och gör det ekologiskt. De menar att i dagens Sverige har många glömt bort varifrån den mat vi äter kommer. Klivet är långt till att odla på sin egen plätt mitt i stan eller på balkongen. Medan många av de människor som idag kommer till Sverige från andra länder och kulturer inte bara ser det som självklart, utan nödvändigt.

Från kommunens sida hoppas Julia Ahlrot att de som kommer till eller passerar Östrabo Ekoodling ska få en aha-upplevelse. Enligt henne är det på lång sikt inte hållbart att städer försörjs av landsbygden. Städerna måste kunna ha viss självförsörjning.

För att lyckas med det krävs det samarbeten och nya partnerskap, som Småland Living Lab, Östrabo Ekobacke eller nätverket Sustainable Småland där ett tjugotal företag och föreningar som Skanska, Volvo Construction Equipment, Getinge, Södra och Sweco tillsammans med Linnéuniversitet och Växjö och Ljungby kommuner jobbar för att FN:s utvecklingsmål ska uppnås i hela Småland.

I mars förra året uppmanade Växjö kommun, Linnéuniversitet och Sustainable Småland i den så kallade Växjödeklarationen regeringen och alla Europas kommuner att agera för en fossilbränslefri framtid.

Foto: Jenny Leyman

Julia Ahlrot, hållbarhetschef i Växjö kommun. Foto: Jenny Leyman.

Julia Ahlrot var fram till i maj i år miljöstrategisk chef på Växjö kommun, men numer har hon titeln hållbarhetschef. De fem enheterna för miljö, mångfald, folkhälsa och tillgänglighet har slagits ihop. Sen dess har det gått fort.

Kommunstyrelsens beredningsgrupp för miljö har också tagit till sig hållbarhetsfrågorna. Fyra dagar efter ett möte med kommunstyrelsen i slutet av augusti i år fick dessutom kommunchefen i uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur Växjö kommun ska genomföra Agenda 2030.

Växjö kommun är sedan tidigare känd för sitt epitet Europas grönaste stad och har länge legat i framkant när det gäller miljöarbete. Epitet bygger inte på någon vetenskaplig undersökning, utan på det faktum att brittiska BBC i ett reportage 2007 helt enkelt utsåg Växjö till Europas grönaste stad. Utan att någon hittills bestridit det, konstaterar Julia Ahlrot.

– Mottot är en kraft i sig, en motivation. Politikerna och vi tjänstemän måste hela tiden fråga oss om de beslut som fattas eller den politik som föreslås och genomförs verkligen fungerar i en stad som ska vara Europas grönaste. Medborgarna använder det också när de för dialog med oss, säger Julia Ahlrot.

När kommunen presenterades för FN:s utvecklingsmål, som också går under namnet Agenda 2030, var det aldrig någon diskussion om att det var något de skulle jobba med. Alla kommunens verksamheter, som varit miljöanpassade i många år, ska framöver anpassas till de 17 utvecklingsmålen.

 

När vi är ute och talar internationellt förvånas många över att vi kommer från både de styrande partierna och oppositionen.

 

Som kommun var Växjö också först i Sverige med att få stöd av biståndsmyndigheten Sida för att kommunicera utvecklingsmålen och hur de bör genomföras. Stödet på 175.000 kronor gick till mötet med kommunstyrelsen i augusti och till en större informationsdag med inbjudna föreläsare för företagare, Linnéuniversitetet, offentliga aktörer och civilsamhällesorganisationer i december. Även grannkommunen Ljungby har senare fått ett liknande stöd.

– Alla politiker i Växjö tycker att det här är viktigt. Det ligger ingen prestige i det och det är klart att vissa partier lägger förslag som inte alla är överens om, men i stort har vi samma målsättning och är överens om att medel ska avsättas för att genomföra det här hållbarhetsarbetet. När vi är ute och talar internationellt förvånas många över att vi kommer från både de styrande partierna och oppositionen. Det imponerar på många.

Orden är miljöpartisten Cheryl Jones Fur, som tar emot i ett litet kontorsrum på andra våningen i Växjö kommunhus. Härifrån leder hon tillsammans med kommunstyrelsens ordförande Bo Frank (M) och oppositionspolitikern Åsa Karlsson-Björkmarker (S) kommunens miljö- och hållbarhetsberedning. Som gammal miljökämpe är de mer sociala och ekonomiska hållbarhetsfrågorna delvis ny mark för Cheryl Jones Fur, men inget hon drar sig för att ta tag i.

Foto: Erik Halkjaer

Cheryl Jones Fur, Miljöpartiet i Växjö. Foto: Erik Halkjaer.

– Att vi tar på oss det här beror inte minst på vårt framgångsrika arbete med klimatfrågan. Vi kan använda samma arbetsmetoder och tankar, och växla upp så att vi även inkluderar hållbarhetsmålen. Det är jätteviktiga frågor, där kommunerna spelar en stor roll. Det är hos oss saker blir gjorda. Regeringen kan fatta beslut om att vi ska ha hundra procent förnybar energi, men det är i kommunen som vi faktiskt uppnår detta, säger Cheryl Jones Fur.

I början av nästa år kommer ett av kommunstyrelsens regelbundna dialogmöten med kommunens invånare att handla om just FN:s globala utvecklingsmål. Cheryl Jones Fur påminner om att det var vid ett sådant dialogmöte förra året som en kvinna i publiken föreslog ett visionsarbete för Växjö 2050. Något som Bo Frank tog med sig hem och som nu lär bli en del av handlingsplanen för Agenda 2030.

Just svårigheten att tänka och planera långsiktigt är annars kanske den största utmaningen för kommunerna att jobba med utvecklingsmålen. Det tror Julia Ahlrot, som målar upp ett samhälle där många ser främst på vad som är bäst just nu, för en själv. Det gäller också politiska beslut där horisonten sällan är längre bort än en mandatperiod.

Julia Ahlrot skulle gärna se ett större tryck från regeringen.

– Vi är oftare tuffare lokalt än vad de är nationellt, tuffa ambitioner och incitament uppifrån är bara bra. Utan detta blir det inget tryck på oss, men vi uppfattar att Sverige nationellt nu är redo att ta en ledarroll i det globala arbetet för hållbar utveckling, säger Julia Ahlrot.

Cheryl Jones Fur skulle gärna se en form av plattform för hållbarhetsmålen, liknande plattformen Fossilfritt Sverige.

– Man sitter tillsammans med näringslivet, forskarvärlden, civilsamhället och politiker från både kommuner och riksnivå, hör hur de tänker och arbetar på annat håll. Det har alltid varit viktigt för oss i Växjö att få med oss näringslivet, universitet och civilsamhället, säger Cheryl Jones Fur.

Fakta. Två konferenser om stadsutveckling

Den 12-15 oktober håller det globala nätverket för Förenade städer och lokala samhällen (UCLG) konferens för femte gången sedan nätverket grundades 2004. Enligt UCLG är kommuner och lokalsamhällen den katalysator som krävs för att FN:s utvecklingsmål ska uppnås. Nätverket samlar mer än tusen kommuner, regioner och föreningar från 140 länder.

Årets konferens, som hålls i Bogota, fokuserar på genomförandet av en mer hållbar urban utveckling, i enlighet med FN:s utvecklingsmål 11. Bostadsminister Peter Eriksson (MP) och representanter för Sveriges kommuner och landsting (SKL) deltar.

Den 17-20 oktober hålls en global konferens, Habitat III, om hållbar stadsutveckling i Quito, Ecuador. Sveriges delegation leds av Peter Eriksson.

Fakta. Vad andra kommuner gjort för att nå FN:s utvecklingsmål

Helsingborg: Har tagit fram ett styrdokument för folkhälsa och miljö, det så kallade Livskvalitetsprogrammet, där Agenda 2030 har fungerat som underlag.

Uppsala: Arbetar med en ny hållbarhetspolicy för kommunen, där FN:s utvecklingsmål utgör en bas.

Malmö: Har arbetat länge med miljö och hållbarhet. Nu i veckan hölls ett regionalt seminarium om hur FN:s utvecklingsmål ska kunna genomföras i Skåne. I december hålls en konferens om hållbar stadsutveckling utifrån utvecklingsmålen.

Åtvidaberg: Arbetar med en handlingsplan med utgångspunkt i de 17 globala utvecklingsmålen.

Upplands Väsby: Har beslutat om en flerårsplan med budget för 2017-2019, med utgångspunkt i Agenda 2030.

Rättvik: Har hållit ett seminarium för kommunstyrelsen och lokalpolitiker om FN:s globala utvecklingsmål.

Göteborg: Kommunfullmäktiges ordförande representerade i juli i år svenska kommuner i Sveriges officiella delegation på FN:s högnivåkonferens i New York om Agenda 2030.

Källor: SKL, UNDP och Göteborgs kommun.

Om. DN Global utveckling
  • Denna artikel publiceras på DN Global utveckling, en temasajt om FN:s nya globala utvecklingsmål som syftar till att skapa en hållbar utveckling på jorden.
  • Fler artiklar från DN Global utveckling hittar du på här.
  • Du kan också läsa mer om satsningen här.
  • Redaktionen för DN Global utveckling nås på globalutveckling@dn.se om du vill skicka nyhetstips eller inbjudningar till seminarier.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.