Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

”Grekland bör följa Lettlands väg”

Lettland störtade allra djupast efter finanskrisen. Redan i höstas fick dock landet åter näsan över vattenytan efter ett stenhårt sparprogram. Nu borde Grekland gå samma väg, menar Lettlands premiärminister Valdis Dombrovskis och nationalekonomen Anders Åslund.

Under hela perioden från finanskraschen 2008 till mitten av förra året tappade Lettland ofattbara 25 procent av BNP, och arbetslösheten ökade mest i EU. När det såg som mörkast menade många utomstående bedömare att landet borde släppa sin fasta växelkurs mot euron och låta valutan lats flyta fritt.

Men regeringen i Riga stod hårdnackat på sig. Man valde åtstramningens väg. I höstas återkom landet till tillväxt, och exporten är tillbaka på nivåerna före krisen.

Den lettiska vägen kan vara en modell för de andra EU-länder som nu befinner sig i knipa, menar den lettiska premiärministern Valdis Dombrovskis och den svenska nationalekonomen och tidigare rådgivaren till Ryssland Anders Åslund. De båda presenterade häromdagen en bok om den lettiska krisen.

Om Grekland ska följa Lettlands exempel bör landet inte för allt i världen lämna euron, är budskapet från de båda författarna.

Det behövs klara och enkla mål i en allvarlig kris, skriver de. Regeringen och centralbanken i Riga hade två: bibehållen valutaregim och ett budgetunderskott på högst tre procent senast 2012.

Dombrovskis och Åslund konstaterar att kostnaderna för bankernas problemkrediter blev betydligt lägre än befarat. IMF räknade med bankförluster på 15 till 20 procent av BNP, men de landade på ungefär 5 procent för 2008-2009. En devalvering hade pressat upp den kostnaden, menar författarna, eftersom fler banker hade kollapsat, vilket krävt nytt kapital.

Som ett resultat av de begränsade räddningskostnaderna för banksystemet har den lettiska statsskulden bara nått 42 procent av BNP, hälften av snittet i EU och en tredjedel av Greklands.

Vad har Dombrovskis och Åslund då att säga om plågorna för vanligt folk under svångremstiden? De menar faktiskt att frånvaron av devalvering har bidragit till social stabilitet, eftersom processen varit mer kontrollerbar från politiskt håll.

Kraschen föregicks av flera år med överhettad ekonomi, och under dessa år ökade klyftorna, skriver de. Under det tuffa budgetsaneringsprogrammet, däremot, ”inriktades bidragen till att hjälpa de fattiga och pensionärer, medan lönerna för mer välbeställda tjänstemän skars ner”. En devalvering ”hade i första hand gynnat rika exportörer på bekostnad av alla andra. Föga förvånande förordade främst rika affärsmän devalvering.”

Åslund och Dombrovskis tror att Lettland kan ansluta sig till euron 2014, och att landet i framtiden inte behöver frukta att bli avskuret från internationellt finansiellt stöd.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.