”Göteborg behöver ett helt Malmö – på tolv år”

På Volvos testbana intill smyger en eldriven lastbil uppför en backe och bland träden står några gula plaströr nerstuckna i marken.

Rören markerar det första fysiska tecknet på den batterifabrik som Volvo Cars och Northvolt om tre år ska ta i bruk ett par stenkast söderut, här på Hisingen i Göteborg.

Närmare en miljard lägger kommunala Göteborg Energi på att här bygga två 130 kilovolts mottagningsstationer.

Samtidigt får kraftledningen som redan går rakt ovanför två ytterligare kablar för att föra strömmen hit. Projektet ska tillföra 500 megawatt effekt till Göteborgsområdet och ungefär hälften täcker batterifabrikens behov.

Efter att flera tal från beslutsfattare hållits togs det klassiska första spadtaget för det som beskrivs som en ”historisk elnätsinvestering”. Sen tog Lars Edström över mikrofonen. Han är vd för Göteborg Energi Nät AB och för att illustrera allvaret sa han:

– Fram till 2035 beräknas effektbehovet i Göteborg öka med 70 procent. Det motsvarar ungefär ett nytt Malmö.

Att miljardinvesteringen sker just här har påverkats av den kommande batterifabriken. Om det rent av var en utlovad garanti för att Volvo Cars och Northvolt för ett drygt år skulle välja Göteborg som plats för investeringen, säger Lars Edström:

– Det där rör kommersiella avtal. Men visst var det vi nu bygger här en förutsättning för att kunna konkurrera.

Som DN tidigare skrivit beräknas Göteborgs och Västra Götalands läns behov av el öka från dagens 18 TWh per år till närapå en fördubbling till 2030.

De nya kraftledningarna och de två ställverken på Hisingen där första spadtaget togs förra veckan omhändertar dock bara mottagandet av el som i huvudsak produceras utanför Göteborg och länet; 70 procent ”importeras”. Det är där den främsta huvudvärken anses ligga för att lyckas med den ”gröna omställningen” som politiken talar om.

Ett färskt uttryckt kom i det brev som Västra Götalands landshövding Sten Tolgfors i slutet av februari skickade till regeringen. Han efterlyste ”ett pilotprojekt för regional energi- och elnätsplanering” för att korta vägen till beslut, inte minst för de havsbaserade vindkraftparker som han ser som mest brådskande.

Enligt Lars Edström vid Göteborg Energi Nät är trycket på att få fram havsbaserade vindkraften i dag påtagligt från just industriföretagen.

– Det är det första som är slående, de är oerhört intresserade. Så i dag är efterfrågan driven från kunderna, inte från en allmän samhällsagenda.

Edström säger att Göteborg Energi självt därför ”hoppat in i loopen”.

– Vi diskuterar olika vindprojekt. Vi har också börjat föra samman industrin och Svenska Kraftnät i samma rum för att få till forum som tidigare inte funnits. Det är nog lite unikt även om det kan låta självklart.

De omtalat långa ledtiderna för att även bygga ut stamnätet, som just Svenska Kraftnät ansvarar för, pekas ut som en akut fråga för Göteborgs möjlighet att ställa om. Redan för två år sedan uppvaktades regeringen om att det är akut med en ny 18 kilometer lång 400 kilovolts ledning från Älvängen till Hisingen för att fördubbla kapaciteten.

Men än finns inga besked när den kan bli av.

– Det är bråttom. Det har tagit längre tid att dra en ny stamnätsledning än att bygga Öresundsbron. Vi för en dialog och hoppas komma in i Svenska Kraftnäts projektbank nästa år, säger Lars Edström.

Oron i Västra Götaland i dag är att tiderna för planering och beslut för både ledningar och ny elproduktion inte håller jämna steg med industrins behov. Det är därför som länet hoppas på att få statens klartecken att jobba på ett nytt sätt.

Ett av forumen är nyinrättade Rådet för industriomställning där Västsvenska handelskammarens chef Johan Trouvé deltar.

– Ett viktigt statement i rådet är behovet av regionalt producerad el, att vi inte bara kan peka på andra. Och före 2030 är inte ny kärnkraft aktuellt, säger Trouvé.

Men även vindkraft från havet tar tid. Till exempel säger Vattenfall att projektet Poseidon nordväst om Göteborg att den kan vara i produktion tidigt 30-tal.

– Ja, och det är därför som parallella former för beslutsprocessen behövs och vi går gärna i täten för det.

Enligt länsstyrelsens miljöskyddschef Monique Wannding har de skrivit in önskan att bli pilotlän i budgetäskandet till regeringen.

– Det är bråttom att testa nya arbetssätt och vi vet att landshövdingens brev har rönt intresse i regeringskansliet, säger Wannding.