Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Grupperna som drabbas hårdast av höjd pensionsålder

Städare kan få det tuffare om pensionsåldern höjs, enligt ny rapport. Arkivbild.
Städare kan få det tuffare om pensionsåldern höjs, enligt ny rapport. Arkivbild. Foto: Janerik Henriksson/TT

De som kommer att få störst problem med en höjd pensionsålder är framför allt de som har fysiskt krävande jobb.

Nu kommer en färsk rapport från Svenska ESF-rådet som går igenom de åtgärder som måste göras från samhällets håll. 

Den listar även vad den enskilda individen bör göra för att öka sina chanser på den framtida arbetsmarknaden.

I en rapport som publicerades i oktober från statliga Svenska ESF-rådet, "Äldre i arbetslivet", tar man upp några av de största utmaningarna med att höja pensionsåldern och ha fler äldre kvar på arbetsmarknaden.

Inom stora delar av den svenska arbetsmarknaden ser det ut att kunna fungera ganska bra. Framför allt där den högkvalificerade arbetskraften finns.

Det är på arbetsplatserna med tunga jobb, som sliter på kroppen, som rapporten ser problemen torna upp sig. Där är kompetensen ofta lägre och personalen har mindre inflytande över hur deras arbetsuppgifter ska utföras.

– Där är risken högre för att den som är litet äldre och blir sjuk, eller får en funktionsnedsättning, ska förlora jobbet, säger Maria Albin som är en av rapportförfattarna. Hon är också överläkare och professor i arbets- och miljömedicin vid Karolinska institutet och SLL.

Det kan vara inom byggsektorn, städbranschen, kök- och restaurangarbeten, delar av äldreomsorgen. Av dem som har så kallade manuella och okvalificerade yrken så är det bara 40 procent som är kvar i arbete när de uppnått 65-årsåldern, visar rapporten.

Det kan jämföras med personer som har högkvalificerade arbeten eller ledande befattningar. Av dem är så mycket som 80 procent kvar i jobb när de kommer upp till 65 års ålder.

Hur bör då till exempel en äldrevårdsavdelning göra för att anpassa sig till en äldre personalstyrka?

Enligt Maria Albin behöver arbetsmarknaden utveckla strukturer för att personalen ska kunna kompetensutvecklas successivt under arbetslivet. 

– Om många inte klarar av att utföra vissa uppgifter vid en viss ålder så bör man förbereda dem så att de kan slussas över till mer administrativa sysslor, menar hon. 

Det blir också allt viktigare att företagen fokuserar på de kompetensutvecklingsåtgärder som är viktiga, så att det inte som i dag blir för mycket av allmänt trivselskapande åtgärder, poängterar hon. 

Möjligheten till kompetensutveckling avtar ofta för de äldre eftersom arbetsgivare inte alltid vill satsa på dem. Bakom detta ligger ett antagande om att äldre har svårare att lära sig nytt, enligt Maria Albin.

Arbetsgivaren tror helt enkelt inte att den får tillbaka lika mycket pengar som investeras i vidareutbildningen. 

– Men det har visat sig vara fel och att företagen faktiskt får tillbaka pengarna ganska snabbt, säger Maria Albin och hänvisar till ett forskningsprojekt på Göteborgs universitet som heter Best Agers.

Även samhället måste skapa strukturer som gör det möjligt för äldre att omskola sig mitt i arbetslivet, till exempel till så kallade bristyrken där det behövs arbetskraft, menar hon.

– Det försvåras av att det i dag finns en åldersgräns för studiemedel. Därför behöver man diskutera om den ska höjas. Det är också viktigt att man ska kunna göra det utan att förlora alltför mycket av sin inkomst. 

En av de riktigt svåra nötterna för framtiden är den åldersdiskriminering som finns på den svenska arbetsmarknaden och som DN har skrivit om vid flera tillfällen.

Den grundar sig på att många helt enkelt tror att äldre är en sämre arbetskraft, och har svårare att lära sig nya saker.

– Men äldre är inte en sämre arbetskraft, utan en annorlunda arbetskraft. Man har styrkor och svagheter som ung och man har styrkor och svagheter som äldre, resonerar Maria Albin.

Även om man förlorar fysisk styrka när man blir äldre, så är man minst lika mentalt kompetent som en yngre person. Här lutar sig Maria Albin på Arbetsmiljöverkets rapport "Friska arbetsplatser för kvinnor och män i alla åldrar" från 2016

– Äldre har mer "kunskapserfarenheter" och lättare att skilja stort från smått. Och den mentala kapaciteten är sällan begränsad. Även om man kanske behöver längre tid för återhämtning mellan fysiskt krävande arbetsuppgifter.

Vad kan då en enskild individ som blir arbetslös efter femtio göra för att få ett nytt jobb?

Ett problem är att äldre personer ofta har kortare utbildning än de yngre generationerna. Därför menar Maria Albin att det är bra att redan när uppsägningen kommer ha en plan för hur man ska omskola eller kompetensutveckla sig för att senare hitta ett nytt jobb. Så att man inte förlorar tid genom att gå arbetslös.

Läs även: Visst går det att höja pensionen.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.