Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Guldkornen som sätter Kalix på kartan

Fiskaren Ingvar Lerdin lastar av nyfiskad siklöja vid hamnen på Storön i Kalix.
Fiskaren Ingvar Lerdin lastar av nyfiskad siklöja vid hamnen på Storön i Kalix. Foto: Susanne Lindholm/TT

Årets löjfiske har precis startat och gourmeter världen över trånar efter de guldskimrande romkornen från norr.

I år väntas produktionen minska och den som vill få sig ett smakprov får räkna med ett djupt hål i plånboken.

Sent på eftermiddagen anländer trålbåtarna på löpande band till hamnen i Storön strax utanför Kalix. Längs kajen står lastfordon redo att omedelbart transportera tonvis med siklöja vidare för beredning.

Under några intensiva höstveckor produceras den hett eftertraktade Kalix löjrommen. Arbetet pågår nästan dygnet runt under fiskeperioden – fiske från tidig morgon till sen eftermiddag och romberedning främst under kvällen och natten.

– Midnatt är en tidig kväll, säger Annika Bergdahl, som basar över beredningslokalen hos löjromsproducenten Öhlunds i Storön.

Att få fram löjrommen är ett hantverk. Vana ögon och flinka fingrar skiljer ut de rombärande honlöjorna från fångsten. Rommen kläms sedan ur fiskarna för hand med ett enkelt handgrepp.

– Vi är väldigt stolta och glada över vår produkt. Den är ju efterfrågad och vi ser att efterfrågan kommer från nya håll, säger Annika Bergdahl.

Det knäpper till när rommen pressas ur fiskarna som kaviar från en tub. Därefter ska den vispas, sköljas, torkas och saltas innan den slutligen förpackas.

Löjromsproduktionen i Norrbotten sysselsätter omkring 1 000 personer varje år, enligt Norrbottens kustfiskares producentorganisation (NKFPO).

– Det är en produkt som är dyr att producera. Det är en stor organisation för att ta fram rommen, säger Ingvar Lerdin, fiskare och ordförande i NKFPO.

Kalix löjrom är ett av få svenska livsmedel som bär en så kallad skyddad ursprungsmärkning. För att få använda sigillet Kalix löjrom måste siklöjan vara fiskad och rommen beredd och förpackad inom ett visst geografiskt område. Trålfisket efter siklöja är också MSC-certifierat som innebär att fisket bedrivs på ett hållbart vis.

Sedan produkten fick ursprungsbeteckningen har efterfrågan ökat kraftigt, enligt Ingvar Lerdin. Marknaden utomlands är fortfarande ganska liten, men växer för varje år främst till Danmark och Norge.

En ökad efterfrågan i kombination med lägre rekommenderade fiskekvoter de senaste åren har lett till rommen blivit en bristvara. Förra året fiskades omkring 1 400 ton siklöja. I år är prognosen runt 1 000 ton som beräknas ge mellan 50–60 ton löjrom, enligt NKFPO.

Den löjrom som producerades i fjol tog slut hos grossisterna redan under vårvintern och man räknar med ett liknande scenario i år vilket väntas pressa upp priset.

– Det ser ut som att efterfrågan är stor och med en mindre mängd borde priset öka, säger Ingvar Lerdin.

Förra året fick grossisterna i första ledet runt 800 kronor per kilo löjrom. I år tror vissa att priset kan röra sig uppåt 1 000 kronor per kilo i första ledet. Det innebär att årets skörd kan ge en omsättning på mellan 40–60 miljoner kronor.

På Guldhaven Pelagiska i Kalix är årets produktion, redan innan den är färdig, bokad av kunderna som främst är andra grossister. I år räknar Guldhaven med att producera omkring 10 ton rom.

– Skulle vi säga ja till alla förfrågningar skulle vi kunna sälja tre gånger så mycket, säger Anton Wallin, försäljningschef på företaget, och fortsätter:

– Men det är en priskänslig produkt. Priset kan inte stiga hur mycket som helst.

Fiskaren Ingvar Lerdin lastar av nyfiskad siklöja vid hamnen på Storön i Kalix. Premiärfångsten för hans fiskelag blev omkring fem ton.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.