Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-05-10 01:24

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/grillkorven-stora-vinnaren-under-pandemin-men-branschen-har-svart-att-hitta-personal/

EKONOMI

Grillkorven stora vinnaren under pandemin – men branschen har svårt att hitta personal

Att fler väljer att träffas ute under pandemin har lett till att försäljningen av grillkorv ökat kraftigt. Samtidigt står kött- och charkbranschen inför utmaningen att hitta kompetent personal.
Att fler väljer att träffas ute under pandemin har lett till att försäljningen av grillkorv ökat kraftigt. Samtidigt står kött- och charkbranschen inför utmaningen att hitta kompetent personal. Foto: Thomas Karlsson

Ökad korvgrillning är kanske en av de mer oväntade följderna av pandemin. Kött- och charkföretagen ser en markant ökning i försäljning av korv och andra grillprodukter. Trots det är det kris i branschen.

Sveriges sista kött- och charkskola ska läggas ned samtidigt som företagen skriker efter ny personal.

Hos City Gross ökade försäljningen av grillkorv med nästan 24 procent under det gångna året. Försäljning av färska råkorvar ökade samtidigt med hela 138 procent.

Succén för korvförsäljningen under pandemin bekräftas av Kött- och charkföretagen.

– Försäljningen har varit oerhört stark även under vintermånaderna. Jag är övertygad om att det beror på alla som ses ute och grillar när man inte kunnat träffas inomhus. Dessutom är korv en enkel lunchmat att tillaga nu när fler jobbar hemifrån, säger Kött- och charkföretagens vd, Magnus Därth.

HK Scan som gör Scans produkter har också sett en ökning i försäljning av sina grillprodukter, framför allt grillkorv, under det som vanligtvis är lågsäsong för grillandet. Samtidigt har man ökat försäljningen av enklare klassiker som falukorv, köttbullar och bacon sedan pandemins start.

– När pandemin väl är över tror jag att vi kommer fortsätta äta lite mer hemma jämfört med 2019. Så försäljningen till butiker kommer nog vara lite högre medans försäljningen till restauranger sannolikt kan bli lite lägre, säger Torbjörn Lithell, försäljningsdirektör på HK Scan.

Utöver korv så har andra grillprodukter inom kött och chark också ökat sin försäljning. Den längre trenden visar dock på en minskad köttkonsumtion bland svenskarna. Mellan 2016 och 2020 har köttkonsumtion per capita gått från 88,4 kg till 78,6 kg per capita, enligt statistik från jordbruksverket. Samtidigt ökar efterfrågan på svenskt kött då en växande andel av köttet vi äter kommer från Sverige.

Samtidigt som försäljningen går bra bland korv och charkprodukter vittnar Kött- och charkföretagen om en långgående problematik med personal- och kompetensbrist.

– Det är ett ständigt problem att våra medlemmar får lägga allt för mycket tid på att både få tag i personal och att lära upp dem. Det tar för mycket tid från produktionen och produktutveckling, säger Magnus Därth.

Organisationen går till och med så långt att man säger att kompetensbristen hotar svensk kött- och charkproduktion. Branschen har haft möte med landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) och den punkt man trycker hårdast på är bristen på utbildning.

– Just nu ser vi inga problem men om man blickar framåt kan en generationsväxling bli en utmaning. Det finns så få utbildningar och därmed för få unga som söker sig till att bli slaktare och jobba inom kött och chark, säger Torbjörn Lithell.

2002 erbjöd 17 gymnasieskolor i landet utbildning med inriktning mot kött och chark på livsmedelsprogrammet. I dag finns bara Ester Mosessons gymnasieskola i Göteborg kvar som erbjuder utbildning inom ämnet som innefattar charkuteri, styckning och finstyckning. Men sedan hösten 2020 sker ingen mer antagning till inriktningen vilket i praktiken betyder att den läggs ner.

– Vi har haft för små klasser de senaste åren så det är klart att det blir en kostnadsfråga tyvärr. Vi har legat mellan 5 och 14 elever per klass på inriktningen i flera år men nu har det börjat sina, säger Lars-Erik Lindberg som är yrkeslärare på inriktningen.

Bara fyra elever i årskurs två går inriktningen kött och chark som är upplagd som ett lärlingsprogram där eleverna är ute på en arbetsplats två dagar i veckan. Ingen i årskurs tre valde inriktningen och möjligheten att välja inriktningen har tagits bort för förstaårseleverna och nästa års elever.

– Eleverna tycker det är jättesynd att utbildningen försvinner så klart. Nu när de är så få får vi flytta mycket av upplärningen till deras lärlingstjänst ute på arbetsplatsen. Vi hade behövt lära dem mer av hantverket här på skolan.

– Idag får slakterierna ta in mycket gästarbetare där nackdelen är att de inte blir långvariga på en och samma arbetsplats. Även om man kan läras upp på en arbetsplats eller på Komvux finns det nog en risk att hantverket dör ut när gymnasieutbildningen försvinner, säger Lars-Erik Lindberg.

Ämnen i artikeln

Göteborg
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt