Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-21 19:53

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/gruva-i-pajala-far-starta-igen-men-produktionen-bantas/

EKONOMI

Gruva i Pajala får fortsätta – men med tak för produktionen

Foto: Kim Kangas/TT

Kaunis Iron får fortsätta gruvverksamheten i Pajala. Mark- och miljödomstolen begränsar visserligen företagets produktion i en dom, men på ett sådant sätt att den befintliga verksamheten inte påverkas.

– Det är en fantastisk lättnad, säger vd Klas Dagertun.

Naturvårdsverket återkallade sommaren 2018 tillståndet för Kaunis Irons gruva i Tapuli och anrikningsverket Kaunisvaara i Pajala. Motivet var att företaget avvikit från de tillstånd de hade för verksamheten.

Företaget överklagade och när domen på torsdagen kom kunde det ses som en förlust för båda parter. Kaunis Iron får fortsätta verksamheten, men tillståndet begränsades från 20 miljoner ton malm årligen till sju miljoner ton ”till följd av att verksamheten till viss del bedrivs i strid med gällande tillstånd”, skriver domstolen i ett pressmeddelande.

Men i själva verket blev det en seger för företaget. I dag bryter Kaunis sex miljoner ton och enligt Klas Dagertun kan inte företaget ens klara sju miljoner ton.

– Domen betyder att vi kan fortsätta med vår verksamhet på samma sätt som tidigare. Att den begränsar produktionen saknar praktisk betydelse för oss, säger han.

Att företaget har haft ett tillstånd att bryta 20 miljoner ton beror på att det var Northland Resources som sökt det och som hade planer på en fördubblad produktion. Det företaget gick i konkurs och 2017 tog Kaunis Iron tog över tillståndet.

Det är framför allt två punkter som domstolen har slagit ned på. Klarningsmagasinets storlek har underdimensionerats i förhållande till de underlag som Northland lämnade när den dåvarande Finsk-svenska gränsälvskommissionen lämnade tillstånd till verksamheten 2010.

Den andra punkten gäller transporten av järnslig, krossad järnmalm. Den har gått på lastbil till Pitkäjärvi och sedan med malmbanan till Narvik. Enligt tillståndet skulle sligen pumpas i en ledning över Muonio älv till Kolari i Finland och därefter på järnväg mot hamnar i Bottenviken.

– Avvikelserna avseende klarningsmagasinet och transporterna är i och för sig av sådan betydelse att det finns grund för att delvis återkalla tillståndet i enlighet med Naturvårdsverkets ansökan, säger rättens ordförande rådmannen Emma Önneby i ett pressmeddelande.

– Domstolen har gjort en avvägning mellan de avvikelser från tillståndet som konstaterats och de övriga intressen som talar för att tillståndet inte ska återkallas. Domstolens slutsats är att tillståndet bara ska återkallas delvis genom en produktionsbegränsning, tillägger hon.

Dagertun menar att domstolens avvägningar av olika intressen är också det en seger.

– Någonstans känns det som om det sunda förnuftet har fått råda, säger han.

Men kommer ni göra något åt de punkter som domstolen har slagit ned på?

– Förändringar av det slaget är tillståndspliktiga. Nu söker vi ett nytt tillstånd där magasinen kommer att ha ett annat utseende för den produktion som vi kommer att driva i framtiden, säger han.

– Så fort vi får tillstånd att göra de korrigeringar och förbättringar som är möjliga, kommer vi att göra det, tillägger Dagertun.

Naturvårdsverket hade en rad andra motiv för att återkalla tillståndet. Ett av dessa var att verket såg risken för en negativ påverkan på vattendrag och våtmarker i området genom utsläpp av metaller och läckage från dammarna.

Men dessa grunder för återkallande av tillståndet avvisas av domstolen.

Karolina Ardesjö Lundén, chef på miljöskyddsenheten på Naturvårdsverket, menar ändå att verket till en del har vunnit.

– Det är en ganska stor sak med återkallelse av tillståndet i så stor del som det är fråga om, säger hon.

Trots att företaget kan fortsätta verksamheten som tidigare?

– Ja, naturligtvis så har vi formulerat vår talan på ett sätt som vi trodde vi skulle nå framgång med. Vi har inte vunnit bifall i alla delar, svarar Ardesjö Lundén.

– Till viss del har vi förlorat och till viss del har vi haft framgång, tillägger hon.

Hon kan inte säga för dagen om verket kommer att överklaga.

– Det är en omfattande dom på 250 sidor som vi måste läsa noggrant och analysera innan det går att uttala sig om vilka åtgärder vi kommer att vidta, säger Ardesjö Lundén.

Läs mer: Gruvdrift hårt slag för samebyn

Ämnen i artikeln

Gruvdrift
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt