Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Greklands problem är större än statsskulden

Foto: AP

Korruption, skatteflykt, stelbenta regleringar och politiska dynastier som delar ut förmåner – det är orsakerna till Greklands bekymmer.

Och arbetet med att komma åt dem har knappt börjat.

Grekland har förvisso en hög statsskuld, återkommande budgetunderskott, en skyhög arbetslöshet och en svår social situation. Men det är inte det som är krisens orsak, det är dess symtom.

Det finns åtminstone fyra grundläggande problem med den grekiska ekonomins sätt att fungera som har skapat krisen. DN listar dem här.

Korruptionen:

Det finns ett grekiskt ord som beskriver mutkulturen, fakelaki. Ordet betyder litet kuvert och det är med dessa små kuvert med sedlar som många greker betalar för att få tjänster utförda. Enligt en enkätundersökning som antikorruptionsorganisationen Transparency International lät göra betalade 18 procent, nästan var femte grek, en muta under 2010. Samtidigt ansåg två tredjedelar av befolkningen att regeringen gjorde för lite för att bekämpa korruptionen och hela 75 procent att korruptionen ökade under åren 2007-10.

Transparency placerar Grekland på plats 69 över korrupta länder, vilket gör att landet hamnar bland EU:s mest korrupta länder. Sverige ligger på plats 4 (ju högre siffra, desto mer korruption).

Skattesystemet:

Den förre generaldirektören för det svenska Skatteverket, Mats Sjöstrand, ombads av den internationella valutafonden (IMF) att ingå i ett lag av bland annat internationella experter som skulle hjälpa Grekland att modernisera sin skatteindrivning.

I en intervju med DN häromdagen beskrev han hur hopplöst arbetet var.

– Vad vi fick se var att situationen i landets skatteförvaltning var långt sämre än vad IMF hade trott. Att korruptionen var utbredd var väl känt men att kompetensen saknas är inte lika känt, sade Sjöstrand.

Inkompetensen och korruptionen får följder för landets ekonomi. Enligt den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD var grekernas samlade skatteskuld till det egna landet vid utgången av 2014 80 miljarder euro (740 miljarder kronor). I relation till skatter som har samlats in är det den största nivån för något OECD-land.

Politiska systemet:

Under decennier styrdes Grekland av tre politiska dynastier, Papandreou, Karamanlis och Mitsotakis. De delade ut offentliga ämbeten till lojala följare, finansierade stora arbeten med lånade pengar och lät statsskulden öka. Det nuvarande regeringspartiet, Syriza, är ett avbrott från denna politiska kultur som grekerna, under krisen, tröttnat på. Kanske är det ett tecken på att korruptionen inom det politiska systemet har nått vägs ände.

Byråkrati och regleringar:

Byråkratin är ogenomtränglig och utsätts för politikers påtryckningar. Avtalstvister i domstolar tar i snitt tre gånger så lång tid att lösa i Grekland som OECD-snittet. En skattetvist kan pågå i åratal i domstolsväsendet utan att den skattskyldige behöver betala.

I en rapport från 2013 förelog OECD att över 500 olika regleringar av marknader skulle slopas. Det var regleringar som styrde allt från matproduktion till byggmaterial till turistnäringen, vilket leder till att konkurrensen begränsas och bromsar tillväxten.

Innan Grekland gick med i euron 2001, hade landet en egen valuta. Den fick ta smällen när ekonomin haltade, genom att den minskade i värde mot andra valutor. Det går inte med euron och därför, när finanskrisen slog till 2008-09, blev de ekonomiska problemen synliga.

Fortsatt åtstramning hjälper inte Grekland, snarare tvärtom. Landet behöver både skuldavskrivningar och fortsatt finansiellt stöd. Men utan reformer av sina egna institutioner är risken uppenbar att krisen bara återkommer till dess att Grekland tvingas lämna euron.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.